Också dina anställningsvillkor kan vara hotade när arbetsgivarna avtalsshoppar – Därför har facket varit tvunget att ta till sympatistrejker

Arbetsgivarna har alltid strävat efter att försämra anställningsvillkoren, men hittills har de vanligen försökt göra det i små etapper. Nu försöker arbetsgivarna däremot driva igenom stora försämringar på en gång genom så kallad avtalsshopping. Det konstaterar Ismo Kokko, expert på anställningsvillkor på FFC, i ett blogginlägg (på finska).

Avtalsshopping innebär att arbetsgivaren byter från ett arbetsgivarförbund till ett annat för att på det sättet få ett kollektivavtal där löner och andra villkor är sämre för arbetstagarna. I praktiken betyder det att arbetsgivaren börjar tillämpa ett kollektivavtal som inte är tänkt att tillämpas på arbetet i fråga. Ett aktuellt exempel på avtalsshopping är statsägda Posti Group som först försöker flytta över personalen till dotterbolag, och sedan ansluter dotterbolagen till ett annat arbetsgivarförbund.

– I sådana här situationer avvägs om vårt land verkligen är en civiliserad stat som tar hand om alla sina medborgare. För arbetsgivaren är det lagligt att byta arbetsgivarförbund. Fackförbunden har å sin sida rätt att strejka för att försvara medlemmarnas anställningsvillkor när kollektivavtalen har löpt ut. Den här "laglighetsprincipen" gäller också sympatistrejker, konstaterar Ismo Kokko i sitt blogginlägg.

Han betonar ändå att det är befogat att fråga sig om det är moraliskt rätt att arbetsgivarna strävar efter att försämra anställningsvillkoren genom att trixa med byte av arbetsgivarförbund.

Kokko frågar sig om det inte skulle vara schystare att föra kollektivavtalsförhandlingarna utgående från det avtal som har förhandlats fram för just den branschen, och mellan de parter som verkligen representerar de arbetsgivare och arbetstagare som berörs.

– I den offentliga debatten efterlyser man ofta ömsesidigt förtroende som en avgörande faktor med tanke på Finlands framtid. Arbetstagarna förstår nog när det går dåligt för företaget. De förstår också att de i vissa situationer måste flexa. Men de förstår inte när företaget ensidigt säger upp ett samarbets- och avtalsförhållande. Då förlorar de förtroendet för en lång tid, kanske rentav oåterkalleligt.

Läs mer: Här hittar du hela listan över stridsåtgärder som pågår och kollektivavtal som har löpt ut

Finland är inte ett land med många strejker

I sitt blogginlägg skjuter Ismo Kokko också ner påståendet om att Finland är ett land med många strejker.

– Statistiken visar att det inte är så här. På 1970-talet var Finland ett av de länder i Europa där man var mest benägna att strejka. Numera är strejkernas antal på årsbasis en bråkdel av vad de tidigare var, och de flesta strejkerna är dessutom kortvariga utmarscher i samband med uppsägningar.

Kokko påpekar att en europeisk jämförelse av antalet strejker visar att Finland håller till i mittenskiktet. Av de nordiska länderna ligger Danmark och Norge före Finland i statistiken, och endast Sverige ligger efter Finland. Den europeiska strejkstatistiken toppas av Frankrike, där endast en minoritet av arbetstagarna är fackligt organiserade.

– Man behöver inte vara speciellt bra på att sia för att kunna förutspå att pratet om att begränsa strejkrätten kommer att ta fart igen. Också det här har länge varit ett mål för arbetsgivarna och frågan dyker regelbundet upp när man förhandlar om nya kollektivavtal, konstaterar Ismo Kokko.

Ofta talas det om hur strejkerna påverkar företagens konkurrenskraft, sysselsättningen och Finlands rykte, samt vilka ekonomiska förluster strejkerna eventuellt orsakar.

– Avsikten med en strejk är att den ska vara så snabb och effektiv som möjligt, men att den samtidigt ska ha så liten yttre inverkan på till exempel konkurrenskraften och sysselsättningen som möjligt, betonar Ismo Kokko i sitt blogginlägg.

Och på tal om ekonomiska förluster så påpekar Kokko att arbetskonflikten inom Posti Group handlar om att arbetsgivaren vill skära ner arbetstagarnas löner med i värsta fall 30–50 procent. Och då gäller det löner som redan från början är låga. Kokko framhåller att alla måste kunna försörja sig själv och vid behov också sin familj på den lön man får.

– Genom att tillåta att lönerna skärs ner ger vi inom fackföreningsrörelsen en signal om att det alltid är möjligt att söka efter ett billigare alternativ. Att det alltid är möjligt att ta av arbetstagarna, bara man hittar metoderna. Kallar vi i så fall fortfarande Finland för en civiliserad stat?

Läs mer: Här hittar du hela listan över stridsåtgärder som pågår och kollektivavtal som har löpt ut