Finns det tillräckligt många som finansierar pensionerna i framtiden? – Saana Siekkinen från FFC räknar upp fem utmaningar för pensionssystemet

Löntagarna går i pension allt senare och sysselsättningen har förbättrats – särskilt i åldersgruppen 55–65 år. Sysselsättningsgraden i Finland är högre än någonsin tidigare och mätt i antal arbetstimmar jobbar finländarna mer än löntagarna i de övriga nordiska länderna. Det här är goda nyheter för pensionssystemet.

– Det finns ändå orosmoln när det gäller systemets hållbarhet på lång sikt, säger Saana Siekkinen.

Med systemets hållbarhet syftar hon på att man ska ha råd att betala ut de utlovade pensionerna också i framtiden – om tiotals år.

De inkomstrelaterade pensionerna finansieras genom de pensionsavgifter som löntagarna och arbetsgivarna betalar in samt genom avkastningen från de pensionstillgångar som har placerats. Nu befinner vi oss i en situation där det finns allt färre som betalar in pensionsavgifter, samtidigt som antalet pensionärer ökar.

– Det går inte att lösa den här ekvationen enbart med de åtgärder som kan vidtas inom pensionssystemet. Men inom systemet måste man vara beredd att överväga alla åtgärder, också att höja arbetspensionsavgiften för arbetsgivare och arbetstagare.

En av de frågor som får mest uppmärksamhet just nu, är enligt Siekkinen hur man kunde förbättra avkastningen från pensionsbolagens placeringsverksamhet.

Om man låter pensionsbolagen ta större risker i sin placeringsverksamhet, måste man avgöra hur riskerna ska fördelas om allt inte går som tänkt. Och hur kan man få bästa möjliga avkastning samtidigt som man beaktar lagens krav på att medlen ska placeras tryggt.

– Det är också viktigt att förtroendet för pensionssystemet består, alltså att alla vill bidra till att betala in till det gemensamma pensionsskyddet, och i gengäld kommer att få en skälig pension i sinom tid.

Saana Siekkinen räknar upp fem utmaningar som påverkar hur hållbart arbetspensionssystemet är på lång sikt.

1. Tiden i arbetslivet

När pensionsåldern stiger blir det allt viktigare att fundera över hur man kan hjälpa folk att orka i olika skeden av arbetslivet. Det behövs åtgärder för att upprätthålla arbetstagarnas arbetsförmåga, hälsa och kompetens under hela tiden i arbetslivet. Man måste också motverka åldersdiskriminering på arbetsplatserna.

Saana Siekkinen betonar att man samtidigt måste se till att alla har något att falla tillbaka på om de av någon anledning inte klarar av att jobba fram till ålderspensionen.

Saana Siekkinen påpekar också att antalet unga som beviljas invalidpension på grund av mental ohälsa ökar. Det är viktigt att hitta lösningar som kan vända på den här trenden.

2. Orken i arbetet

FFC:s arbetslivsbarometer visar att många arbetstagare befarar att de inte kommer att orka fortsätta med sitt nuvarande arbete fram till pensionsåldern. En tredjedel av dem som är över 55 år önskar att de kunde förkorta sin arbetstid, även om lönen samtidigt skulle minska.

– Man måste bemöta arbetstagarnas oro. I alla skeden av arbetslivet, men särskilt i slutskedet, behövs flexibilitet som gynnar arbetstagarna, säger Saana Siekkinen.

Tidigare under hösten föreslog FFC att det ska införas en möjlighet till deltidspenning för heltidsanställda som har fyllt 60 år. Då skulle det vara möjligt för arbetstagarna att förkorta sin arbetstid för en viss tid samtidigt som Sysselsättningsfonden skulle betala ut en deltidspenning som delvis kompenserar inkomstbortfallet.

3. Arbetsproduktiviteten

Arbetsproduktiviteten har redan länge utvecklats svagt i Finland. Produktiviteten hänger också samman med arbetstagarnas kunnande och utbildningsnivå, som likaså utvecklas dåligt.

Enligt FFC:s arbetslivsbarometer har arbetstagarnas utbildningsmöjligheter försämrats redan i flera års tid. I den senaste undersökningen uppgav över 60 procent av arbetstagarna att de inte under det senaste året har deltagit i någon utbildning som arbetsgivaren har ordnat.

– Resultatet är alarmerande, säger Saana Siekkinen.

Hon anser att det är oroväckande att Finland har hamnat på efterkälken jämfört med många andra länder när det gäller befolkningens utbildningsnivå.

– Vi måste jobba ambitiöst för att ta in det här försprånget. Det räcker inte att vi får allt fler högskoleutbildade, utan vi behöver fler utbildningsmöjligheter också inom yrkesutbildningen.

I FFC:s mål inför riksdagsvalet kan du läsa mer om hur FFC anser att man borde utveckla yrkesutbildningen och kunnandet hos vuxna.

4. Nativiteten

Med tanke på arbetspensionssystemets hållbarhet är det av stor betydelse hur nativiteten utvecklas, alltså hur många barn som föds i Finland. Det är ändå svårt att påverka nativiteten.

– Det är viktigt att vi funderar över hur vi ska kunna uppnå en situation där så många som möjligt kan skaffa så många barn som de önskar. Undersökningar visar att många i dag är tvungna att kompromissa när det gäller de egna önskemålen om barn, konstaterar Saana Siekkinen.

Hon betonar att frågan inte bara är viktig med tanke på pensionerna utan för samhället som helhet.

5. Invandringen

Finland konkurrerar med många andra länder om utländsk arbetskraft. Det är inte lätt, även om till exempel processerna kring arbets- och uppehållstillstånd har gjorts smidigare.

– Man måste ur ett bredare perspektiv fundera över hur lätt eller svårt det är att flytta till Finland och slå sig ner här. Hur fungerar de praktiska sakerna, får invandrarna tillräcklig introduktion på arbetsplatsen, finns det tillräckliga möjligheter att lära sig språket och hur blir man överhuvudtaget en del av det finländska samhället?

Saana Siekkinen betonar att det handlar om ett enormt arbete om man vill att den arbets- och kunskapsrelaterade invandringen ska öka avsevärt.

Ett av FFC:s främsta mål för nästa valperiod är att det ska vidtas åtgärder mot arbetsmarknadsbrottslighet. Utlänningar som kommer till Finland för att jobba ska behandlas jämlikt i förhållande till finländarna och anställningsvillkoren ska vara desamma för alla arbetstagare.

Läs mer om Pensionsskyddscentralens senaste långsiktiga pensionskalkyl.