Misstänker du att dina anställningsvillkor och arbetsförhållanden inte är vad de borde vara?
Under den senaste tiden har vi fått läsa om flera fall där arbetstagarnas rättigheter har kränkts systematisk. Gemensamt för de här fallen är att arbetstagarna inte har varit säkra på vad som är normalt i arbetslivet och vilka rättigheter de har. Missförhållandena kan ha pågått länge, eftersom arbetstagarna inte har vetat hur de kan få hjälp.
10 tecken på att allt kanske inte är som det borde vara
1. Har du inget arbetsavtal?
När du börjar på ett nytt jobb ska arbetsgivaren ingå ett arbetsavtal med dig. Avtalet kan i princip vara muntligt, men om ni endast gör ett muntligt avtal och du stöter på problem med arbetsgivaren kan det vara svårt att bevisa vad ni har kommit överens om. Därför ska avtalet helst vara skriftligt.
Kolla också att du uttryckligen är anställd. Om du till exempel jobbar via en digital plattform kan företaget se dig som en samarbetspartner eller uppdragstagare. Då kan du bli erbjuden ett avtal som delvis innehåller samma saker som ett arbetsavtal, men som juridiskt är ett avtal mellan två företagare. Den här typen av avtal saknar ofta många villkor som finns till för att skydda arbetstagarna, såsom uppsägningstid eller rätt till ersättning om du skadar dig när du utför en arbetsuppgift. FFC jobbar för att det i lag ska vara förbjudet att maskera anställningsförhållanden på det här sättet.
Vilka uppgifter ska finnas med i arbetsavtalet?
Hur vet man om man är arbetstagare eller företagare?
2. Har ni avtalat om oavlönad praktik i arbetsavtalet?
Enligt lagen är oavlönad praktik tillåten endast om praktikplatsen erbjuds via en officiell läroanstalt eller arbets- och näringsbyrån. Annars ska praktiken vara avlönad. Om arbetsgivaren vill testa om praktikanten är lämplig för jobbet, kan man avtala om en prövotid. Också under prövotiden ska arbetsgivaren betala lön.
3. Har du blivit erbjuden en arbetstid som är noll timmar?
Det är inte olagligt att erbjuda arbetsavtal där det inte finns något fastslaget minimiantal arbetstimmar. Till exempel för studerande kan ett sådant avtal passa bra in i livssituationen. Men om du kontinuerligt jobbar mer än vad som står i arbetsavtalet, och om du har meddelat arbetsgivaren att du vill ha fler arbetstimmar, är det bra att tillsammans med förtroendemannen kolla om det går att höja det antal timmar som du garanteras i arbetsavtalet. Om ni har kommit överens om ett visst minimiantal timmar i arbetsavtalet, måste arbetsgivaren betala lön för de timmarna också om du inte behövs på jobbet.
4. Är din lön väldigt låg?
Lönen för arbetet ska i första hand betalas i pengar. Arbetsgivaren kan inte godtyckligt dra av summor från din lön, såsom priset på arbetsredskap eller värdet på de saker som du av misstag har söndrat. Det ska stå i arbetsavtalet hur stor lönen är och arbetsgivaren ska betala lönen på det överenskomna datumet.
I Finland finns ingen lagstadgad minimilön, men de branschvisa kollektivavtalen slår fast hur stor lön som minst ska betalas för olika jobb. Minimilönerna i kollektivavtalen gäller alla arbetstagare i branschen.
5. Får du sämre lön än andra på din arbetsplats?
Alla måste få lika lön för lika arbete. Om du får sämre lön än en arbetskamrat som har samma arbetsuppgifter, kompetens och erfarenhet som du, är det möjligt att du diskrimineras.
6. Är du tvungen att jobba övertid gratis eller mot din vilja?
Arbetsgivaren kan inte på eget bevåg minska eller utöka den arbetstid som ni har kommit överens om i ditt arbetsavtal. Arbetsgivaren och arbetstagaren måste separat komma överens om övertidsarbete. Som arbetstagare har du rätt att vägra jobba övertid utan konsekvenser. För övertidsarbete ska du få övertidsersättning.
Du behöver inte heller städa eller utföra andra arbetsuppgifter utanför arbetstid.
Hur mycket ska du få betalt för övertidsarbete?
7. Hinner du inte ta paus?
Du har rätt till pauser. Arbetsgivaren kan inte ständigt ställa in dina pauser eller flytta dem till exempel till slutet av ditt arbetspass. Om du jobbar mer än sex timmar har du rätt till en matpaus på minst 30 minuter. Också om din arbetsdag är kortare än sex timmar har du ofta rätt till en kaffepaus. Du ska ha möjlighet att ta paus också om du jobbar ensam.
Vilka pauser, raster och vilotider ska följas?
8. Är din arbetsplats farlig eller ohygienisk?
Enligt arbetarskyddslagen ska arbetsgivaren se till att det inte finns något på arbetsplatsen som kan orsaka en olycka eller sjukdom. Arbetsgivaren måste också teckna en försäkring för olycksfall och yrkessjukdomar. Om du till exempel skadar dig på jobbet eller under resan till eller från arbetsplatsen, ersätter försäkringen olycksfallet.
9. Hotar din chef med att säga upp dig?
Om din chef hotar med att säga upp dig för att du inte vill jobba övertid, så bryter chefen mot lagen. Om du har gjort ett misstag ska du först få en varning och en chans att rätta till misstaget eller ändra ditt beteende. Bara i riktigt allvarliga fall kan du sägas upp utan att först få en varning.
När är det möjligt att säga upp arbetstagare?
10. Är du tvungen att vara rädd på jobbet?
Alla har rätt till fysisk integritet. Det betyder att du aldrig ska behöva bli utsatt för våld eller hot.
Arbetsgivaren är skyldig att förebygga våldsamma eller hotfulla situationer i arbetet och värna om arbetstagarens säkerhet. Om ditt jobb till exempel innebär en risk för psykiskt eller fysiskt våld från kunder eller klienter, ska du redan i samband med introduktionen informeras om hur du kan förutse hotfulla situationer och skydda dig själv.
Var hittar du hjälp?
Om du upplever missförhållanden eller problem på jobbet ska du först försöka tala med din chef eller företagets ägare och ge dem en chans att åtgärda bristerna. Om det finns andra arbetstagare på arbetsplatsen som har upplevt samma problem, är det en god idé att driva saken tillsammans.
Om ni inte lyckas reda ut problemen eller om det inte sker någon förändring, kan du få hjälp av personer som är experter på den här typen av arbetslivsfrågor. Samla in så mycket bevis som möjligt. Till exempel arbetsavtal, fotografier och diskussioner per e-post kan vara till hjälp om du behöver bevisa vad som har hänt och hurdana arbetsförhållanden du har haft.
Om du hör till ett fackförbund
Fråga förtroendemannen på din arbetsplats om råd. Förtroendemannen är en person som arbetstagarna har utsett och som representerar arbetstagarna och fackförbundet på arbetsplatsen.
Du kan också tala med arbetarskyddsfullmäktige på arbetsplatsen. Arbetarskyddsfullmäktige övervakar frågor som gäller arbetarskyddet och arbetssäkerheten samt känner till de lagar som reglerar de här frågorna.
Om det inte finns en förtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig på din arbetsplats kan du kontakta ditt fackförbunds regionkontor eller förbundets telefonrådgivning.
Om du inte hör till ett fackförbund
Fråga en kollega eller arbetarskyddsfullmäktige på arbetsplatsen om råd. Om ni inte lyckas lösa problemet kan du kontakta arbetarskyddsmyndigheten eller FFC:s rådgivning om spelreglerna i arbetslivet. FFC:s rådgivning hjälper dig att lösa problemet. Diskussionerna är konfidentiella och rådgivningen kontaktar inte din arbetsgivare.
