Det finländska arbetslivet överraskade Sofiia Yakovyshy från Ukraina

I april drog 20-åriga Sofiia Yakovyshy på sig sina arbetskläder och började jobba som städare i huvudstadsregionen. Bara några veckor tidigare hade hon flytt undan kriget i Ukraina till sin faster i Finland.

– Jag hade inte ens hunnit söka jobb, utan man kan säga att det var jobbet som hittade mig. Min vän, som jobbar på en städfirma, berättade om ett jobb som skulle bli ledigt och frågade om jag var intresserad. Självklart var jag det, berättar Sofiia.

I sina hemtrakter i byn Trostianets, nära staden Vinnytsia i västra Ukraina, jobbade Sofiia Yakovyshy som sånglärare i en musikskola för barn och uppträdde som sångare i restauranger. Under kriget har Ryssland också utfört angrepp mot Vinnytsia.

Städjobbet var nytt och obekant för Sofiia, men hon har lärt sig det snabbt. Hon jobbar i team med en lettisk arbetskamrat och under en arbetsdag städar de tre–fyra hem, beroende på bostädernas storlek.

– Det bästa är när jobbet är gjort och man ser sig omkring i det skinande rena hemmet. Då ser man resultatet av det jobb man har gjort med sina egna händer. Det känns också trevligt när kunderna är nöjda.

Sofiia Yakovyshy anser att jobbet inte bara är viktigt med tanke på utkomsten utan också för att man ska kunna känna sig självständig och uppleva att man gör något betydelsefullt. Sofiia säger att hon inte skulle stå ut med att bara sitta ensam hemma.

Nu har Sofiia också ett annat jobb vid sidan av jobbet som städare. Hon jobbar deltid som konsthandledare på Esbo stad, där hon planerar och ordnar klubbar för ukrainska barn.

I Finland kan chefen också vara en arbetskamrat

Vid tidpunkten för intervjun har Sofiia Yakovyshy bara fem månaders erfarenhet av det finländska arbetslivet, men hon har lagt märke till flera skillnader jämfört med arbetslivet i Ukraina.

– Jag har aldrig haft timlön, utan jag har fått lön för antingen en hel eller en halv arbetsdag. Det har aldrig gått att utföra jobbet i kortare snuttar. Matrasten har varit oavlönad på alla mina arbetsplatser. Och under matrasten går många hem och äter. Arbetskamraterna äter oftast inte tillsammans så som de gör i Finland.

Också förhållandet mellan chefer och arbetstagare är helt annorlunda. I Ukraina är arbetsplatsen mer hierarkisk än i Finland. Cheferna talar inte med arbetstagarna om något annat än jobbet.

– Jag är förvånad över hur trevliga chefer det finns här. Det känns som om personalen är ganska jämlik. Eller så har jag bara haft tur. Jag blev också förvånad över att man i Finland ordnar utbildningar och evenemang för arbetstagarna, till exempel fester, som hela personalen bjuds in till.

Dessutom är lönen betydligt större och köpkraften bättre. I Ukraina räckte den lön som Sofiia fick som sånglärare knappt till något extra. Under sin vistelse i Finland har hon däremot redan åkt på kryssning till Stockholm.

– I Ukraina skulle jag inte ha råd med något sånt.

Svårt att få jobb med bristande språkkunskaper

Sedan Ryssland anföll Ukraina har tiotusentals ukrainska flyktingar anlänt till Finland. Många av de nyanlända har genast velat jobba.

– Det finns uppskattningsvis några hundra ukrainare som har fått jobb. Det finns inga uppgifter om det exakta antalet. Ofta har ukrainarna hittat jobb inom primärproduktionen eller bygg-, restaurang- eller städbranschen, säger Eve Kyntäjä som är expert på invandrings- och arbetskraftspolitik på FFC.

Ungefär 700 ukrainska flyktingar har anmält sig som arbetslösa arbetssökande. Personer som vistas i Finland med stöd av tillfälligt skydd har inte rätt till arbetslöshetsförmåner.

Bland de nyanlända finns det stora variationer gällande utbildning och arbetshistoria. Eve Kyntäjä berättar att det har varit svårast för högskoleutbildade att hitta jobb som motsvarar den egna utbildningen.

Bristande språkkunskaper är det största hindret för att få jobb. I yrken inom social- och hälsovården förlängs processen dessutom på grund av de tillstånd som myndigheterna kräver. En sjukskötarexamen från Ukraina duger inte som sådan i Finland.

Eve Kyntäjä påpekar att flyktingarna i första hand ska ses som människor som söker trygghet, inte som en lösning på bristen på arbetskraft.

– När en person som har flytt från en kris kommer till arbetsplatsen, är det bra om arbetskamraterna ser till att genuint ta med personen i arbetsgemenskapen. Prata med personen och fråga hur det står till. Myndigheterna och kurserna integrerar inte, utan det är människorna i vardagen som integrerar, betonar Kyntäjä.

Hon hoppas att förtroendemännen ska fästa särskild uppmärksamhet vid nykomlingarna som inte ännu känner till spelreglerna i det finländska arbetslivet.

En erfarenhet rikare när hon återvänder hem

Sofiia Yakovyshyna fick höra om de finländska fackförbunden för första gången för ett par månader sedan i samband med ett webbinarium som arrangerades av föreningen för ukrainare i Finland.

– Nu vet jag var jag kan be om råd och hjälp. Men ännu har jag inte hunnit gå med i facket.

Tills vidare har det finländska arbetslivet visat upp sina goda sidor för Sofiia Yakovyshy, även om hon i början hade problem med att få sin lön. Utan ett identitetskort som godkänns i Finland kunde Sofiia inte öppna ett bankkonto, men efter två månaders väntan fick hon ett konto och två månaders lön på en gång.

I framtiden kommer Sofiia att fortsätta lära sig finska och kanske komplettera sina musikstudier.

– Kanske jag tar med mig mina lärdomar till Ukraina någon gång i framtiden. Jag vill återvända till min familj och mina släktingar, men å andra sidan tycker jag redan nu mycket om Finland. Jag har fått så många nya erfarenheter här att jag nästan är en annan människa än för ett halvår sedan.

Anu Vallinkoski
(översättning: Jonny Smeds)

Arbetslivets spelregler också på ukrainska

I Finland har fackföreningsrörelsen beaktat de ukrainska flyktingarnas situation genom att ge ukrainarna tillgång till information om det finländska arbetslivet på sitt modersmål. Tjänsten Arbetslivets spelregler, som lanserades i november i fjol, översattes redan i början av april i sin helhet till både ukrainska och ryska. Tjänsten upprätthålls av FFC och riktar sig speciellt till unga och invandrare.

Det omfattande informationspaketet på webbplatsen Arbetslivets spelregler beskriver på ett lättbegripligt sätt hur det finländska arbetslivet ser ut samt vilka rättigheter och skyldigheter man har som arbetstagare i Finland. Dessutom finns de viktigaste spelreglerna på ukrainska i en tryckt broschyr som har delats ut bland annat via ukrainarnas föreningar.

I tjänsten Arbetslivets spelregler ingår också rådgivning i anställningsrelaterade frågor per telefon. Rådgivningen betjänar på svenska, finska och engelska. Vid behov går det också att få digital tolkning på andra språk.

Under hösten har antalet besök på den ukrainska webbplatsen ökat. Allt fler ukrainska flyktingar har också kontaktat rådgivningen om spelreglerna i arbetslivet.

– Det har förekommit fall där arbetsgivarna helt har låtit bli att betala lön. De som har flytt kriget befinner sig i ett särskilt sårbart läge på arbetsmarknaden och löper en större risk att råka ut för arbetsrelaterat utnyttjande, berättar Marika Mantere från FFC, som leder teamet som utvecklar tjänsten Arbetslivets spelregler.