Flera direktiv som är viktiga för löntagarna är just nu aktuella inom EU – Susanna Salovaara från FinUnions hoppas att de snabbt ska behandlas
Utöver kriget i Ukraina kommer den krympande köpkraften och alla utmaningar som det medför att vara den dominerande frågan inom EU under hösten. Det bedömer Susanna Salovaara som är direktör för FinUnions och bevakar de finländska löntagarnas intressen i Bryssel.
– Den nuvarande kommissionen har varit ganska löntagarvänlig och många frågor som är viktiga för löntagarna har framskridit. Risken är nu att den trenden ska vända. Å andra sidan är det inte uteslutet att man fattar beslut om olika stödåtgärder för att dämpa effekterna av den höga inflationen och de stigande energipriserna.
Tjeckien tog över som EU-ordförandeland i början av juli och enligt Susanna Salovaara är det tills vidare oklart vad som händer med sysselsättningsfrågorna och de sociala frågorna under det tjeckiska ordförandeskapet.
–Det här är inte frågor som Tjeckien prioriterar högst. Men efter Tjeckien är det Sverige som tar över ordförandeklubban i början av 2023, och då kan vi vänta oss mer om de här frågorna.
Genomförandet av EU:s program för grön omställning, Fit for 55, fortsätter under det tjeckiska ordförandeskapet.
Tre viktiga direktivförslag
Susanna Salovaara nämner tre direktivförslag som påverkar löntagarnas ställning och som det skulle vara viktigt att få framåt under hösten.
Som det viktigaste lyfter hon fram förslaget till direktiv som ska reglera arbete inom plattformsekonomin. Direktivet behandlas just nu i Europaparlamentet, men bland parlamentarikerna råder delade åsikter om förslaget och företagen lobbar hårt för att regleringen ska bli så vag och tillåtande som möjligt.
– För att trygga arbetstagarnas ställning behövs gränsöverskridande lagstiftning. Vi stöder kommissionens förslag, där det centrala elementet är omvänd bevisbörda – alltså att man utgår från att arbetet utförs genom ett anställningsförhållande. En del av grupperna i parlamentet vill ändå inte ha strikta bestämmelser.
Ett annat viktigt förslag från kommissionen gäller lagstiftning om företagsansvar. Kommissionen lade fram sitt förslag i våras, men enligt Susanna Salovaara blev det ”tyvärr bara pannkaka” av förslaget, eftersom det skulle ha omfattat endast en procent av de företag som är verksamma inom EU.
Nu försöker facket och andra medborgarorganisationer påverka förslaget, så att det ska skärpas i samband med att det behandlas i Europaparlamentet.
– Det är synd att också Finlands goda strävanden att förbättra företagsansvaret misslyckades på grund av att vissa aktörer var ovilliga att fatta de beslut som behövs.
Finland hade nämligen planer på ambitiös nationell lagstiftning, men på grund av motstånd från Centern och SFP blev det inget av det, utan i stället beslöt regeringen att vänta på reglering på EU-nivå.
Förslaget till direktiv om ökad lönetransparens har redan länge behandlats och Susanna Salovaara förväntar sig inte att frågan ska framskrida under det tjeckiska ordförandeskapet. Däremot anser Salovaara att man kan förvänta sig att Sverige ska agera mer målmedvetet för att få till stånd ett direktiv i frågan.
Knaggligt samarbete mellan parterna på arbetsmarknaden
I Finland har det traditionella trepartssamarbetet under de senaste åren befunnit sig i motvind främst på grund av arbetsgivarsidans ovilja att förhandla. Förhandlingarna går trögt också på europeisk nivå, där löntagarna representeras av Europafacket ETUC och arbetsgivarna av Business Europe.
På agendan står bland annat ett avtal om distansarbete på europeisk nivå samt frågor som gäller arbetstagarnas psykiska hälsa och rätt att inte vara tillgänglig för sin arbetsgivare på fritiden.
– Förhandlingarna om distansarbetsavtalet kommer antagligen snart att få fart, för kommissionen har hotat med att lagstifta om distansarbete, om parterna inte når en överenskommelse, säger Susanna Salovaara.
Hon betonar att man i många länder beundrar den finländska och nordiska kollektivavtalsmodellen. Bland annat har kommissionen uppmanat medlemsländerna att utveckla sina förhandlingssystem genom att ta exempel av de medlemsstater som har omfattande kollektivavtalsmodeller.
– Också de finländska löntagarna drar nytta av att man på EU-nivå förhandlar om miniminormer för arbetslivet. Speciellt nu när arbetsgivarna i allt högre grad ifrågasätter mycket av det som vi ser som självklarheter.
Pirjo Pajunen
(översättning: Jonny Smeds)
