Medarbetaren: Vem som helst kan inte städa

En morgon i oktober stiger Medarbetaren in på Äppelbackens servicecenter i Borgå. Där möter jag Harriet Viljala som är anstaltvårdare på Äppelbacken men också jobbar på Sannäs skola. Harriet ska vara min handledare i dag när jag ska pröva på jobbet som anstaltvårdare.

Efter en omfattande renovering har Äppelbacken öppnat för ungefär tre veckor sedan.

– Jag fick ärva städcentralen, säger Harriet och förklarar att rummet som nu är fullt av städredskap tidigare har varit en tvättstuga.

Men Harriet är nöjd, de stora industriella tvättmaskinerna är snabba och torktumlaren effektiv.

Den här morgonen har Harriet varit på plats sedan klockan 5.45 och hon har redan hunnit med ett och annat. Bland annat har hon städat bastuavdelningen och omklädningsrummen.

– Det måste göras innan de öppnar för dagen, konstaterar hon.

Här kommer Mumin

I dag regnar det inte och den första snön har inte heller hunnit falla. Det betyder att korridorerna ser rätt så rena ut, men golvet ska ändå tvättas varje dag. Dags att ta fram kombimaskinen, som även kallas Mumin.

– Den här maskinen är av lämplig storlek. Den är tillräckligt liten för att få plats i små hörn men tillräckligt stor så att det inte tar evigheter att tvätta stora områden, säger Harriet medan hon fyller på vatten och tvättmedel i maskinen.

Mumin ser ut som en kombination av en gräsklippare och ett stort orange mumintroll. Även om maskinen är ganska enkel att använda lyckas jag fastna i ändan av en korridor. Efter rundturen med Mumin visar Harriet hur mycket sand, hårstrån och annat skräp som maskinen har sugit upp. Tydligen var korridorerna inte så rena som jag trodde.

Laura Klingberg

Läs hela reportaget i Löntagaren nr 5/2017