Mycket står på spel för både arbetstagarna och företagen inom skogsindustrin – Paradoxalt nog kan det bli svårare att avtala lokalt

När arbetsgivarorganisationen Skogsindustrin i början av oktober meddelade att den slutar ingå riksomfattande kollektivavtal, fick fackets representanter höra om saken via media.

– Beskedet kom visserligen inte som någon överraskning för den som har följt de utspel som husbönderna inom skogsindustrin har gjort de senaste åren. Kollektivavtalen och deras allmänt bindande verkan samt arbetskraftskostnaderna har redan länge varit föremål för hård kritik, påpekar FFC-direktören Heli Puura i ett blogginlägg på FFC:s webbplats (på finska).

Puura konstaterar att arbetsgivarsidan har talat om hur viktig den globala konkurrenskraften är. Samtidigt har de stora koncernerna klarat sig bra i konkurrensen, och år efter år har de gett bra aktieutdelning åt sina ägare.

När det i fortsättningen är företagen som ska avtala om anställningsvillkoren försvinner den riksomfattande miniminivå som tryggar skäliga anställningsvillkor för arbetstagarna och rättvis konkurrens mellan företagen. Det blir möjligt för företag att dumpa anställningsvillkoren och utnyttja arbetstagare för att få en konkurrensfördel.

"Möjligheten till den här typen av flexibilitet tar slut"

Paradoxalt nog leder Skogsindustrins beslut i praktiken till minskade möjligheter att avtala lokalt om olika frågor i branschen, påpekar Heli Puura som leder FFC:s avdelning för anställningsvillkor. Arbetslagstiftningen utgår nämligen från att skydda den svagare parten, och därför är en del av lagstiftningen sådan att det inte går att avtala om avvikande villkor i kollektivavtalen. Men det finns också frågor där parterna kan avtala om avvikande villkor när de ingår riksomfattande kollektivavtal.

– En grund för det här är att de nationella arbetsgivarorganisationerna och fackförbunden är jämbördiga. Möjligheten till den här typen av flexibilitet försvinner när man övergår till att avtala på företagsnivå, konstaterar Puura i sitt blogginlägg.

Hon påpekar att mycket står på spel för arbetstagarna inom skogsindustrin, när den branschvisa miniminivån är hotad.

– Till exempel innehåller kollektivavtalet inom den mekaniska skogsindustrin bestämmelser om minimilön, lönehöjningar, skift- och lördagstillägg, söckenhelgsersättning, ersättning för arbetstidsförkortning, tjänsteårstillägg, dagpenning och kilometerersättning för resor i arbetet, lön under längre sjukledighet, lön under moderskapsledighet, semesterpenning och semesterlön som är bättre än vad som är lagstadgat. Också bestämmelserna kring förtroendemännens ställning finns i stor utsträckning i kollektivavtalen.

– Allt det här är sådant som riskerar att ta slut, om man inte lyckas avtala om motsvarande förmåner i de företagsspecifika kollektivavtalen, betonar Heli Puura i sitt blogginlägg.

Förhandlingar kräver tid och kunskap

I fortsättningen ska förhandlingarna om kollektivavtal föras på otaliga arbetsplatser där resurserna och kunnandet inom avtalsfrågor varierar stort.

– I synnerhet på mindre arbetsplatser kan det vara utmanande att förhandla, när vardagen fylls av frågor som handlar om den normala produktionen och att leda affärsverksamheten. Det kan också gå mycket tid och möda till att tillämpa och tolka de avtal som har ingåtts, och att lösa eventuella konflikter, framhåller Heli Puura.

För arbetstagarna blir det extra viktigt att höra till facket. Både Industrifacket och Pappersförbundet har meddelat att de också i fortsättningen kommer att förhandla om medlemmarnas anställningsvillkor. De fackligt anslutna medlemmarna har också rätt att representeras av en kunnig förtroendeman och få stöd av förbundet.

– Ett viktigt mål för facket är att arbetstagarna ska kunna klara sig på sin lön. En central utgångspunkt för förhandlingarna är att villkoren inte får dumpas, utan att det ska gå att hitta lösningar som gynnar både arbetstagarna och arbetsgivarna.

I sitt blogginlägg påpekar Heli Puura att den finländska avtalsmodellen med uppgörelser på två- eller trepartsbasis har gjort det möjligt att utveckla välfärdsstaten. Stabila förhållanden och samhällsfred har också varit en betydande konkurrensfördel. Nu blir arbetsfreden en fråga för parterna på den lokala nivån. Samtidigt är det möjligt att risken för konflikter i arbetslivet ökar.

– Skogsindustrins beslut att sluta ingå riksomfattande kollektivavtal äventyrar hela den modell som har byggts upp under många årtionden, och som bygger på samarbete, avtalande och förtroende.

Läs mer om Skogsindustrins beslut och dess följder: Kollektivavtalet tryggar dina rättigheter i arbetslivet