Skomakarens läst: En oförglömlig höst
”Den här hösten kommer jag alltid att minnas”, tänkte jag i somras. Sonen började i första klass i skolan och det betydde stora förändringar i vårt liv med busstidtabeller och taxiskjutsar, läxor och nya klasskompisar, arbetstider och vårdturer. Oron över min käraste var enorm.
Och snart var skolarbetet i full fart. Och det var även Finlands regering. Den ekonomiska krisen beror – enligt regeringen – på att arbetstagarna har för hög lön, för lång semester och för stor sjukledighetsersättning. Beslut har fattats, tvångslag efter tvångslag har föreslagits och sparkrav efter sparkrav har framförts. Lika effektivt har regeringen dragit tillbaka sina egna beslut, förslag och anföranden. Har de faktiskt själva någon koll på vilka beslut som gäller? Jag har åtminstone tappat räkningen.
Någonting bra har vi ändå fått ut av det hela; aldrig har jag upplevt en lika häftig laganda som jag gjorde på stordemonstrationen i Helsingfors i september – med 30 000 likasinnade. Den dagen kommer jag aldrig att glömma.
Vi kan inte heller glömma den enorma flytningskrisen som har berört hela EU, rentav hela världen. Miljontals människor har varit tvungna att lämna sina hem, hundratusentals har sökt sig till EU-länderna och tiotusentals ända till Finland.
I media har vi fått se och höra hur vi finländare har tagit emot dem som har kommit hit. Vi har grundat mottagningscentraler för flyktingar på oerhört kort varsel, donerat kläder och möbler och anmält oss som frivilliga att hjälpa dem som har behövt hjälp. Men vissa finländare har också klätt sig i vita kåpor och demonstrerat mot flyktingar, attackerat mottagningscentralerna och varit rädda för okända kulturer och vanor. Något jag aldrig kommer att glömma är dem som inte klarade av den långa och farliga resan över Medelhavet.
Från den här hösten kommer vi också minnas de chockerande terrorattackerna i Paris och Mali samt mot det ryska flygplanet som kraschade i Egypten. Också händelserna i Tyskland, Belgien och Sverige har spritt oron bland oss alla. Den trygga atmosfären, känslan av Europa som en lugnt och skyddad oas, har plötsligt försvunnit. Den onda världen har kommit närmare och blivit synligare.
På många sätt har den här hösten varit oförglömlig. Och trots att allt har gått bra i skolan så har oron över min käraste bara vuxit.
Katja Kaivonen
