Stora luckor i fackets svenska information
Fackförbunden får ta ett större ansvar för att informera sina medlemmar på svenska när Löntagaren slutar utkomma som papperstidning och FFC övergår till digital kommunikation. I dag haltar den svenska kommunikationen inom FFC-familjen.
Det sista numret av Löntagaren i pappersform utkom den 22 november 2017. Tidningen har getts ut av Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC, som nu har beslutat att övergå till digital kommunikation.
Det betyder att FFC i framtiden kommer att fokusera på webbnyheter och ett svenskspråkigt nyhetsbrev som utkommer varannan vecka. Dessutom kommer FFC:s kommunikationsteam i mån av möjlighet att producera svenskspråkigt material som också medlemsförbunden kan använda sig av i sina olika kommunikationskanaler.
I dag finns det nämligen väldigt stora skillnader i hur förbunden sköter sin svenskspråkiga information. Det visar Löntagarens färska kartläggning.
De tre förbund som producerar mest material på svenska är JHL, Industrifacket (f.d. Metallförbundet) och Sjömansunionen. FFC:s största medlemsförbund, Servicefacket PAM, har en hel del svenskspråkigt material på webben, men har numera ingenting i sin förbundstidning.
Enstaka sidor i tidningen
Överlag kan man säga att papperstidningen lever och mår bra inom FFC-familjen. De svenskspråkiga medlemmarna hittar ändå inte mycket på sitt modersmål i den egna förbundstidningen. En majoritet av tidningarna innehåller visserligen något svenskspråkigt material, men oftast handlar det om en eller två sidor per nummer.
Webben och sociala medier har blivit allt viktigare för fackförbunden, men i dagsläget är det en handfull förbund som ens sporadiskt producerar nyheter på svenska till sin egen webbplats. På förbundens officiella konton på Facebook och andra sociala medier får man leta med ljus och lykta för att hitta något på svenska.
Det finns flera små förbund som inte har någon svensk webbplats överhuvudtaget, men det kanske mest häpnadsväckande i Löntagarens kartläggning är att ungefär hälften av FFC:s medlemsförbund helt saknar en svenskspråkig anslutningsblankett – med tillhörande information om bland annat medlemsavgiften – på sin egen webbplats.
Bland de medelstora förbunden saknar Pappersförbundet helt information på svenska, både på webben och i papperstidningen.
A-kassorna ska följa språklagen
Arbetslöshetskassorna har i de flesta fall mer svenskspråkigt material på webben än fackförbunden. Flera a-kassor saknar ändå helt svensk information på webben. Det är illa, eftersom arbetslöshetskassorna sköter ett offentligt uppdrag. Enligt lagen om arbetslöshetskassor ska språklagen följas vid behandlingen av den lagstadgade arbetslöshetsförmån och vid frågor som gäller medlemskap i en arbetslöshetskassa.
I den här granskningen har vi endast sett på a-kassornas webbsidor, men vi har inte ringt deras telefontjänster och vi vet inte vilket material de postar sina medlemmar. Det är alltså möjligt att alla a-kassorna uppfyller minimivillkoren i lagen.
Med tanke på att de fackliga arbetslöshetskassorna konkurrerar med den privata arbetslöshetskassan YTK är det ändå skäl att notera att YTK har väldigt mycket svenskspråkig information på sin webbplats.
Jonny Smeds
Grafiken visar hur FFC:s medlemsförbund informerar på svenska. Kartläggningen har gjorts den 13 november 2017 och situationen kan ha förändrats sedan dess. Ytterligare förändringar sker vid årsskiftet när bland annat nya Industrifacket inleder sin verksamhet.
