Konkurrenskraftsavtalet
Målsättningen är att skapa nya arbetstillfällen
Målsättningen med konkurrenskraftsavtalet är att
- förbättra det finländska arbetets och de finländska företagens konkurrenskraft,
- öka den ekonomiska tillväxten,
- skapa nya arbetstillfällen,
- stöda anpassningen av den offentliga ekonomin,
- främja lokala avtal genom kollektivavtalen och tjänstekollektivavtalen.
Förutsättningen för konkurrenskraftsavtalet är att regeringen
- drar tillbaka tvångslagarna som den bereder,
- drar tillbaka de tilläggsnedskärningar och skattehöjningar på 1,5 miljarder som finns inskrivna i regeringsprogrammet som ett alternativ till avtalet,
- verkställer de skattelättnader som nämns i regeringsprogrammet.
Kollektivavtalen och tjänstekollektivavtalen förlängs med ett år
- Kollektivavtalens och tjänstekollektivavtalens giltighet förlängs med 12 månader.
- Lönerna förblir oförändrade under avtalsperioden.
Arbetstagarnas socialförsäkringsavgifter stiger
- Arbetstagarens arbetspensionsavgift stiger gradvis med sammanlagt 1,2 procentenheter 2017–2020.
- Arbetsgivarens arbetspensionsavgift sjunker samtidigt med motsvarande belopp.
- Arbetstagarens arbetslöshetsförsäkringsavgift stiger 2017–2018 med sammanlagt 0,85 procentenheter.
- Arbetsgivarens genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringsavgift sjunker samtidigt med motsvarande belopp.
- Arbetsgivarens socialskyddsavgift sjunker 2017–2019 med minst ungefär en procentenhet. Från 2020 är sänkningen av arbetsgivarens socialskyddsavgift permanent minst 0,58 procentenheter.
Arbetstiden förlängs
- Den årliga arbetstiden för personer som arbetar heltid förlängs med i genomsnitt 24 timmar från början av 2017 utan att förtjänstnivån ändras.
- Fackförbunden och arbetsgivarförbunden avtalar branschvis om hur förlängningen av arbetstiden ska verkställas.
Semesterpenningen inom den offentliga sektorn minskar tillfälligt
- Semesterpenningen för anställda inom den offentliga sektorn minskar med 30 procent åren 2017–2019.
Arbetstagarnas omställningsskydd förbättras
Förbättringarna i omställningsskyddet gäller arbetstagare som blir uppsagda av produktionsmässiga och ekonomiska skäl, och som har varit anställda av arbetsgivaren i minst fem år. Förändringarna förpliktar arbetsgivare som har minst 30 anställda.
- Arbetsgivaren måste erbjuda den uppsagda rätt till träning och utbildning som främjar återsysselsättning.
- Värdet på träningen och utbildningen ska motsvara den anställdas personliga lön, men ändå minst en genomsnittlig månadslön inom företaget eller den offentliga organisationen.
- Den uppsagda har rätt till tjänster inom företagshälsovården i ett halvår efter att skyldigheten att arbeta har upphört.
Det lokala avtalandet utvecklas genom kollektivavtalen
Det skapas ingen specifik lagstiftning för lokala avtal. I stället förhandlar fackförbunden och arbetsgivarförbunden om hur man i kollektivavtalen kan förbättra möjligheterna till lokala avtal. Förhandlingarna gäller bland annat följande frågor:
- En överlevnadsklausul som ska trygga arbetsgivarens verksamhet och arbetstillfällena genom att man anpassar arbetsvillkoren i en situation där arbetsgivaren råkar ut för ekonomiska svårigheter som gör att arbetstillfällena är hotade.
- Förtroendemännens verksamhetsförutsättningar utvecklas samtidigt som man utökar möjligheterna till lokala avtal.
- Hur lokala avtal ska träda i kraft utan att de godkänns på förbundsnivå.
- Möjligheten att ta i bruk en arbetstidsbank.
Centralorganisationerna på arbetsmarknaden föreslår att endast följande ändringar i lagstiftningen görs gällande lokala avtal:
- Icke-organiserade företag får samma rättigheter och skyldigheter gällande lokala avtal som organiserade företag, det vill säga företag som hör till ett arbetsgivarförbund. (Ändringen träder inte i kraft på grund av motståndet från Företagarna i Finland)
- Också tvister som gäller lokala avtal vid icke-organiserade företag avgörs i arbetsdomstolen. (Ändringen träder inte i kraft på grund av motståndet från Företagarna i Finland)
- I arbetslöshetsskyddet och lönegarantin tryggas arbetstagarens ställning så det är lönen innan överlevnadsklausulen togs i bruk som används som grund när man beräknar hur stort belopp som ska utbetalas.
- Samarbetslagens tillämpningsområde utvidgas att gälla också filialrörelser.
Förhandlingsrundan 2017
- Under förhandlingsrundan som inleds hösten 2017 förs branschvisa förhandlingar. Uppgörelserna stöder tillväxt och sysselsättning.
Vuxenutbildningsstödet tryggas
För regeringen föreslår centralorganisationerna på arbetsmarknaden följande åtgärder:
- Vuxenutbildningsstödets grunddel omvandlas inte till ett lån, vilket regeringen har föreslagit.
- Den maximala längden på vuxenutbildningsstödet förkortas från 19 till 15 månader och grunddelen sänks med 15 procent.
- Förändringarna i vuxenutbildningsstödet träder i kraft 2017.
Förhandlingskulturen
- Centralorganisationerna föreslår att regeringen bereder förändringar i arbetslagstiftningen och det inkomstrelaterade socialskyddet på trepartsbasis tillsammans med arbetsmarknadsparterna.
Tillämpningsförhandlingar innan utgången av maj
- Fackförbunden och arbetsgivarförbunden för innan utgången av maj branschvisa tillämpningsförhandlingar där de kommer överens om hur man genomför de förändringar som konkurrenskraftsavtalet förutsätter i kollektivavtalen eller tjänstekollektivavtalen i de olika branscherna.
- Centralorganisationerna på arbetsmarknaden bedömer den 1 juni om avtalet är tillräckligt täckande och om regeringen har vidtagit åtgärder som stöder avtalet.
- Avtalet träder inte i kraft om avtalet saknar tillräcklig täckning eller om regeringen inte har vidtagit tillräckliga åtgärder.
Förhandlingsresultat om konkurrenskraftsavtalet (på finska)