Demokrati och mänskliga rättigheter står i fokus för FFC:s mål inför EU-valet

I juni är det dags för finländarna att gå till valurnorna för att välja Finlands 15 ledamöter till Europaparlamentet.

FFC har tagit fram sina egna mål inför valet. Målen utgår från de grunder och värderingar som hela Europeiska unionen bygger på – mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen.

– Tyvärr är de här grundläggande värderingarna inte längre självklara. Vissa EU-länder och europeiska politiska rörelser ifrågasätter öppet demokratin. Just nu är det viktigare än på länge att synligt försvara de här grunderna, säger Pekka Ristelä som är chef för internationella ärenden på fackcentralen FFC.

Det är i synnerhet Ungern och landets premiärminister Viktor Orbán som trotsar de grundläggande värderingarna. EU-parlamentet har utan omsvep konstaterat att Ungern inte kan betraktas som en fullvärdig demokrati.

Efterlyser gränser för hur artificiell intelligens används

Under årens lopp har EU förbättrat arbetstagarnas ställning på många sätt, men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Pekka Ristelä nämner till exempel de psykosociala riskerna i arbetet. FFC har redan länge krävt att det ska införas ett starkare skydd på EU-nivå för att bekämpa psykosociala risker.

Samtidigt hotar den teknologiska utvecklingen löntagarnas rättigheter på ett helt nytt sätt. På vissa håll har man överlåtit arbetsledningsmakten till artificiell intelligens och algoritmer.

– Det ska alltid vara människor som har makten och ansvaret för att leda arbetet. Till exempel inom plattformsekonomin har man låtit algoritmerna erbjuda jobb, bedöma arbetstagarna och i värsta fall rentav säga upp arbetstagare, påpekar Pekka Ristelä.

Matbudsföretag och taxitjänsten Uber är exempel på plattformsekonomin.

I EU behandlas just nu lagstiftning som gäller ställningen för arbetstagare inom plattformsekonomin. Är de företagare eller anställda? Syftet med direktivet är att trygga arbetstagarnas rättigheter och garantera att arbetstagarna behandlas jämlikt sinsemellan. Just nu är direktivet i motvind och det är osäkert om lagförslaget kommer att kunna godkännas före EU-valet i juni.

FFC efterlyser gränser för användningen av artificiell intelligens också i situationer där teknologin används till att övervaka arbetstagarna på ett sätt som innebär att deras privatliv äventyras. Kameror och sensorer kan till exempel registrera varje toalettbesök.

Det behövs också en ny typ av reglering med tanke på distansarbete. Vilka minimirättigheter har de som distansjobbar? Vilken rätt har arbetstagarna att vara oanträffbara på sin fritid? Också i Finland är det många som har erfarenhet av att chefen förväntar sig att arbetstagarna också på fritiden ska läsa de meddelanden som skickas till arbetsplatsens WhatsApp-grupp eller någon annan app.

– I vissa europeiska länder finns det redan bestämmelser om rätten att vara oanträffbar. Sådana regler saknas ändå fortfarande hos oss i Finland och på EU-nivå, påpekar Pekka Ristelä.

Spelrum med tanke på ekonomiska recessioner

FFC anser att EU:s stränga ekonomiska disciplin borde luckras upp en aning.

– Det är befogat att utgå från att medlemsländerna ska sköta sin egen ekonomi på ett ansvarsfullt sätt och inte skuldsätta sig för mycket. Å andra sidan är EU:s ekonomiska politik alltför stelbent vid konjunkturnedgångar. Det leder till att medlemsländerna är tvungna att skära ned de offentliga utgifterna under recessioner och det är inte vettigt. En alltför stram ekonomi skapar inte tillväxt, säger Pekka Ristelä.

Just nu håller också Finlands regering på att genomföra omfattande ekonomiska anpassningar för att undvika att hamna i EU:s förfarande vid alltför stora underskott.

I EU är klimatpolitiken tätt sammankopplad med ekonomin. Ett exempel på det här är den gröna omställningen av ekonomin, alltså övergången till en koldioxidneutral ekonomi. Det här är något som kräver enorma investeringar.

– FFC förhåller sig positivt till att man betraktar investeringsstöden mer på EU-nivå, i stället för i de enskilda medlemsländerna. EU har större muskler än något enskilt medlemsland. Investeringar på EU-nivå skulle påskynda omställningen och stärka Europas ställning i den globala konkurrensen.

Den gröna omställningen medför också ett enormt utbildningsbehov. Arbetstagarna behöver en ny slags kompetens för att kunna jobba inom den nya produktionen. Till exempel ser tillverkningen av en elbil annorlunda ut än tillverkningen av en traditionell bil med förbränningsmotor.

Det behövs fortfarande reglering av företagens ansvar

Pekka Ristelä lyfter också fram direktivet om företagsansvar, som har väckt mycket diskussion den senaste tiden. Finland hade för avsikt att fälla direktivet i sista stund tillsammans med några andra medlemsländer. Men EU:s ordförandeland Belgien sköt upp omröstningen och det är fortfarande oklart hur det går med direktivet.

– Det behövs en mer bindande reglering av företagens ansvar. Det har visat sig att det inte räcker att frågan lyfts fram i offentligheten och att konsumenterna sätter press på företagen – det får inte alla företag att respektera de mänskliga rättigheterna och ta ansvar för miljön, säger Ristelä.

I Finland har också många företag ställt sig bakom det länge utarbetade direktivet. En reglering skulle skapa gemensamma spelregler för marknaden, vilket skulle göra det svårare att dumpa priserna på bekostnad av de mänskliga rättigheterna och miljön.

Petteri Orpos regering har motsatt sig direktivet eftersom det skulle ge fackförbund och miljöorganisationer rätt att väcka grupptalan.

Behovet av gemensamma bestämmelser finns ändå kvar, också om direktivet inte skulle gå igenom nu.

Anu Vallinkoski
(översättning: Jonny Smeds)