Förbundens ställningstagande: Finland behöver yrkeskunniga – yrkesutbildningen kan inte vara en sparåtgärd

För att höja kunskaps- och utbildningsnivån krävs såväl stark yrkeskompetens som högre kompetens. Utbildningssystemet bör utvecklas långsiktigt och i nära samarbete med arbetslivet och andra intressentgrupper. Betydelsen av kompetens synliggörs i den gröna omställningen.

Yrkesutbildningen och dess utbud kan inte enbart betraktas från utgångspunkten av de årsklasser som går ut grundskolan. Yrkesutbildningens roll betonas speciellt för vuxna branschbytare i arbetskarriärens förändringar. En förlängning av arbetskarriärer förutsätter att individer kan utveckla sin kompetens under hela arbetskarriären. Yrkesutbildningen har även en viktig roll för att skapa förutsättningar för invandrarnas sysselsättning.

Undervisnings- och kulturministeriet har lyft fram att utförande av flera yrkesutbildningar på samma nivå borde minskas. Saken är inte så entydig. På grund av arbetets och arbetslivets snabba förändring är det sannolikt att alla under sin arbetskarriär behöver förnyelse eller breddning av sin egna kompetens i form av examen eller delexamen. Därför bör utbildningsbehov alltid bedömas på basen av arbetslivets eller individens behov.

Utbildningssystemet bör även i framtiden erbjuda möjligheter till yrkesbyte. Det är viktigt att identifiera branschernas olika kompetenskrav. Ett betydligt behov av kunnig arbetskraft finns i reglerade branscher, där validering till arbetsuppgifter sker genom examenutbildning.

Vårt utbildningssystem är känt internationellt, eftersom det är möjligt efter yrkesutbildningen att fortsätta studier vid högskolor. Detta måste vi hålla fast vid även i framtiden.

Målsättningen att hälften av årsklasserna ska gå högre utbildning är inte möjlig, ifall vi inte ser efter yrkesutbildningens resurser eller kvalitet. En förlängning av arbetskarriärer förutsätter en utveckling av yrkesutbildning, där studerande får yrkeskompetens som täcker arbetslivets behov och samtidigt ger bättre förutsättningar för fortsatta studier.

AKAVA, direktör Pekka Piispanen
Ammattiosaamisen kehittämisyhdistys AMKE, vd Veli-Matti Lamppu
Bildningsarbetsgivarna, direktör Heikki Kuutti Uusitalo 
Centralhandelskammaren, vice vd Johanna Sipola
De yrkesstuderandes förbund i Finland – SAKKI, ordförande Aale Päivinen
Elinkeinoelämän Oppilaitokset EOL, verksamhetsledare Soile Koriseva
Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC, direktör Saana Siekkinen
Finlands Kommunförbund, vice vd Hanna Tainio
Finlands Näringsliv EK, direktör Ulla Heinonen
Finlands Svenska Skolungdomsförbund, förbundsordförande Cecilia Huhtala
Företagarna i Finland, ekonom Petri Malinen
Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT, förhandlingsdirektör Hannu Freund
Kyrkans arbetsmarknadsverk, förhandlingschef Ulla Westermarck
Ledare för Yrkesutbildningen i Finland SAJO, ordförande Maija Aaltola
MTK, utbildningsdirektör Susanna Kumpulainen
STTK, direktör Taina Vallander
Suomen Opiskelija-Allianssi – OSKU, ordförande Venla Tilli
Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ, utbildningspolitisk direktör Nina Lahtinen