Pengar, mat och tak över huvudet – Kriget i Ukraina gör att facket får åta sig nya roller

Fackföreningsrörelsen har reagerat snabbt och bidrar med både arbetslivskunskap och humanitärt bistånd när ukrainare flyr kriget för att söka trygghet och arbete i andra europeiska länder. FFC:s internationella chef Pekka Ristelä följer händelserna i Ukraina ur ett fackligt perspektiv och får information om vad facket i Ukraina gör mitt under brinnande krig.
01.06. 12:49
LÖNTAGAREN
Europafacket ETUC ordnade en demonstration mot Rysslands krig mot Ukraina i Bryssel i slutet av februari. Foto: AFP / Lehtikuva / Kenzo Tribouillard

Minst 10 personer dödades och 15 skadades när de ryska erövrarna bombade koksfabriken i Avdijivka. Arbetstagarna hade precis avslutat sitt skift och väntade på bussen hem när Ryssland började bomba.

Så tweetade, fritt översatt, den ukrainska fackliga centralorganisationen KVPU den 5 maj. Tweeten avslutades med hashtaggarna #StopRussiaNow #war_kills_workers

I Finland följer fackcentralen FFC:s internationella chef Pekka Ristelä händelserna i Ukraina via Twitter, men också via e-postmeddelanden som han får av en ukrainsk kollega.

– Det kommer långa texter som beskriver situationen i Ukraina och ger ganska detaljerad information om krigsförloppet och behovet av hjälp, berättar Ristelä.

Meddelandena är en del av ett omfattande nätverk för dialog och informationsutbyte som har funnits tidigare, men som har fått en större roll under de senaste månaderna. Europafacket ETUC och världsfacket ITUC har också tagit ställning mot Rysslands agerande och gett finansiellt stöd åt de ukrainska fackförbunden genom en fond som ITUC har inrättat.

FFC och fackliga organisationer i andra länder har donerat pengar till fonden, och många har också självständigt ordnat och finansierat humanitärt bistånd till Ukraina och dess gränser. Flyktingarna behöver till exempel mat-, läkemedels- och transporthjälp. Pekka Ristelä vet att ukrainarna också har bett om militär hjälp, men det hör inte till fackets verksamhet.

Nytt perspektiv för polska facket

På sin webbplats har ETUC samlat information om hur facket i de europeiska länderna hjälper ukrainarna. Vanligast är det att fackförbunden erbjuder humanitär hjälp till Ukraina, ordnar demonstrationer mot Rysslands attack samt hjälper flyktingarna att få boende, mat och tillgång till bland annat dagvård och skolgång.

En stor del av flyktingarna från Ukraina tar sig först till Polen, därifrån en del av dem sedan fortsätter till andra europeiska länder. De polska fackförbunden har hittills koncentrerat sig på att erbjuda skydd och trygga de mest grundläggande behoven.

Pekka Ristelä är internationell chef på FFC.

– Våra polska kollegor berättar att de har fått se saker ur ett helt nytt perspektiv. Polen har tidigare varit ett land därifrån folk har gett sig ut i världen i jakt på arbete – men nu är det Polen som får ta emot folk. Hur Polen i fortsättningen kommer att trygga de utländska arbetstagarnas rättigheter återstår att se. Men fackförbunden i landet har redan tagit itu med frågan, berättar Pekka Ristelä.

Ukrainarna som flyr till olika delar Europa behöver inte bara humanitär hjälp, utan också stöd på många andra sätt. En viktig del av integrationen är att de får lära sig hur arbetslivet och arbetsmarknaden fungerar.

Arbetslivskunskap på ukrainska förebygger utnyttjande i arbetslivet

I Finland lanserade FFC i fjol tjänsten Arbetslivets spelregler. Målet är att förebygga arbetsrelaterat utnyttjande genom att ge arbetstagarna information om sina rättigheter samt genom att erbjuda personlig, avgiftsfri rådgivning. Den här våren har webbplatsen Arbetslivetsspelregler.fi översatts i sin helhet till ukrainska och ryska för att uppfylla flyktingarnas akuta behov av information.

FFC har informerat om tjänsten Arbetslivets spelregler vid flyktingförläggningar och andra servicecenter som hjälper de ukrainska flyktingarna. På det här sättet vill FFC hjälpa ukrainarna som söker jobb i Finland att lära sig om sina rättigheter och hur de kan få hjälp om de stöter på problem i arbetslivet. I samarbete med fackförbunden och andra aktörer förmedlar FFC också information om det finländska arbetslivet vid olika evenemang som riktar sig till dem som har flytt kriget i Ukraina.

Också i Lettland har den fackliga centralorganisationen LBAS berättat att den översätter material om rättigheterna i arbetslivet till ukrainska. Dessutom har den lettiska regeringen sänkt kravnivån för till exempel arbetstillstånd och språkkunskaper i arbetslivet, och många företag har meddelat att de anställer ukrainare. I de baltiska länderna har fackförbunden också ordnat insamlingar till förmån för flyktingarna från Ukraina. I Litauen inkvarterar fackföreningsfolket asylsökande och facket lobbar för att regeringen ska göra det lättare för ukrainarna att få jobb.

I Estland ger facket information om bland annat löner vid flyktingförläggningar, arbetslöshetskassan och de hotell som inkvarterar asylsökande – samt i fortsättningen också direkt på arbetsplatserna. Facket ger också rådgivning i juridiska och andra frågor per telefon och e-post. Den fackliga centralorganisationen EAKL strävar efter att ukrainarna ska gå med i facket genast när de får jobb.

Också i Bulgarien erbjuder flyktingförläggningarna handledning i arbetslivsfrågor och den fackliga centralorganisationen KNSB producerar material som behövs för det här ändamålet. KNSB har dessutom inrättat regionala kriscentrum där man följer upp situationen för flyktingarna från Ukraina.

I många länder betonar fackförbunden också att de övervakar hur ukrainarna behandlas på arbetsmarknaden och är beredda att ingripa omedelbart om de nödställda utnyttjas.

I Tjeckien delar fackförbunden ut information om arbetslivet redan vid gränsen. I Schweiz har facket varit aktivt gentemot beslutsfattarna och krävt att det ska bli lättare för ukrainare att slå sig ner i landet, genom att göra det möjligt att snabbt erkänna deras utbildning och kompetens och genom att ge dem bättre handledning i arbetslivet.

Tjänstemannafacken i Sverige och Ukraina har redan en längre tid haft ett gemensamt ungdomsnätverk för utbildning och för att utveckla förbunden. Sedan kriget bröt ut har nätverket blivit ett viktigt redskap för att förmedla information om hurdan hjälp som behövs och hur hjälpbehovet kan uppfyllas.

Fackets roll har breddats

Att ge stöd i arbetslivsfrågor har alltid varit en grundläggande uppgift för facket, men Pekka Ristelä anser att det är intressant att facket nu också har börjat erbjuda humanitärt bistånd.

I krigsdrabbade Ukraina har facket också i övrigt profilerat sig på ett nytt sätt.

– När Ryssland till exempel har bombat en järnvägsstation, har facket lyft fram de arbetstagare som har dött eller skadats i attacken.

Kriget leder till död och förstörelse och gör att många arbetsplatser helt upphör att existera. Men samtidigt har många yrkesgrupper en viktig uppgift.

– Befolkningen i Ukraina måste kunna fly. För att människorna ska överleva är det viktigt att arbetstagarna vid kraftverk, järnvägen och busstrafiken gör sitt jobb.

Ristelä konstaterar att det förstås inte går att utveckla arbetslagstiftningen och de andra spelreglerna i arbetslivet i ett land som befinner sig i krig.

– Facket fokuserar uttryckligen på att stödja krigsinsatserna. Det som nu behövs och prioriteras är att människor ska överleva och kunna försvara sig.

Chockerande men inte överraskande gripanden

I Europa finns dock ett land där statsmakten varken vill stödja fackföreningsrörelsen i Ukraina eller inom de egna gränserna. I Belarus har facket kämpat för demokrati och mänskliga rättigheter under Aleksandr Lukasjenkos diktatur, och efter att Ryssland anföll Ukraina har facket aktivt kritiserat kriget och den belarusiska regimens roll i kriget. I april fängslade underrättelsetjänsten KGB flera fackliga ledare i landet.

– Att de fackföreningsmänniskor som jag känner från många möten hade blivit fängslade kom som en chock, men tyvärr inte som någon stor överraskning. Lukasjenkos regim har redan en längre tid trakasserat och fängslat dem som kräver demokrati och mänskliga rättigheter i Belarus, säger Pekka Ristelä.

Han påpekar att den fria fackföreningsrörelsen har motsatt sig det stöd som den belarusiska regimen ger åt Ryssland i angreppet på Ukraina, vilket har lett till att förtrycket har ökat.

– Nu är det viktigt att vi inte glömmer våra fackliga kamrater som sitter fängslade. Vi följer situationen noggrant och agerar tillsammans med den internationella fackföreningsrörelsen för att få dem frisläppta.

Sini Saaritsa
(översättning och bearbetning: Jonny Smeds)

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Språk

Så här används uppgifterna om dig

Genom att skicka in blanketten godkänner du att informationen om dig används enligt beskrivningen.