Det finns många goda sätt att stötta arbetstagare i olika skeden av livet – På Oras har alla åldersgrupper flexibla arbetstider

Gemensamma evenemang för unga arbetstagare, ordentlig introduktion i arbetet, extra ledigheter för äldre arbetstagare och intervjuer med arbetstagare som fyller 58 år ... På Oras, som tillverkar vattenkranar och duschar, har man fäst uppmärksamhet vid åldersmedvetet ledarskap.

Åldersmedvetet ledarskap innebär att ledningen, cheferna och alla andra på arbetsplatsen tar hänsyn till de behov och intressen som arbetstagarna har i olika åldrar och livssituationer samt vad det innebär i det dagliga arbetet.

– Vi har redan länge funderat på hur i synnerhet de äldre arbetstagarna ska orka i arbetslivet. Vi har skräddarsytt en modell med extra arbetshälsodagar för de äldre arbetstagarna samt seniorledigheter som blir fler till antalet ju längre man har jobbat. Tanken är att man ska kunna vila lite om man känner sig trött. På det här sättet kan man undvika hälsobesvär och långa frånvaroperioder, förklarar Teppo Maihikoski som är arbetarskyddsfullmäktig på Oras i Raumo.

Han betonar att de flexibla arbetstiderna gäller arbetstagare i alla åldrar.

– Det verkar vara ett fungerande koncept att beakta folks olika livssituationer. Vi har många som har jobbat länge hos oss. Vissa har fortsatt jobba ännu efter att de har uppnått den officiella pensionsåldern. Och de gemensamma evenemangen för yngre arbetstagare har skapat en tydlig gemenskapskänsla på Oras, förklarar Teppo Maihikoski.

Unga kommer med nya idéer och vill ha respons

Ofta tänker man att åldersmedvetet ledarskap bara innebär specialarrangemang för äldre arbetstagare, men så är det inte. Unga som inleder sin arbetskarriär, personer som har fullt upp med livspusslet och personer som har gjort en lång arbetskarriär har olika behov och styrkor som man gärna får beakta på arbetsplatsen.

– För unga är det egna jobbet och hela arbetslivet med alla dess spelregel något nytt. När man är ny i arbetslivet är det speciellt viktigt med introduktion och respons, säger Mikko Nykänen som är specialforskare på Arbetshälsoinstitutet.

Enligt honom är det många unga som rentav törstar efter att få respons av sina arbetskamrater och chefer. Unga som saknar erfarenhet kan inte nödvändigtvis själva bedöma om de har gjort sitt jobb väl eller dåligt.

– Om de unga inte får respons kan deras arbetstrivsel försämras. Därför uppmuntrar jag de mer erfarna arbetstagarna att modigt ge unga arbetskamrater respons på vad som har gått bra och vad som kan göras ännu bättre. Redan under studietiden och i sociala medier har de unga vant sig vid att få respons, säger Nykänen.

Han säger att unga ofta är fördomsfria och inte fastnar i gamla spår. Unga ser med nya ögon på hur arbetet utförs på arbetsplatsen och kan komma med insikter och utvecklingsidéer.

– Nyutexaminerade kan också dela med sig av den nyaste kunskapen inom sin bransch som de har fått via läroanstalten. Men det man har lärt sig i skolan måste man alltid anpassa till arbetsplatsen, och för att göra det måste man föra dialog med mer erfarna arbetskamrater.

Personer med familj är erfarna men har bråttom

Personer i 40-årsåldern som lever ett hektiskt liv med barn är ofta den mest eftertraktade arbetskraften. De har hunnit samla på sig erfarenhet och har också mycket energi. Familjeliv och hobbyer har hjälpt dem att utveckla färdigheter som behövs i jobbet, till exempel en förmåga att organisera och planera.

De som har fullt upp med livspusslet och försöker kombinera jobb och familj upplever ändå press från många håll. Av ett erfaret yrkesproffs förväntar man sig mer än av en 20-åring. Efter arbetsdagen kanske det blir bråttom att hämta barnen på dagis, fortsätta hem för att laga mat och sedan föra barnen till sina hobbyer. Vissa hinner dessutom med förtroendeuppdrag eller egna hobbyer på kvällarna.

– Det kan vara svårt att orka, när det finns så många saker som orsakar belastning också utanför arbetslivet, säger Mikko Nykänen.

För att man framgångsrikt ska lyckas samordna jobb och familjeliv är det viktigt med flexibla arbetstider och planering av arbetsskiften.

Personer över 55 år har stor erfarenhet men möter fördomar

Arbetstagare som har passerat 50-strecket möter många fördomar: Orkar du fortfarande? Börjar hälsan krångla? Kan du fortfarande lära dig nya saker och känna entusiasm?

Enligt Mikko Nykänen från Arbetshälsoinstitutet borde man skrota sina fördomar, för det finns stor individuell variation. En 60-åring kan fysiskt vara i bättre skick än en arbetskamrat i 20-årsåldern. Inte heller förmågan att lära sig nya saker försvinner när man kommer längre upp i åren. Däremot kanske man lär sig på andra sätt än de yngre arbetskamraterna.

– Om man drabbas av krämpor måste arbetet anpassas enligt arbetsförmågan – oavsett ålder, påpekar Nykänen.

Erfarna arbetstagare kan ha mycket att ge arbetsplatsen. När man har varit i arbetslivet i flera årtionden har man samlat på sig många små korn av kunskap som tillsammans bidrar till ett djupt intuitivt tänkande och mycket tyst kunskap.

– Det skulle vara viktigt att bevara den här kunskapen. Bäst överför man kunskapen när erfarna och unga arbetstagare jobbar tillsammans. Då ser man saker som man inte nödvändigtvis hittar i böckerna, påpekar Mikko Nykänen.

Åldersprogram i skriftlig form

Det ligger i allas intresse att man fäster uppmärksamhet vid ett gott åldersmedvetet ledarskap samt beaktar individuella livssituationer och de olika styrkor som finns på arbetsplatsen. Det säger Anne Mironen som är expert i arbetsmiljö- och jämställdhetsfrågor på fackcentralen FFC. När arbetstagarna mår bra utför de sitt arbete väl, vilket ger bättre produktivitet och kvalitet i arbetet. När arbetstagare i olika åldrar möts kan det ge upphov till något nytt och innovativt.

– Också arbetarskyddslagen förpliktar arbetsgivaren att beakta individuella egenskaper i arbetarskyddsarbetet. Åldern är en av de här egenskaperna, påpekar hon.

Merja Hyvärinen är sakkunnig i arbetslivsfrågor på fackförbundet JHL. Hon rekommenderar att man tecknar ner de goda sätt att stötta arbetstagare i olika åldrar som finns på arbetsplatsen. På det sättet kan man sammanställa ett eget åldersprogram på arbetsplatsen.

– När allt finns nedtecknat uppstår det inte problem om personalen byts ut. Det är också bra att regelbundet gå igenom programmet. Man kan till exempel ta upp det i samband med introduktionen av nya arbetstagare, säger Hyvärinen.

Det är viktigt är att alla känner till de förfaringssätt som gäller på arbetsplatsen, till exempel beträffande flexibla arbetstider. Genom att öppet berätta om spelreglerna och hur man beaktar olika livssituationer kan minska risken för att arbetstagarna tittar snett på varandra.

– Om reglerna inte är tydliga kan det kännas orättvist att någon annan får ha flexibla arbetstider om man inte själv får det. Men när alla vet vilka regler som gäller, kan man lita på att man själv får flexibilitet när man behöver dem, påpekar Merja Hyvärinen.

Hon påpekar att personalens representanter borde få delta i arbetet med att ta fram ett åldersprogram på arbetsplatsen. Om arbetstagarna inte är representerade kan det hända att man inte tar hänsyn till synpunkter som är viktiga för programmet.

Anu Vallinkoski
(översättning och bearbetning: Jonny Smeds)

Läs mer om åldersmedvetet ledarskap

Centralorganisationerna på arbetsmarknaden har tillsammans utarbetat Handbok för uppgörande av åldersprogram: Livscykelmodellen för arbetslivet – ett sätt att förlänga arbetskarriärerna.  

Industrifacket, Teknologiindustrin, Fackförbundet Pro och De högre tjänstemännen YTN har nyligen satsat på arbetshälsa och åldersmedvetet ledarskap inom ramarna för det treåriga projektet Työkaari kantaa (på finska).

Arbetshälsoinstitutet har publicerat information bl.a. om hur man inom ledarskapet kan beakta olika skeden av arbetskarriärerna (på finska).