I nuläget går det inte att förhindra lönediskriminering – FFC vill ha lagstiftning som gör lönerna offentliga inom den egna arbetsplatsen

Alla får fortfarande inte samma lön för samma eller likvärdigt arbete. Därför borde lönerna göras offentliga inom den egna arbetsplatsen, säger Anne Mironen och Anu-Tuija Lehto från FFC.
04.06. 10:00
LÖNTAGAREN
För att vi ska kunna uppnå jämställda löner på arbetsplatserna måste också lönetransparensen öka. Foto: Gorilla

Varför driver FFC lönetransparens?

Det behövs mer insyn i lönerna, men också andra åtgärder, eftersom det inte tycks gå att uppnå lönejämställdhet annars. Det säger Anne Mironen som är expert på arbetsmiljö- och jämlikhetsfrågor på FFC.

Anne Mironen är expert på arbetsmiljö- och jämställdhetsfrågor på FFC.

– Alla får fortfarande inte samma lön för samma eller likvärdigt arbete, inte ens på samma arbetsplats.

Anu-Tuija Lehto är jurist på FFC och hon håller med Anne Mironen. Det är olagligt att diskriminera, men ändå går det inte att få ett stopp på diskrimineringen. De ogrundade löneskillnaderna mellan kvinnor och män krymper frustrerande långsamt.

– Nu behövs nya metoder och en mer precis lagstiftning, säger Lehto.

Därför vill FFC att den nyvalda riksdagen ska stifta en lag om lönetransparens. Det skulle innebära att arbetsgivaren med regelbundna mellanrum måste ge sina arbetstagare information om de enskilda löneuppgifterna på arbetsplatsen. När lönerna är transparenta blir det svårare att diskriminera arbetstagare.

Enligt jämställdhetslagen kan arbetstagarna redan nu be om löneuppgifterna. Om det finns anledning att misstänka diskriminering får förtroendemannen uppgifterna via jämställdhetsombudsmannen.

– Det är en allt för tung åtgärd, och på alla arbetsplatser finns inte en förtroendeman, säger Anne Mironen.

Har andra än FFC uppmärksammat det här problemet?

Enligt Anu-Tuija Lehto och Anne Mironen finns det ett brett stöd för lönetransparens: frågan har lyfts fram av såväl social- och hälsovårdsministeriet som jämställdhetsombudsmannen och olika jämställdhetsforskare. I synnerhet många kvinnliga riksdagsledamöter sagt att de stöder frågan och nu har ökad lönetransparens också skrivits in i regeringsprogrammet för de kommande fyra åren.

Bland medborgarna är lönetransparens inte lika populärt. En enkät som Finlands Näringsliv EK har gjort visar till att en majoritet av finländarna inte vill att deras arbetskamrater ska få veta hur stor lön de får.

Anne Mironen anser att frågorna i EK:s enkät var ledande, och att det har påverkat resultatet.

– Om du utan att få någon bakgrund blir tillfrågad om du vill att dina arbetskamrater ska få veta dina löneuppgifter "utan ditt medgivande" så är inte konstigt om du svarar nej. Men om du blir tillfrågad om det är rätt att du får mindre i lön än din kollega, som gör exakt samma arbete, så ser svaren troligtvis helt annorlunda ut.

Mironen påpekar att kulturen på arbetsplatserna fortfarande måste utvecklas och att finländarna måste vänja sig vid ett nytt förhållningssätt till lönen: ska lönen verkligen vara en så hemlig och personlig sak? Välmotiverade, öppna lönegrunder leder nämligen till att arbetstagarna är mer nöjda.

Anu-Tuija Lehto är jurist på FFC.

– När det handlar om jämställdhet är det inte bara en fråga för individen, tillägger Anu-Tuija Lehto.

Redan nu ställer till exempel EU-lagstiftningen krav på lika lön för lika arbete.

Hur driver FFC frågan? 

Lönetransparensen kan utvecklas på många sätt: genom att ändra lagstiftningen, genom att parterna på arbetsmarknaden kommer överens om saken eller genom att man vidtar åtgärder på arbetsplatserna. Lehto och Mironen anser att det viktigaste just nu skulle vara att åstadkomma en lagändring.

Annika Saarikko, som var familje- och omsorgsminister i den förra regeringen, tillsatte en arbetsgrupp som på trepartsbasis skulle utreda hur man kan utöka insynen i lönerna för att på det sättet kunna uppnå lönejämställdhet. FFC var med i arbetsgruppen och föreslog i slutrapporten att man ska utveckla den nationella lönestatistiken så att det blir lättare att följa upp hur lönerna för män och kvinnor utvecklas.

FFC har också gjort en enkät som visar att 67 procent av förtroendemännen förespråkar lönetransparens inom den egna arbetsplatsen.

– Redan i det här skedet kunde förtroendemännen skärpa sin inställning. Det lönar sig att tala mer öppet om lönerna och grunderna för lönesättningen på arbetsplatsen, säger Anne Mironen.

Hur framskrider arbetet?

Arbetsgruppen som utredde frågan om lönetransparens publicerade sin slutrapport i april. Lehto och Mironen anser att arbetsgruppens arbete nu är slutfört, och att frågan inte behöver utredas på nytt.

– Nu har det gjorts tillräckligt många utredningar och vi hoppas att den nya regeringen vidtar åtgärder och gör ändringar i lagen, säger Mironen.

Även om arbetsgruppen inte kunde enas kring några gemensamma slutsatser, så finns redan en grund för att främja lönetransparens. Man behöver inte uppfylla hjulet på nytt, konstaterar Anne Mironen och Anu-Tuija Lehto.

Veera Luoma-aho 
(översättning och bearbetning: Jonny Smeds)

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Språk

Så här används uppgifterna om dig

Genom att skicka in blanketten godkänner du att informationen om dig används enligt beskrivningen.