FFC: Den kommande regeringen måste målmedvetet ingripa i utnyttjandet av utländska arbetstagare
Enligt färska uppgifter från myndigheterna som övervakar grå ekonomi har utnyttjandet av utländska arbetstagare ökat. Myndigheterna stöter allt oftare på fenomenet där arbetsgivarna maskerar sina utländska arbetstagares anställningsförhållanden som företagande. Vid egenanställningar, eller lättföretagande som det ofta kallas, överförs arbetsgivarens skyldigheter på arbetstagarna. Antalet fall som gällde ockerliknande diskriminering i arbetslivet har ökat för redan fjärde året i rad.
Enligt övervakningsuppgifterna finns det arbetsgivare som inte iakttar minimivillkoren för anställning när det gäller utländska arbetstagare. Vid arbetarskyddsmyndighetens inspektioner har det framkommit brister särskilt i fråga om lönen.
– Nyheterna är oroväckande och visar att övervakningen och påföljderna inte är tillräckliga. Om den kommande regeringen vill öka den arbetsbaserade invandringen förutsätter det ett mer målinriktat och effektivt ingripande i utnyttjandet av arbetstagarna och hårdare straff för de arbetsgivare som gör sig skyldiga till utnyttjande, säger FFC:s ordförande Jarkko Eloranta.
Eloranta påpekar att Samlingspartiets förslag angående friheten att ingå lokala avtal och en försämring av avtalens allmänbindande karaktär skulle göra det ännu lättare att utnyttja arbetskraft.
FFC har gjort upp en lista på åtgärder för att ingripa i utnyttjandet av arbetstagare.
– Vi föreslår bland annat att den kommande regeringen ska lagstifta om fackförbundens rätt att väcka talan och om nya rättsmedel med låg tröskel med vilka den juridiska karaktären av ett avtal som gäller utförande av arbete kan fastställas och maskering av en anställning som företagande kan förhindras.
En utökad rätt till talan gör det möjligt för fackförbunden att för arbetstagarens räkning väcka talan vid en domstol. Det hjälper i situationer där ett utnyttjat offer inte vågar eller själv kan väcka talan.
FFC föreslår också bland annat att preskriptionstiderna för brott och tiderna för väckande av talan vid anställningsbaserade arbetstidsfordringar ska förlängas. Tillämpningen av näringsförbud och samfundsbot vid arbetsbrott borde utvidgas jämfört med dagsläget.
