Lätta brev i jobbet – supertunga vikter på fritiden
En styrkelyftare tävlar i tre moment – knäböj, bänkpress och marklyft – och den här kvällen står knäböj på schemat. Kenneth Sandvik tränar i Idrottsgården i Mariehamn och börjar med en lätt uppvärmning. Han lägger stången som väger 20 kg på axlarna och gör ett par djupa knäböj. Enligt reglerna ska benets högsta punkt hamna nedanför knäet när man går ner på huk för att lyftet ska godkännas.
Sedan går det undan. Vikter läggs på efterhand och proceduren upprepas. Efter ett antal omgångar är Kenneth uppe i 345 kg och nu tillkallas assistenter. Det kan bli dramatiskt om man tappar balansen och faller framåt med en sådan tyngd på axlarna. Ett problem är dock att assistenterna måste vara grymt starka för att klara av att ta emot stången om något oförutsett händer.
– Därför lyfter man i regel mer på tävling än på träning. Då har man fem gubbar omkring sig och vågar mer, säger han.
Kenneth har hört till världseliten i styrkelyft sedan början av 2000-talet när han lämnade sin tidigare gren, bodybuilding. Han har tagit mer än 30 internationella medaljer och är bland annat sjufaldig världsmästare. Antalet medaljer vid de finländska mästerskapen har han nästan tappat räkningen på.
Dessutom har han satt många Europa- och världsrekord. Hans rekord i en tävling där alla tre moment ingår under samma dag är totalt 1086 kg. Det finns även tävlingar för endast ett moment och då presterar man ofta bättre, eftersom man inte behöver hushålla med krafterna på samma sätt som i en totaltävling. Kenneths enskilda rekord är 420 kg i knäböj, 371 i bänkpress och 327,5 i marklyft.
– Visst, det händer att bekanta ringer och vill ha bärhjälp om något tungt ska flyttas, säger han.
Delar intresset
Numera tävlar Kenneth Sandvik i den högsta viktklassen, +125 kg, och har faktiskt två av sina värsta konkurrenter på nära håll – ålänningen Ove Lehto och österbottningen Fredrik Smulter.
– På FM är det hård kamp om platserna till EM och VM. Endast de två bästa får åka och jag hoppas förstås att jag är en av dem.
Kenneth har fyllt 40 år och får därmed tävla i veteranklassen, men så länge han har något att säga till om i den öppna klassen fortsätter han där.
– Jag hoppas ännu att jag ska kunna slå något rekord, kanske nå över 1100 kg i en totaltävling. Det är också socialt att åka på tävlingar. Vi som tävlar känner varandra och har trevligt tillsammans, säger han.
Man kan också träffa sin livskamrat på en tävling. Kenneths fru Marcela är en framgångsrik lyftare från Slovakien och numera bor de i ett hus just utanför Mariehamn. Praktiskt för dopningskontrollanterna som nyligen knackade på i hemmet – och kunde testa två idrottare på samma besök!
Marcela är sjukskötare till yrket och tränar och tävlar lika flitigt som Kenneth. Vardagspusslet blev knepigare att lägga när dottern Lillan föddes för drygt två år sedan.
– Men samtidigt är det bra att vi båda håller på. Vi förstår vad det går ut och vilken tid det tar.
Kör postrunda i bil
Kenneth har jobbat vid posten på Åland – som numera heter Åland Post – sedan 1994. Han är brevbärare och kör ut post på landsbygden. Rundan tar cirka tre timmar. Före och efter det sorterar han post.
– Det är absolut inget fysiskt jobb, jag bär inget tungt alls och det passar mig. Jag sparar gärna krafterna till träning och tävling. Arbetstiderna är okej och enligt kollektivavtalet får jag lediga dagar för att delta i EM och VM, säger han.
Arbetsgivaren är också en viktig sponsor och 2014 fick Kenneth äran att pryda ett frimärke som Åland Post gav ut.
Helena Forsgård
