Arbetsvillkoret blir inkomstbaserat – Reformen är motiverad, men får inte vara ett sätt att göra inbesparingar

Regeringen har bestämt att arbetsvillkoret för arbetslöshetsdagpenning ska bli inkomstbaserat. FFC:s socialpolitiska chef Pirjo Väänänen anser att reformen i princip är bra, men beklagar att regeringen genomför reformen för att kunna uppnå inbesparingar inom utkomstskyddet för arbetslösa.
21.02. 13:00
LÖNTAGAREN
Foto: Mario.A.P. (Creative Commons)

Som en del av sitt sysselsättningspaket beslöt regeringen att reformera arbetsvillkoret inom utkomstskyddet för arbetslösa. I framtiden är det inkomsterna per månad som avgör om man får rätt till dagpenning när man blir arbetslös – inte antalet arbetade timmar.

Reformen innebär att allt fler arbetstagare kan få rätt till inkomstrelaterad dagpenning om de blir arbetslösa. Det kan till exempel handla om arbetstagare som jobbar mindre än 18 timmar i veckan, arbetstagare vars arbetstid inte följs upp och arbetstagare som får provisionslön.

Syftet med reformen är att anpassa systemet till de förändringar som sker i arbetslivet, när allt fler löntagare har avvikande arbetstidsformer. FFC deltog i den arbetsgrupp som i ett tidigare skede beredde reformen på trepartsbasis.

Pirjo Väänänen är socialpolitisk chef på FFC.

– Många som har oregelbunden arbetstid kan i fortsättningen uppfylla arbetsvillkoret snabbare än i dag. För en del arbetstagare kan det vara första gången de får inkomstrelaterad dagpenning när de blir arbetslösa, säger Pirjo Väänänen som är socialpolitisk chef på FFC.

Bra är också att det blir tydligare hur man tjänar in arbetsvillkoret och att arbetslöshetskassornas arbete förenklas.

Arbetsvillkoret måste uppfyllas för att man som arbetslös ska få rätt till inkomstrelaterad dagpenning. För närvarande krävs det att man har jobbat minst 18 timmar per vecka under arbetsgivarens tillsyn i sammanlagt 26 veckor (ca 6 månader) under en granskningsperiod på 28 månader (2 år och 4 månader). Därtill krävs det i regel också att man har fått lön enligt kollektivavtalet i branschen.

I framtiden kommer man inte att följa upp arbetstiden. I stället ska löntagare tjäna över en bestämd inkomstgräns, som är cirka 844 euro i månaden, för att tjäna in en månad till arbetsvillkoret. Om inkomsterna är 422–843 euro i månaden tjänar man in en halv månad till arbetsvillkoret. Om inkomsterna är mindre än det här tjänar man inte in till arbetsvillkoret den månaden. När inkomsterna har varit tillräckligt stora i sammanlagt sex månader under en granskningsperiod på 28 månader, uppfyller löntagaren arbetsvillkoret och har rätt till inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning om hen blir arbetslös.

För de flesta påverkas inte dagpenningen

Arbetsvillkoret påverkar storleken på den inkomstrelaterade arbetslöshetsdagpenningen, eftersom dagpenningen beräknas enligt inkomsterna under den tidsperiod då arbetsvillkoret uppfylls. Pirjo Väänänen betonar att storleken på dagpenningen förblir oförändrad för de flesta arbetslösa. Det här gäller till exempel dem som före arbetslösheten har varit heltidsanställda.

Att arbetsvillkoret blir inkomstbaserat kan ändå i vissa fall leda till att arbetslöshetsdagpenningen stiger eller sjunker jämfört med i dag. Dagpenningen kan sjunka för en del av de arbetstagare som har varierande arbetstid. Det har ändå inte varit möjligt att göra någon noggrann bedömning av hur många arbetslösa kan drabbas av sänkt dagpenning.

Genom det sysselsättningspaket som regeringen nyligen presenterade försöker man uppnå besparingar på 110 miljoner euro. Av den här summan uppnår man, enligt finansministeriets beräkningar, 54 miljoner genom att göra arbetsvillkoret inkomstbaserat.

– Det här var något som vi genast kritiserade. Vi anser att reformen inte får vara en sparåtgärd som skär ner storleken på den inkomstrelaterade dagpenningen för de löntagare som har de lägsta inkomsterna, säger Pirjo Väänänen.

Hon hoppas att den fortsatta beredningen av reformen görs på trepartsbasis och att det fortfarande ska vara möjligt att göra ändringar i hur dagpenningen beräknas.

– När man bereder ändringarna är det viktigt att se till att den nya modellen inte leder till oskäliga försämringar av dagpenningen på lägre inkomstnivåer eller till exempel för arbetstagare inom de kreativa branscherna, som för närvarande omfattas av undantagsbestämmelser.

Regeringens mål är att reformen som gör arbetsvillkoret inkomstbaserat ska träda i kraft i början av år 2023.

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Språk

Så här används uppgifterna om dig

Genom att skicka in blanketten godkänner du att informationen om dig används enligt beskrivningen.