Tre frågor om EU:s framtid
Vilken lärdom borde EU dra av brexit?
– Den viktigaste lärdomen är att EU tillsammans med medlemsländerna ska arbeta för en hållbar ekonomisk tillväxt som gagnar så många som möjligt. Grunden för en hållbar tillväxt är hög kompetens hos arbetstagarna, hög produktivitet och välfärd.
– De britter som röstade för att lämna EU var framför allt personer som länge har lidit av konsekvenserna av den långsamma ekonomiska tillväxten och av ökad ojämlikhet och utsatthet.
Vad kan EU göra för att gynna rättvis konkurrens både globalt och på den inre marknaden?
– Konkurrensupplägget är nuförtiden alltför ofta orättvist. Finländska företag är tvungna att konkurrera med bland annat kinesiska företag som lyfter sådana statsstöd som är förbjudna inom EU, och där arbetstagarna inte får organisera sig och förhandla om kollektivavtal. I de kommande handelsförhandlingarna bör unionen kräva att dess handelspartners följer spelreglerna för en rättvis handel.
– På den inre marknaden är konkurrensen relativt rättvis eftersom EU-lagstiftningen gäller företagen i alla medlemsländer. Men förbättringar behövs bland annat när det gäller utsända arbetstagares ställning.
Vad är pelaren för sociala rättigheter och hur gagnar den löntagarna?
– Europeiska kommissionen offentliggjorde i april en social pelare där man har samlat alla de rättigheter som kommissionen anser att hör till arbetstagarna och medborgarna i EU. Det är fråga om en lång lista, men pelaren som sådan räcker inte eftersom den inte binder domstolarna. Därför behövs det ny europeisk lagstiftning för arbetslivet.
– I samband med att pelaren offentliggjordes gav kommissionen ett ambitiöst lagförslag om familjeledigheter och lovade att inom en snar framtid också ge andra förslag till arbetsrättslagar. Jean-Claude Junckers kommission verkar nu på allvar vilja utveckla det sociala Europa, vilket är synnerligen välkommet.
Pirjo Pajunen (översättning: Viola Eksten)
