Heidi Åkerfelt, JHL:s huvudförtroendeman i Raseborg: "Jag hoppas att personalen oftare skulle få höra att den uppskattas"

– Den politiska strejken i höstas skapade en vi-anda och gjorde det synligt vilket viktigt jobb de yrkesgrupper som deltog i strejken gör. Jag hoppas att personalen oftare skulle få höra att den uppskattas.

Det säger Heidi Åkerfelt som är huvudförtroendeman för Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL, och representerar ungefär 430 anställda på Raseborgs stad.

I Raseborg gällde strejken de JHL:are som arbetar inom städning, kosthåll och idrott.

Personalen är kommunens ansikte utåt, och Åkerfelt hoppas att arbetsgivarna skulle lägga större fokus på att de anställda ska må bra.

– Resurserna är begränsade, men om kommunen har ett rykte om sig att den tar hand om sina anställda och har ett fungerande samarbete, så är det tryggare för att söka jobb där. Jag tycker att vi har stor potential i Raseborg, för vi har ett jättebra samarbete med många chefer.

Nytta av sin erfarenhet inom den sociala sektorn

Heidi Åkerfelt är socionom till utbildningen. Innan hon blev huvudförtroendeman för ett drygt år sedan jobbade hon som sysselsättningskoordinator med att hjälpa unga arbetslösa. Tidigare har hon jobbat inom bland annat barnskyddet och som skolgångsbiträde.

Åkerfelt upplever att hon har stor nytta av sin tidigare erfarenhet i sitt uppdrag som huvudförtroendeman – där man också ska kunna hantera svåra situationer. Och det är just den biten av uppdraget som Heidi Åkerfelt trivs bäst med, när hon får diskutera med medlemmarna och arbetsgivaren.

En stor del av huvudförtroendemannens tid går förstås till möten och pappersarbete, men Åkerfelt rör sig också mycket i de olika kommundelarna för att träffa medlemmarna.

– Om någon medlem ringer och vill träffa mig, men sitter i till exempel Bromarv eller Svartå, så åker jag gärna dit.

Psykiatriskt sjukhus blev stadshus

Det har gått tio år sedan Ekenäs, Karis och Pojo gick samman och bildade Raseborgs stad. I slutet av fjolåret tog staden i bruk sitt nya stadshus på Ekåsenområdet i Ekenäs – i en ståtlig byggnad som tidigare fungerade som psykiatriskt sjukhus. Förtroendemännen och arbetarskyddsfullmäktige har sina arbetsrum högst upp, på fjärde våningen.

– Det är jättebra att vi alla sitter i samma hus. Tidigare var förvaltningen utspridd på flera adresser. Nu kan jag gå och tala direkt med cheferna i stället för att skicka epost. Kontakten blir mer naturlig när vi också kan träffas i kafferummet, utan att direkt ha något ärende, konstaterar Heidi Åkerfelt.

Hon upplever att samarbetet med ledningen fungerar bra, men tillägger att det ofta krävs att hon är den aktiva parten och visar att hon vill samarbeta.

– Det händer ibland att arbetsgivarens representant hajar till när arbetstagaren vill att huvudförtroendemannen deltar i diskussionen. Jag hoppas att arbetsgivaren snarare skulle se det som ett sätt att få ett nytt perspektiv på saken.

Lönesänkningar på agendan

En stor fråga det senaste halvåret har varit behörighetsavdragen, det vill säga de lönesänkningar som många kommuner har gjort för arbetstagare som saknar en viss utbildning. I hela landet handlar det om miljontals euro i löner som inte har betalats ut korrekt. Frågan berör medlemmar i flera fackförbund.

– Vi har haft ett bra samarbete med de andra huvudförtroendemännen i Raseborg, och vi har fått besked om att det kommer en sådan korrigering som vi var ute efter. Men det var ett exempel på en fråga där man ska kunna argumentera för sin sak, säger Heidi Åkerfelt.

En annan aktuell fråga är den nya lagen om småbarnspedagogik. Närvårdarna har varit oroliga för sina jobb när en tredjedel av personalen i framtiden ska ha universitetsutbildning och en tredjedel ska ha yrkeshögskoleutbildning. Åkerfelt påpekar ändå att övergångsperioden sträcker sig till 2030.

– Det finns inte tillräckligt många utbildade barnträgårdslärare, och dessutom hinner många närvårdare gå i pension under övergångsperioden.

Vård- och landskapsreformen har spökat i bakgrunden i flera år, och många kommuner tvekar med att utveckla sin egen verksamhet i väntan på att landskapen ska ta över. Men Heidi Åkerfelt påpekar att det tvärtom skulle vara viktigt att se till allt är i skick och att man har fungerande kutymer när – eller om – reformen träder i kraft.

Hon gläds ändå över att Raseborg inte har drabbats av bolagiseringsivern. Ekenäs energi är redan ett bolag, och en tid var det tal om att affärsverket Raseborgs vatten skulle slås ihop med Ekenäs energi och därmed bolagiseras, men det blev inte av.

Tung fyraårsperiod för arbetstagarna

De kommunala besluten berör alla invånare, och många har en åsikt. Därför hoppas Heidi Åkerfelt att besluten skulle vara mer transparenta, så att kommuninvånarna förstår vad besluten grundar sig på och vad de leder till.

– Det handlar om folks medvetenhet om hur saker fungerar i samhället.

Den gångna regeringsperioden har varit tung för arbetstagarna inom den offentliga sektorn, som inte bara drabbades av förlängd arbetstid utan också har fått sin semesterpenning nedskuren. Dessutom påpekar Heidi Åkerfelt att diskussionsklimatet överlag har varit nedslående, vilket har slitit hårt på arbetstagarna.

– Det har varit en period som har präglats av egoism. Men jag tror att snart har en ny regering och att värderingar som samhörighet och likabehandling kommer att komma tillbaka.

Jonny Smeds

Den här artikeln ingår i serien Röster i facket som publiceras i Löntagarens nyhetsbrev. Beställ nyhetsbrevet på adressen www.lontagaren.fi/nyhetsbrev så kan du läsa fler intervjuer med fackligt aktiva från Svenskfinland! Nyhetsbrevet är gratis och utkommer varannan vecka.