Viktigt att chefen bryr sig om de anställda – FFC:s sakkunnigläkare lyfter fram fem aspekter som gör det lättare att komma tillbaka efter en sjukledighet på grund av psykisk ohälsa

Det är allt vanligare att problem med den psykiska hälsan ligger bakom långvarig sjukledighet eller arbetsoförmåga. Hur kan man göra det lättare för arbetstagare som har varit sjuklediga en längre tid att återgå till jobbet?
23.03. 11:50
LÖNTAGAREN
Personer som har varit sjuklediga en längre tid återhämtar sig snabbare om de kan återgå till arbetslivet i små etapper. Foto: iStock

Under de senaste åren har det skett en kraftig ökning av sjukfrånvaron och invalidpensioneringen på grund av problem med den psykiska hälsan. Enligt Social- och hälsovårdsministeriet ledde frånvaro på grund av psykisk ohälsa till att 5,2 miljoner arbetsdagar gick förlorade i Finland år 2019.

Undersökningar visar att personer som har varit sjuklediga en längre tid återhämtar sig snabbare om de kan återgå till arbetslivet i små etapper. Därför inledde Social- och hälsovårdsministeriet nyligen ett program för psykisk hälsa i arbetslivet. Avsikten med programmet är att hjälpa arbetsplatserna att stärka arbetstagarnas psykiska hälsa.

När arbetsmängden och arbetskvaliteten anpassas så att de motsvarar den nedsatta arbetsförmågan, får arbetstagaren uppleva känslan av att lyckas, behövas och kunna saker. Det leder till högre självkänsla. Att arbetstagaren blir en del av arbetsgemenskapen bidrar till att normalisera de sociala relationerna.

Riitta Työläjärvi är sakkunnigläkare på fackcentralen FFC.

För att arbetstagaren inte genast ska bli sjukskriven igen, är det viktigt att man på arbetsplatsen identifierar de omständigheter som har lett till sjukledigheten eller som har förvärrat sjukdomen. Därefter måste man åtgärda missförhållandena.

Fackcentralen FFC:s sakkunnigläkare Riitta Työläjärvi lyfter fram fem aspekter som hjälper arbetstagare att återgå till arbetet efter långvarig sjukledighet. Också handboken Takaisin töihin – Opas työpaikoille työhön paluun helpottamiseksi (på finska), som har getts ut av Arbetarskyddscentralen, har använts som källa.

1. Experthjälp från företagshälsovården

Till företagshälsovårdens uppgifter hör att följa arbetsförmåga hos dem som är sjuklediga, även om vården ordnas någon annanstans. Företagshälsovården känner till förhållandena på arbetsplatsen och möjligheterna till arbetsarrangemang som tar hänsyn till hälsan. Därför är det framför allt företagshälsovårdens uppgift att avgöra när arbetstagaren kan återgå till jobbet. Det kan vara en god idé att ordna ett nätverksmöte där arbetstagaren, företagshälsovården och en representant för arbetsgivaren deltar.

När anpassningen av jobbet planeras, hjälper företagshälsovården arbetsgivaren att ta hänsyn till de begränsningar, stödbehov och resurser som arbetstagaren har. Till företagshälsovårdens uppgifter hör också att ge utlåtanden till FPA och att hålla kontakt med eventuella andra aktörer som deltar i vården av arbetstagaren.

2. En chef som bryr sig om och stöder

Chefen är den viktigaste stöttepelaren för den arbetstagare som återvänder jobbet efter en sjukledighet. Det är nämligen möjligt att arbetstagaren inte klarar av att organisera arbetet eller leda sig själv på samma sätt som före sjukledigheten.

Till chefens uppgifter hör att tillsammans med arbetstagaren gå igenom vilka arbetsuppgifter som medför problem i den nya situationen. Det är också viktigt att komma överens om vad som är en skälig arbetsmängd, på vilket sätt stora uppgiftshelheter kan delas upp och vilka mellanetapper som behövs. Dessutom ska chefen se till att arbetstagaren får arbetsro samt arbetsutrymmen och arbetsredskap som lämpar sig för hans eller hennes situation.

3. Anpassade arbetsarrangemang

När man har kartlagt ändringsbehoven är det viktigt att komma överens om konkreta lösningar.

Är det bättre att minska på de arbetsuppgifter som känns besvärliga eller att tillfälligt helt låta andra överta de här uppgifterna? Kan man komma överens om att arbetstagaren inledningsvis inte behöver jobba nattskift? Hjälper flextid? Eller behöver man eventuellt förkorta av arbetstiden, så att arbetstagaren kan ansöka om partiell sjukdagpenning?

När man funderar på vilka metoder som behövs är det viktigt att se till att förändringarna inte leder till att belastningen för de övriga arbetstagarna ökar för mycket.

Om företaget har ett system med bonusar eller resultatpremier som baserar sig på hur arbetsteam presterar, kan det vara klokt att ordna så att de som har återvänt från sjukledighet inte omfattas av prestationskraven. På det sättet kan man se till att den nya situationen inte väcker förargelse hos arbetskamraterna.

4. Arbetskamrater som tar hänsyn

Arbetskamraternas agerande är avgörande för om den som återvänder från en sjukledighet känner sig välkommen på arbetsplatsen. Hänsynsfulla arbetskamrater ber personen följa med på paus och berättar om de förändringar som har skett på arbetsplatsen. När arbetskamraterna frågar hur det står till får den som har återvänt till jobbet själv bestämma hur mycket han eller hon vill berätta om sin situation.

Det är viktigt att arbetskamraterna kommer ihåg att den som har drabbats av psykiska problem inte ska lindas in i bomull. Även om man vill hjälpa genom att sköta olika saker, så är det viktigt att personen får sköta de överenskomna uppgifterna själv.

Om arbetsplatsen behöver fler tips på hur man kan stötta dem som har återvänt till jobbet från en långvarig sjukledighet, kan rådfråga en yrkesutbildad person inom företagshälsovården.

5. Allt med måtta

Arbetstagaren som har återgått till jobbet får gärna själv fundera på hur han eller hon kan främja sin egen återhämtning. Har du till exempel lagt märke till att du strävar efter perfektion, eller känner du igen andra drag som kan öka risken för att drabbas av utmattning? I så fall kan det vara klokt att diskutera saken med en psykolog eller psykoterapeut.

För att hjärnan ska må bra är det viktigt att sova tillräckligt, motionera samt äta hälsosamt och regelbundet. Det är inte klokt att inleda stränga dieter eller målinriktad träning medan man återhämtar sig från sin sjukdom. I stället är det skäl att göra saker med måtta och vara barmhärtig mot sig själv. Under coronapandemin kan det vara en god idé att till exempel gå ut och promenera med en vän.

Man kan fundera på sin egen belastning till exempel med hjälp av handboken Työn henkisten kuormitustekijöiden hallinta (på finska) som Arbetarskyddscentralen har gett ut.

Minna Hotokka
(översättning: Jonny Smeds)

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Språk

Så här används uppgifterna om dig

Genom att skicka in blanketten godkänner du att informationen om dig används enligt beskrivningen.