Vad kan man göra om skolgången inte smakar? – För en del unga kan det kännas omöjligt att avlägga examen på andra stadiet

Läroplikten förlängdes i fjol till 18 års ålder. Avsikten är att alla unga ska få en yrkes- eller studentexamen och att marginaliseringen ska minska. Trots det kan en del unga fortfarande uppleva att det är en omöjlig uppgift att avlägga en examen.
07.04. 07:00
LÖNTAGAREN
Pirjo Räsänen handleder och hjälper studerande vid yrkesinstitutet Tredu i Tammerforsregionen. Foto: Emmi Kallio

Jag är inte intresserad av branschen. Jag är överhuvudtaget inte intresserad av att studera. Jag har inlärningssvårigheter som gör det tungt att studera. Jag känner mig inte bra i min studiegrupp.

Bland annat så här berättade studerande som svarade på enkäten Amisbarometern 2019 (på finska) om varför de hade övervägt att avbryta sina yrkesstudier eller byta bransch.

Enligt statistik som Utbildningsstyrelsen har samlat in avbröt drygt en tiondel av dem som höll på att avlägga yrkesinriktad grundexamen sina studier i fjol. Men alla slutade inte studera helt. Vissa bytte bransch eller läroanstalt eller deltog i handledande utbildning.

– Det är ganska vanligt att studerande avbryter sina studier. Vissa avbryter faktiskt bara tillfälligt sina studier och fortsätter senare, medan andra slutar helt och ger ifrån sig sin studieplats. Men också de som har slutat studera helt kan förstås börja studera igen senare. Jag säger alltid till dem som avbryter sina studier att de är välkomna tillbaka, säger Pirjo Räsänen som är studiehandledare vid yrkesinstitutet Tredu i Tammerforsregionen.

Läroplikten förlängdes i fjol. Det betyder att de som har gått ut grundskolan våren 2021 eller senare inte kan sluta studera och skriva ut sig från en utbildning på andra stadiet bara med egen anmälan. De är nämligen läropliktiga tills de fyller 18 år eller avlägger en examen på andra stadiet.

Trots den förlängda läroplikten kommer en del av de unga troligen också i fortsättningen att bli utan examen på andra stadiet. För dem framskrider studierna inte av någon anledning eller så kanske de byter bransch flera gånger utan att slutföra en enda examen.

Viktigt att ingripa vid alarmerande tecken

Frånvaron ökar, kompetenspoängen trillar inte in, studieprestationerna blir underkända. Det är ofta de första tecknen på att nåt är fel, förklarar Pirjo Räsänen.

– När det börjar dyka upp varningssignaler diskuterar vi alltid med den studerande om varför hen är frånvarande. Ingen är ju borta bara för nöjes skull. Vilka är de bakomliggande orsakerna? Vad skulle hen önska sig och behöva?

Ofta blir svaret att det är tråkigt att gå i skolan eller att branschen känns fel. Det finns ingen motivation.

Men enligt Räsänen är det här bara delorsaker och i bakgrunden finns andra, mer grundläggande problem. De unga kan ha en svår familjesituation, inlärningssvårigheter, psykiska problem, beroende, problem med livshanteringen och så vidare. Ibland kan bakomliggande orsaker vara diskriminering och rasism.

– Ett fenomen som har blivit vanligare under de senaste åren är så kallade hemmasittare, det vill säga problematisk skolfrånvaro som börjar redan i grundskolan. I grundskolan får de unga stöd på många sätt för att få avgångsbetyg. Ofta får de studera i smågrupper med stöd av två vuxna. Men i yrkesskolan kan grupperna plötsligt bestå av 25 studerande och en lärare, konstaterar Räsänen.

Skolfrånvaro hänger ofta samman med ångest och rädsla för sociala situationer.

Pirjo Räsänen hoppas att föräldrarna ska vara i kontakt med yrkesläroanstalten om de oroar sig för egna barnets studier.

– Föräldrarna kan ta kontakt med vilken vuxen som helst i skolan. Egenläraren, specialläraren, studiehandledaren, kuratorn, hälsovårdaren – vem som helst.

Skräddarsytt stöd

Mångsidig – med det ordet kan man beskriva yrkesläroanstalternas utbud av metoder för att stödja unga som kämpar med studierna.

Branschbyte är en av de lättaste stödmetoderna. Det händer att unga som har inlett sina studier märker att branschen inte känns rätt och att ett annat alternativ skulle hade varit deras grej. Att byta från en bransch till en annan inom samma läroanstalt är ganska lätt.

Vid behov kan studierna också anpassas. Studerande som har svårt att klara av de gemensamma allmänbildande studierna kan få genomföra de yrkesinriktade studierna och få intyg över de är avlagda. Alternativt kan de få koncentrera sig på de gemensamma studierna och samtidigt fundera på vilken bransch de vill byta till. Ibland hjälper det om de unga får genomföra sina studier i arbetslivet.

Studerande som är rädda för sociala situationer eller har ångest eller hälsoproblem få hjälp av psykologen, hälsovårdaren och kuratorn. De som har inlärningssvårigheter stöttas i sin tur av specialläraren och arbetshandledaren.

Den ettåriga VALMA-utbildningen, alltså utbildning som handleder för yrkesutbildning, är avsedd för unga som vill utveckla sina studiefärdigheter, förbättra sina vitsord och fundera på vilken bransch de vill välja.

I höst omvandlas VALMA till Hux, alltså utbildning som handleder för examensutbildning på andra stadiet.

Pirjo Räsänen är studiehandledare vid yrkesinstitutet Tredu. Foto: Emmi Kallio

Via FPA kan unga och deras vårdnadshavare söka till Nuotti-coachning där de unga får en personlig coach som hjälper dem i frågor som gäller vardagen och studierna.

– Vi samarbetar mycket med olika myndigheter och organisationer utanför skolan. Till exempel socialvården och ungdomsarbetet samt ungdomsverkstäder som erbjuder rehabilitering, berättar Pirjo Räsänen.

Mer rehabiliterande verksamhet

Trots att utbudet av stödåtgärder är så stort, så når det fortfarande inte ut till alla studerande. Vad borde man göra annorlunda?

Studiehandledaren Pirjo Räsänen anser att det mellan grundskolan och VALMA borde finnas ytterligare någon rehabiliterande verksamhet för unga som behöver mycket stöd. Det borde vara en verksamhet där man inte samlar kompetenspoäng utan fokuserar på livshantering, dygnsrytm och hur man är i grupp.

Matti Tujula är intressebevakningsexpert på Finlands Yrkesstuderandes Förbund SAKKI, och han anser att man borde satsa mer på elevhandledning och yrkesvägledning i grundskolan.

– Nu förblir de olika branschalternativen obekanta för många elever i grundskolan. Man borde lyfta fram yrkesutbildningen bättre. Man borde ordna fler studiebesök vid olika läroanstalter för grundskoleeleverna och fler studerande borde också besöka grundskolorna. På det här sättet kunde man minska risken för att unga söker sig till fel bransch, säger Tujula.

Under de senaste två åren har grundskoleeleverna haft ännu sämre kännedom om de olika alternativen när de har sökt till fortsatta studier, eftersom inga besök har ordnats på grund av coronapandemin.

Pirjo Räsänen anser å sin sida att man i elevhandledningen i grundskolan i större utsträckning borde lyfta fram de specialyrkesläroanstalter som är avsedda för studerande som behöver mycket stöd.

– En vanlig yrkesskola lämpar sig inte för alla, betonar hon.

Inom projektet Voimaa opiskeluun, som avslutades för ett par år sedan, utredde man orsakerna till att unga avbryter sina studier och tog reda på hurdant stöd de studerande skulle behöva. Projektet leddes av Mertsi Ärling från yrkeshögskolan Diakonia, som påpekar att goda stödåtgärder inte alltid behöver vara dyra eller kräva stora resurser.

– Det är en god idé att satsa på gruppbildning i början av studierna. När alla upplever att de hör till en grupp är det färre som avbryter sina studier. Också kamratmentorer visade sig vara en effektiv metod. Där får de som inleder sina yrkesstudier stöd och vägledning av en mer erfaren studerande inom samma bransch, berättar Ärling.

Anu Vallinkoski
(översättning och bearbetning: Jonny Smeds)

Läs också intervjun med Kirsi Rasinaho från FFC: Det behövs mer elevhandledning och möjligheter att bekanta sig med arbetslivet redan i grundskolan

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Språk

Så här används uppgifterna om dig

Genom att skicka in blanketten godkänner du att informationen om dig används enligt beskrivningen.