"Nu ser vi hur dyrt det blir för arbetstagarna om inte facket finns" – Peter Sjökvist och Andreas Gunell förundras över arbetsgivarnas hårda linje

– När någon säger att det är dyrt att höra till facket, så är det bara att se på de försämringsförslag som arbetsgivarna lägger fram under de pågående förhandlingarna om kollektivavtal. Nu ser vi hur dyrt det blir för arbetstagarna om inte facket finns för att försvara löner och villkor. Utan en stark motpart lyckas arbetsgivarna driva igenom alla sina mål.

Det konstatarer Andreas Gunell som är arbetarskyddsfullmäktig på Mirka i Jeppo. Gunell har tillsammans med Peter Sjökvist, huvudförtroendeman på Närko i Närpes, varit de svenspråkiga rösterna i fackcentralen FFC:s representantskap under de gångna fyra åren. Båda representerar Industrifacket.

Arbetsgivarnas agerande har gjort avtalsförhandlingarna väldigt inflammerade den här hösten. Inom post- och logistikbranschen försökte arbetsgivarsidan till exempel driva igenom lönesänkningar på 25 procent eller mer. Det ledde till en utdragen poststrejk och omfattande sympatistrejker.

Inom Industrifackets avtalsbranscher är en av de stora tvistefrågorna arbetstidsförlängningen på 24 timmar, som ingick i konkurrenskraftsavtalet 2016 och som arbetsgivarna vill hålla fast vid. Dessutom har arbetsgivarförbunden föreslagit en lång rad andra försämringar. De har bland annat velat försämra erfarenhetstilläggen och sjuklönen samt sänka ersättningarna för arbetstidsförkortning och arbete under helger som infaller på vardagar.

Peter Sjökvist betonar att det långt beror på den förra regeringens agerande att förtroendet på arbetsmarknaden är kört i botten. Juha Sipiläs regering gjorde allt den kunde för att skrota den finländska förhandlingskulturen. Den här atmosfären syns fortfarande vid de förbundsvisa förhandlingsborden och ända ner på arbetsplatsnivå.

Ett exempel på det här är att vissa arbetsgivarorganisationer vill avskaffa det välfungerande systemet där arbetsgivaren bär upp personalens fackföreningsavgifter direkt från lönen. Det handlar om ett rent ideologiskt förslag som strävar efter att försvaga arbetstagarnas förhandlingsposition.

– Vi har tyvärr också sett exempel på att arbetstagare som lyfter fram missförhållanden har svårt att få ett nytt jobb, säger Sjökvist och påpekar att det mest kända fallet torde vara Tarja Parkatti, som avslöjade missförhållandena på Esperi cares vårdhem i Kristinestad.

– Att hon fick hjälp av sitt fackförbund var en bidragande faktor som gjorde att hon vågade göra en anmälan, säger Sjökvist.

"Arbetskraften kommer inte att räcka till"

Både Peter Sjökvist och Andreas Gunell framhåller att det inte är hållbart att försämra villkoren i arbetslivet. I stället måste parterna samarbeta för att vi ska kunna tackla de utmaningar som det finländska samhället står inför.

– Om vi ser tjugo år framåt så är det klart att den arbetskraft vi har i dag inte kommer att räcka till. Därför måste vi värna om alla dem som finns på arbetsmarknaden. Vi måste se till att äldre arbetstagare orkar stanna längre i arbetslivet och att de får den utbildning de behöver för att kunna jobba längre, säger Sjökvist.

– Samtidigt mår många unga dåligt, och det förvärras av visstidsanställningar och av att man inte kan försörja sig på sin lön, konstaterar Gunell.

Dessutom påpekar Peter Sjökvist och Andreas Gunell att det behövs invandring och att integreringen måste fungera.

– Överlag ser vi att när folk får permanenta uppehållstillstånd, så blir de mer delaktiga i samhället. Då löper de också mindre risk att utnyttjas i arbetslivet, säger Peter Sjökvist.

I Närpes har integreringen av invandrare lyckats bra, eftersom staden har kunnat erbjuda arbete, bostäder och service.

– Men också i Närpes är man mycket medvetna om att fortsatta satsningar krävs för att bibehålla det man har byggt upp under många år.

För att kunna trygga skäliga anställningsvillkor för alla i det finländska arbetslivet är det viktigt att facket lyckas locka med fler invandrare som medlemmar och aktiva. På många håll är organiseringsgraden bland invandrare rätt låg i dag, och Peter Sjökvist och Andreas Gunell betonar att facket får se sig själv i spegeln.

– Många invandrare är intresserade av att gå med i facket, men för de ska få betjäning är det viktigt att betona språkkunskaperna inom fackförbunden.

Det behövs fler fackliga ombudsmän och förtroendevalda som talar olika språk, och man måste fästa uppmärksamhet vid språkkunskaperna i rekryteringsskedet.

Sjökvist och Gunell påpekar att det här också gäller svenskan. De anser att den svenskspråkiga informationen inom deras eget fackförbund Industrifacket har blivit bättre – men att den ytterligare kunde förbättras. Och betydligt sämre är situationen inom många av de små och medelstora förbunden.

"FFC ska ha en framträdande roll"

Framtiden för FFC och dess medlemsförbund väckte diskussion när representantskapet sammanträdde till mandatperiodens sista möte i slutet av november.

– Det är livsviktigt att den fackliga organiseringsgraden inte sjunker till under 50 procent i de olika branscherna, betonar Peter Sjökvist.

Om organiseringsgraden sjunker riskerar vi nämligen att förlora de allmänt bindande kollektivavtalen som ger samma villkor för alla arbetstagare, oavsett om man jobbar för en organiserad eller icke-organiserad arbetsgivare.

Förutom att det gäller att bryta trenden med sjunkande medlemsantal, så är det också viktigt att skärpa samordningen inom FFC.

På representantskapsmötet höll Andreas Gunell bland annat ett anförande där han betonade vikten av att FFC också i framtiden agerar starkt och enigt, och koordinerar sina medlemsförbund. Att Finlands näringsliv EK har slutat göra upp centrala avtal får inte försvaga FFC:s roll.

– Dessutom ska FFC också ha en framträdande roll som samhällspåverkare. Det ligger i varje arbetstagares intresse att vi har en stark centralorganisation som kan hjälpa beslutsfattare att hitta konstruktiva lösningar som gynnar arbetstagarnas välmående och välfärd – ja hela vårt land, säger Andreas Gunell.

Jonny Smeds

Den här artikeln ingår i serien Röster i facket som publiceras i Löntagarens nyhetsbrev. Beställ nyhetsbrevet på adressen www.lontagaren.fi/nyhetsbrev så kan du läsa fler intervjuer med fackligt aktiva från Svenskfinland! Nyhetsbrevet är gratis och utkommer varannan vecka.