De totala konsekvenserna av regeringens nedskärningspaket måste ännu bedömas i riksdagen
Det är i synnerhet arbetslösa, lågavlönade arbetstagare och ensamstående föräldrar som drabbas av de nedskärningar som regeringen Orpo-Purra planerar i utkomstskyddet för arbetslösa och den övriga sociala tryggheten.
– Nedskärningarna motiveras med att de sporrar till att ta emot arbete och förbättrar sysselsättningen. Bedömningen av effekterna på sysselsättningen har ändå varit helt bristfällig, säger Saana Siekkinen som är direktör på FFC.
Regeringen har inte låtit göra någon helhetsbedömning av effekterna på sysselsättningen, utan den har endast gjort konsekvensbedömningar separat för de enskilda nedskärningarna. När det gäller bostadsbidraget samt de skyddade beloppen inom utkomstskyddet för arbetslösa och bostadsbidraget konstaterar finansministeriet att nedskärningarna inte har någon effekt på sysselsättningen.
Dessutom kan en del av nedskärningarna ha en negativ effekt på sysselsättningen, vilket betyder att lagändringarna försämrar incitamenten att ta emot arbete. Så går det bland annat för en del ensamförsörjare som jobbar deltid.
– Trots det fortsätter regeringen tjurskalligt att driva nedskärningarna. De totala konsekvenserna av nedskärningarna måste ännu bedömas i riksdagen, betonar Siekkinen.
I regeringens nedskärningspaket ingår också ett förslag om att utkomstskyddet för arbetslösa ska graderas så att dagpenningen minskar redan efter två månaders arbetslöshet och på nytt efter åtta månader. Den här propositionen kommer att behandlas i riksdagen först nästa vår.
– Graderingen leder i praktiken till att det inkomstrelaterade utkomstskyddet skrotas för lågavlönade arbetstagare, säger Saana Siekkinen.
Hon påpekar att ett syfte med den inkomstrelaterade arbetslöshetsförmånen och den övriga sociala tryggheten är att undvika att folk blir beroende av olika stöd, särskilt utkomststöd. Nu håller regeringen på att skrota också den här principen, eftersom konsekvensbedömningarna visar att allt fler i framtiden kommer att behöva lyfta utkomststöd, som är avsett att vara en tillfällig stödform i sista hand. Enligt bedömningarna ökar utgifterna för utkomststödet med 25–30 procent jämfört med i dag på grund av regeringens nedskärningsbeslut.
– De nedskärningar som regeringen föreslår leder till att familjer med låga inkomster, där åtminstone den ena föräldern är arbetslös, i värsta fall går miste om flera hundra euro av de inkomster som de får i handen per månad. FFC kan inte acceptera sådana nedskärningar.
Regeringen överlämnade i torsdags flera lagar om nedskärningar i den sociala tryggheten till riksdagen. Konsekvensbedömningarna publicerades tidigare under veckan.
