Kollektivavtalen och fackets intressebevakning ska stå i centrum för avtalsmodellen också i framtiden – FFC vill reformera modellen med allmänt bindande avtal

– Även om arbetsgivarna har slutat ingå centrala uppgörelser och delvis också branschspecifika kollektivavtal, så upplever löntagarna fortfarande att kollektivavtalen är ett viktigt verktyg för att trygga och utveckla löner och anställningsvillkor. Till exempel inom den mekaniska skogsindustrin har organisationsgraden bland arbetstagarna rentav ökat och allt fler arbetsplatser omfattas av de normalt bindande kollektivavtalen, påpekar Jarkko Eloranta.

– En enskild arbetstagare har en svag förhandlingsposition i förhållande till sin arbetsgivare. Det är endast när arbetstagarna organiserar sig fackligt och omfattas av den gemensamma intressebevakningen som man uppnår en balans mellan arbetsgivarna och arbetstagarna.

Eloranta betonar att det inte är hållbart att utveckla arbetsmarknadsmodellen genom ensidiga förändringar som påtvingas utifrån.

– I år har vi redan sett flera exempel på det här – såsom UPM och kommunsektorn – och de här exemplen är inte positiva.

– Arbetsgivarna river ner avtalsstrukturer som har tjänat bra i många årtionden – men de vill inte bygga upp nya strukturer eller avtala med arbetstagarna. Därför råder det stor oro och osäkerhet på arbetsmarknaden. Det går inte att skapa förtroende genom ensidiga åtgärder och beslut, konstaterar FFC-ordförande Jarkko Eloranta.

Det behövs åtgärder mot arbetsmarknadsbrottslighet

Under nästa regeringsperiod måste arbetstagarnas ställning och intressebevakningsmöjligheter stärkas. FFC anser att det är viktigt att förnya modellen med allmänt bindande kollektivavtal så att det mest representativa kollektivavtalet i varje bransch blir allmänt bindande. Hur arbetsgivarna har organiserat sig får inte vara ensamt avgörande för om kollektivavtalen är allmänt bindande.

– Förtroendemännens ställning måste stärkas genom att skriva in i lagen att arbetsgivaren alltid är skyldig att erkänna den förtroendeman som arbetstagarna har valt. Dessutom måste man förbättra skyddet för förtroendemännen och rätten att få information, kräver Eloranta.

Lagstiftningen och kollektivavtalen ger trygghet och utkomst åt arbetstagarna. Det är ändå alltför vanligt att arbetsgivare bryter mot sina skyldigheter och att arbetstagarna inte får den lön och de förmåner som de har rätt till.

– Nästa regering måste öka resurserna för tillsynen över anställningsvillkor och arbetsförhållanden, hitta nya sätt att ingripa i arbetsmarknadsbrottslighet och skärpa straffen. Arbetsmarknadsbrottsligheten försvagar tron på en bra och rättvis arbetsmarknad samt snedvrider konkurrensen mellan företag, säger Jarkko Eloranta.

Eloranta deltog i en diskussion om framtiden för den finländska arbetsmarknadsmodellen som hölls vid Europaforum i Åbo den 24 augusti.

Press på att förnya avtalsmodellen

Under diskussionen vid Europaforum redogjorde arbetslivsprofessorn Anders Blom och forskaren Samuli Laine om en stor enkätundersökning som de har gjort. I undersökningen gav varken arbetsgivarnas eller arbetstagarnas representanter någon särskilt positiv bild av avtalskulturen på arbetsmarknaden. Majoriteten av arbetsgivarna ansåg att den nuvarande avtalsmodellen inte fäster tillräcklig uppmärksamhet vid det allmänna intresset.

Också arbetsminister Tuula Haatainen deltog i diskussionen, och hon påpekade att förtroendet utgör kärnan i den finländska arbetsmarknadsmodellen. Haatainen vädjade till arbetsmarknadsparterna att de ska sätta sig ner för att tillsammans utveckla en ny och bättre arbetsmarknadsmodell.

Skogsjätten Metsä Group ingick i vintras snabbt ett täckande kollektivavtal med Pappersförbundet. Därmed undvek företaget strejkerna inom skogsindustrin. Metsä Groups vd Ilkka Hämälä förhöll sig konstruktivt till arbetsministerns förslag om att parterna tillsammans ska utveckla avtalsmodellen. Han betonade att hela arbetstagarsidan ska vara representerad i förhandlingarna om lokala avtal.

– Utöver våra egna anställda räknar vi också med fackförbunden i det här, eftersom organisationsgraden bland arbetstagarna i vår bransch är hög. Annars uppstår inget ömsesidigt förtroende, konstaterade Hämälä.

Referatet av diskussionen vid Europaforum (det sista stycket i artikeln) bygger på den finskspråkiga artikel som Jaakko Takalainen har skrivit.