Fem påståenden om lobbning
1. Lobbning har blivit ett allt viktigare sätt för FFC att påverka
– Det stämmer. Politikerna och tjänstemännen ska fatta beslut i allt mer invecklade frågor, samtidigt som de har allt mindre tid att tänka igenom saker. I vårt lilla land kan en expert som är insatt i sitt område snabbt bli en betydande påverkare. Kunskap är makt och det är något som FFC har gott om när det gäller arbetslivsrelaterade frågor.
2. FFC är en bra lobbare
– Det kan man nog säga. FFC har tidigare lyckats påverka eftersom vi har representerat så många medlemmar. Därför har regeringarna velat höra vad vi tycker. Så är det också i framtiden. Men nu lever vi i en brytningstid. När trepartsmodellen försvagas blir det allt svårare att påverka. Därför måste vi satsa mer på påverkningsarbete. Tidigare bereddes frågorna i konsensusanda i arbetsgrupper på trepartsbasis. Nu anmäler arbetsmarknadsparterna avvikande åsikt i arbetsgrupperna, samtidigt som de lobbar intensivt och försöker få offentligt stöd för sina synpunkter.
3. En bra lobbare ljuger aldrig
– Precis så är det – det heter att lögnen har korta ben. En enda lögn kan leda till att man förlorar det förtroende man har byggt upp under flera år. Därför lönar det sig helt enkelt inte att ljuga om man ska driva igenom sina mål.
4. Det behövs ett lobbningsregister i Finland
– Alla vinner på att lobbningen sker öppet och genomskinligt. I det här avseendet ligger EU före Finland, för i Bryssel finns klara regler för lobbningen. Det ska finnas klara strukturer och ett så kallat lobbningsregister är just en sådan sak.
5. En organisation kan inte driva igenom sina mål utan lobbare
– Det stämmer. Lobbning är inte något mystiskt utan handlar bara om att man framför sin egen sak och kunskap och i vårt fall löntagarperspektivet. Utan växelverkan framskrider ingenting.
Johannes Waris
