De fackliga centralorganisationerna FFC, Akava och STTK meddelar i ett ställningstagande (på finska) att de är beredda att utveckla vuxenutbildningsstödet. De vill bland annat att fler lågutbildade ska utnyttja stödet samt att stödet i högre grad ska sporra till att höja utbildningsnivån och svara på de kompetensbehov som den gröna omställningen och digitaliseringen medför.
FFC, Akava och STTK vill också att det ska bli lättare att kombinera jobb och studier, vilket förutsätter att arbetsgivarna går med på flexibla arbetstider. Organisationerna påpekar också att branschbyte ofta förutsätter heltidsstudier samt betonar att det ska gå att utbilda sig till branscher med brist på arbetskraft utan att man först behöver vara arbetslös.
Vuxenutbildningsstödet finansieras nästan helt genom de arbetslöshetsförsäkringspremier som arbetstagarna och arbetsgivarna betalar in. FFC, Akava och STTK anser att man borde hålla fast vid den här principen också i fortsättningen.
Regeringen har motiverat planerna på att avskaffa stödet med att kostnaderna för stödet är större än de positiva effekter som stödet har på sysselsättningen. De fackliga centralorganisationerna påpekar ändå att regeringen inte beaktar hur utbildning i arbetslivet gör det lättare att orka i arbetet, förbättrar arbetsförmågan eller förlänger tiden i arbetslivet. Om stödet avskaffas kommer sysselsättningen i praktiken bara att förbättras på grund av att färre arbetstagare har ekonomiska möjligheter att bli studielediga – inga arbetslösa får däremot jobb genom att stödet avskaffas.
De fackliga centralorganisationerna påminner om att vuxenutbildningsstödet har utvecklats flera gånger på två- och trepartsbasis – senast år 2020 då man ville göra det lättare att kombinera jobb och studier. Reformen verkar ha lyckats, eftersom antalet personer som får så kallat jämkat vuxenutbildningsstöd redan har ökat. Kostnaderna för stödet har inte stigit trots att antalet användare har ökat.