Arbetsmarknadsorganisationerna varnar för att THL:s förslag skulle förvärra köerna inom hälsovården och öka ojämlikheten

Institutet för hälsa och välfärd THL riktar i en färsk utredning (på finska) kritik mot den del av företagshälsovården där arbetsgivare frivilligt kan ge personalen tillgång till sjukvårdstjänster. THL anser att modellen är problematisk och leder till ökade hälsoklyftor mellan olika befolkningsgrupper. Därför anser THL att företagshälsovården måste reformeras som en del av vårdreformen.

THL:s utredning är ändå bristfällig och delvis vilseledande, anser de fackliga centralorganisationerna FFC, Akava och STTK samt arbetsgivarorganisationerna EK och KT i ett gemensamt pressmeddelande (på finska). Organisationerna säger att THL inte har bedömt konsekvenserna av sina förslag och att slutsatserna i utredningen bygger på attityder snarare än fakta.

I utredningen utgår THL felaktigt ifrån att finansieringen av den sjukvård som arbetsgivare ordnar och kapaciteten hos privata hälsovårdstjänster skulle gå att överföra till välfärdsområdena. THL har inte heller beaktat att en del arbetsgivare också i fortsättningen skulle erbjuda frivillig sjukvård, men utan de nuvarande begränsningarna, vilket skulle öka ojämlikheten bland dem som arbetar.

Arbetsmarknadsorganisationerna påpekar att konsekvenserna av social- och hälsovårdsreformen klarnar först efter flera år och att det därför är ytterst viktigt att företagshälsovården upprätthålls och utvecklas utifrån den nuvarande modellen.

Företagshälsovården har specialiserat sig på förhållandena på arbetsplatserna och de hälsorisker som arbetet medför. Syftet med företagshälsovården är att främja arbetsförmågan och förhindra arbetsoförmåga. Inom den sjukvård som företagshälsovården ordnar beaktas sjukdomens inverkan på arbetet. Det här innebär enligt arbetsmarknadsorganisationerna att det delvis är fråga om en annan slags tjänst än den offentliga primärvården och att specialkompetensen inom företagshälsovården är av avgörande betydelse.

Nästan två miljoner personer omfattas av företagshälsovården

Centralorganisationerna på arbetsmarknaden påpekar att ungefär 1,8 miljoner personer – cirka 88 procent av löntagarna – har tillgång till sjukvård inom företagshälsovården. Av alla godkända kostnader för företagshälsovården finansierar arbetsgivarna ungefär 80 procent och löntagarna ungefär 20 procent. Den frivilliga sjukvården inom företagshälsovården bekostas till 87 procent av arbetsgivarna och 13 procent av löntagarna. Arbetsgivarnas, arbetstagarnas och företagarnas sjukförsäkringsavgifter täcker kostnaderna för företagshälsovården. Staten finansierar alltså inte företagshälsovården för löntagarna, utan endast i viss mån företagshälsovården för företagare.

Lagstiftningen om företagshälsovård omfattar alla arbetsplatser och arbetstagare. Företagshälsovårdens uppgift är att ingripa i de hälsorisker som arbetet medför. Företagshälsovården prioriterar tidigt ingripande samt åtgärder för att tidigt stötta arbetstagarnas arbetsförmåga och förebygga av problem. Arbetsgivarna kan därtill frivilligt ordna sjukvårdstjänster inom företagshälsovården. Arbetsmarknadsorganisationerna påpekar att antalet besök inom företagshälsovården år 2020 var 3,4 miljoner. Därför är det omöjligt att överföra den sjukvård som sker inom företagshälsovården till den offentliga hälso- och sjukvården.

Även om arbetstagar- och arbetsgivarorganisationerna är kritiska till THL:s slutsatser så påpekar organisationerna att det går att utveckla företagshälsovården. Det behövs mer tjänster för tidigt stöd för den psykiska hälsan och samarbetet mellan servicekedjorna inom den offentliga hälso- och sjukvården och företagshälsovården måste utvecklas.

Läs hela pressmeddelandet från centralorganisationerna på arbetsmarknaden (på finska)