Ändringar som träder i kraft år 2022: Familjeledigheterna förnyas och i samarbetslagen betonas en fortlöpande dialog mellan personalen och arbetsgivaren
Arbetslagstiftning
Reformen av samarbetslagen betonar fortlöpande dialog mellan personalen och arbetsgivaren
Samarbetslagen ändrades vid årsskiftet. En av de största ändringarna är modellen för fortlöpande dialog. Personalen och arbetsgivaren ska föra dialog minst fyra gånger per år, om man inte avtalar om något annat.
Fortlöpande dialog ska föras om till exempel företagets ekonomiska situation, reglerna och rutinerna på arbetsplatsen, personalens struktur och kompetensbehov samt arbetshälsan. Arbetsgivaren är skyldig att behandla de initiativ som personalens representanter lyfter fram, vilket betyder att allt större fokus läggs vid att dialogen och beredningen av frågorna ska ske på ett aktivt och interaktivt sätt.
I samband med reformen överförs bestämmelserna om personalrepresentation till samarbetslagen. Tidigare fanns bestämmelserna i en separat lag om personalrepresentation i företagens förvaltning. Personalens representant har rätt att få utbildning för att kunna sköta sitt uppdrag och representera personalen i företagets organ.
I stället för den nuvarande personal- och utbildningsplanen ska man på arbetsplatsen göra upp en utvecklingsplan för arbetsgemenskapen, där man granskar frågorna ur ett bredare perspektiv. Syftet med den nya planen är att utveckla personalens kunnande och arbetshälsa. I planen ska man anteckna ansvarsfördelningen och tidtabellen för åtgärderna samt uppföljningsförfarandet.
Enligt den ändrade lagen ska arbetsgivare som planerar att minska användningen av arbetskraft först föra omställningsförhandlingar. Som en del av den fortlöpande dialogen stärks arbetstagarsidans rätt att lägga fram förslag och alternativa lösningar. Det här ger personalens representanter en möjlighet att agera aktivt och på ett bättre sätt föra fram lösningar som tryggar jobben i samband med omställningar. Arbetsgivaren ska ge personalens representant alla de uppgifter som behövs för en framgångsrik dialog. Uppgifterna ska ges i skriftlig form minst en vecka före dialogen.
Det blir möjligt att i vissa fall avvika från ordinarie arbetstid genom kollektivavtal
Arbetstidslagen ändrades på två punkter i början av år 2022.
I fortsättningen kan man genom riksomfattande kollektivavtal göra undantag från den ordinarie arbetstiden och dygnsvilan i arbete som utförs endast tidvis inom den arbetstid per dygn då arbetstagaren ska vara beredd att arbeta. Bestämmelsen gör det ändå inte möjligt att avvika från den lagstadgade maximala arbetstiden. Ändringen berör till exempel personal i brand- och räddningsbranschen.
Därtill blir det straffbart att bryta mot bestämmelserna om nödarbete. Den arbetsgivare eller representant för en arbetsgivare som uppsåtligen eller av oaktsamhet låter utföra nödarbete eller låter bli att göra en anmälan om nödarbete kan i fortsättningen dömas till böter. Syftet med lagändringen är att förbättra arbetarskyddet och förhindra missbruk av nödarbete.
Utbildning
Inkomstgränserna för studiestödet höjs temporärt
Årsinkomstgränserna för studiestödet höjs för år 2022 med 25 procent. Studerande som lyfter studiestöd för 9 månader kan år 2022 förtjäna ungefär 3 000 euro mer än år 2021. Ändringen är temporär och gäller endast studiestöd som beviljas för år 2022.
Studiepenningen stiger i augusti
Studiepenningen höjs i början av det nya läsåret, från 1.8.2022. För studerande som bor självständigt och har fyllt 18 år höjs studiepenningen från 253,69 euro till 259,10 euro i månaden.
Utkomstskydd för arbetslösa
Coronaundantaget gällande studiers inverkan på permitterades utkomstskydd för arbetslösa upphör att gälla
Under coronapandemin har arbets- och näringsbyråerna inte utrett om permitterade arbetstagare studerar på heltid eller deltid och därför har permitterat kunnat studera på heltid utan att det har påverkat arbetslöshetsförmånen som betalas ut under permitteringen. Det här undantaget upphörde att gälla i slutet av december 2021.
Några andra coronaundantag inom utkomstskyddet för arbetslösa upphörde redan i slutet av november, nämligen undantagen gällande skyddsdelen, rörlighetsunderstödet och möjligheten för företagare att få arbetsmarknadsstöd.
Coronaundantagen gällande jämkad dagpenning och arbetslöshetsförmån i förskott fortsätter
När den jämkade arbetslöshetsdagpenningen beräknas under år 2022 tillämpas ingen särskild jämkningsperiod och beräknad inkomst. Därtill kan arbetslöshetskassorna också i fortsättningen tillfälligt betala arbetslöshetsförmån i förskott för högst sex månader. De här undantagen inom utkomstskyddet för arbetslösa gjordes redan tidigare på grund av coronapandemin.
Personer under 18 år tjänar inte längre in arbetsvillkoret
Den nedre åldersgränsen för skyldigheten att betala arbetslöshetsförsäkringspremie stiger till 18 år i början av augusti 2022. Det betyder att personer under 18 år inte längre kan tjäna in arbetsvillkoret för inkomstrelaterad dagpenning. Arbetsvillkoret kan endast uppfyllas med arbete som man har betalat arbetslöshetsförsäkringspremie för.
Ändringen beror på att läroplikten har utvidgats. Personer som är yngre än 18 år kan ändå inte tjäna in arbetsvillkoret även om de har fullgjort sin läroplikt innan de fyller 18 år. Det betyder att man kan samla veckor till arbetsvillkoret med arbete som är gjort som 17-åring fram till 1.8.2022, men inte därefter.
Grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet stiger
Arbetsmarknadsstödet och grunddagpenningen som betalas till arbetslösa är 34,50 euro per dag år 2022 (33,78 euro per dag år 2021).
Läs mer:
FPA: Förmåner som är bundna till folkpensionsindex höjs med 2,1 %
Övrig social trygghet
Reformen av familjeledigheterna träder i kraft i början av augusti
Familjeledighetsreformen träder i kraft 1.8.2022. Målet med reformen är att vårdansvaret ska fördelas jämnare i familjerna och att jämställdheten i arbetslivet ska stärkas. Syftet med reformen är också att öka valmöjligheterna för familjerna och flexibiliteten inom systemet för familjeledigheterna.
De nya familjeledigheterna gäller familjer där barnets beräknade tid är 4.9.2022 eller senare. Om familjen har börjat få föräldradagpenning före 1.8.2022, kan dagpenningen inte ändras så att den överensstämmer med den nya lagen.
I adoptionssituationer kan de nya familjeledigheterna tas ut i familjer där barnet tas i vård tidigast 31.7.2022. Då börjar föräldrapenning betalas ut 1.8.2022.
När familjeledighetsreformen har trätt i kraft får vardera föräldern en kvot på 160 dagpenningsdagar. Av den här kvoten kan föräldern överlåta 0–63 dagpenningsdagar till den andra föräldern, en annan vårdnadshavare, sin egen partnern eller den andra förälderns partner.
För att trygga slutskedet av graviditeten införs period med graviditetspenning i 40 dagar.
Dagpenningsdagarna är sex per vecka, vilket betyder att det totala antalet dagpenningsdagar motsvarar 14 månader. I familjer med en förälder får föräldern båda kvoterna.
För tvillingar, trillingar och andra flerlingsfamiljer förlängs dagpenningskvoten med 84 dagpenningsdagar för det andra barnet och varje barn utöver det.
Dagpenningsdagarna kan användas tills barnet fyller 2 år. Dagpenningen kan betalas flexibelt för enskilda dagar, en del av veckan eller dagen eller till exempel varannan vecka.
Dagpenningsdagarna kan delas upp i flera perioder. Flexibiliteten för arbetstagarna begränsas ändå av relativt strikta bestämmelser för när man ska meddela om ledigheten, samt begränsad rätt att ta ut ledigheten i fler än fyra perioder under ett kalenderår. Endast graviditetspenningsperioden måste hållas i ett streck och börja 14–30 dagar före den beräknade tiden.
Alla föräldrar som är vårdnadshavare till barnet har samma rätt till dagpenning oberoende av förälderns kön samt huruvida föräldern är biologisk förälder, adoptivförälder, boendeförälder eller frånlevande förälder.
Läs mer:
FPA: Reform av familjeledigheterna 2022
FPA: Föräldradagpenningar efter 4.9.2022
FPA: Barnfamiljer
Företagsfysioterapeuternas ställning stärks
Företagsfysioterapeuternas ställning inom företagshälsovårdteamen korrigeras så att de definieras som yrkesutbildade personer. Syftet med ändringen är att förbättra företagsfysioterapeuternas yrkesmässiga roll och självständiga arbete som en del av teamet. Reformen förbättrar den förebyggande ergonomin, den multidisciplinära bedömningen av arbetsförmågan och rehabiliteringsbehovet samt gör det lättare att behärska riskerna som är kopplade till sjukdomar i rörelseorganen.
På grund av ändringen ska man skriva in i avtalet om företagshälsovård att företagsfysioterapeuter deltar i arbetsplatsutredningar samt att det finns möjlighet till direktmottagning utan remiss av läkare eller hälsovårdare.
Arbetet med att uppdatera avtal och verksamhetsplaner för företagshälsovården samt att följa upp avtalen och planerna ska ske i samarbete med personalens representanter.
Det är bra att inkludera coronavaccination och coronatest i avtalen om företagshälsovård
Eftersom coronapandemin fortsätter och förvärras i och med omikronvarianten, är det bra att tillsammans med företagshälsovården göra en riskbedömning gällande coronaviruset och hur man kan skydda sig mot smitta på arbetsplatsen. Social- och hälsovårdsministeriet och parterna på arbetsmarknaden rekommenderar att företagshälsovården tas med i coronavaccineringen. För vaccination och coronatest får arbetsgivarna förhöjd FPA-ersättning, som inte är bunden till maximibeloppen för de vanliga ersättningar inom företagshälsovården.
FFC rekommenderar att coronavaccination och coronatest inkluderas i avtalen om företagshälsovård. Dessutom rekommenderar FFC att man använder munskydd på FFP2-nivå i alla nära kontakter på arbetsplatsen.
Sjukdagpenningssystemet utvecklas för att stödja återgången till arbetet
I sjukdagpenningssystemet införs två nya kontrollpunkter vid den 150:e och 230:e sjukdagen. Ändringen bygger rehabiliteringskommitténs förslag och syftet är att stödja återgången till arbetet och identifieringen av rehabiliteringsbehov. Förordningen om god företagshälsovårdspraxis kompletteras dessutom med en bestämmelse om praxisen för stöd vid återgång till arbetet. Målet med åtgärderna är att förebygga långvariga sjukdagpenningsperioder.
Pensionsåldern stiger
Pensionsåldern stiger i enlighet med pensionsreformen år 2017. Den lägsta åldern för ålderspension stiger årligen med tre månader. Till exempel för personer som är födda 1958 är den lägsta pensionsåldern år 2022 64 år. För personer födda 1962–1964 är den lägsta pensionsåldern 65 år. För personer födda 1965 och senare är den lägsta åldern för ålderspension kopplad till den förväntade livslängden.
Familjepensionsreformen förbättrar ställningen för sambor
Familjepensionsreformen trädde i kraft vid årsskiftet. Reformen innebär bland annat att sambor under vissa förutsättningar börjar omfattas av familjepensionssystemet och att barnens familjepensioner förbättras.
Längden på efterlevandepensionen begränsas till 10 år. Begränsningen gäller inte änkor eller änklingar som är födda före år 1975 eller de efterlevandepensioner som redan betalas ut.
Ändringar i förmåner som FPA betalar 2022
Ändringarna i de pensioner, bidrag, stöd, tillägg och dagpenningar som FPA betalar finns i den här tabellen (pdf-fil).
Socialförsäkringsavgifter 2022
Inom parentes motsvarande avgift år 2021.
Arbetspensionsförsäkringsavgift
Arbetstagarens andel av ArPL-avgiften:
- 17–52-åriga arbetstagare: 7,15 % (7,15 %)
- 53–62-åriga arbetstagare: 8,65 % (8,65 %)
- 63 år fyllda arbetstagare: 7,15 % (7,15 %)
Arbetsgivarens genomsnittliga ArPL-avgift: 17,40 % (16,95 %) (under coronaåret 2020 sänktes arbetsgivarens avgift och den sänkningen kompenseras åren 2022–2025)
Avtalsarbetsgivarens ArPL-avgift (inklusive arbetstagarens andel): 25,85 % (24,80 %)
Företagarnas pensionsavgift
- Under 53-åriga företagare: 24,10 % (24,10 %)
- 53–62-åriga företagare: 25,60 % (25,60 %)
- 63 år fyllda företagare: 24,10 % (24,10 %)
Sjukförsäkringspremie och -avgift
- Löntagarens sjukvårdspremie: 0,53 % (0,68 %)
- Dagpenningspremie, om löne- och företagarinkomsten är minst 15 128 euro/år: 1,18 % (1, 36 %)
- Pensionärens sjukförsäkringspremie: 1,50 % (1,65 %)
- Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift: 1,34 % (1,53 %)
Arbetslöshetsförsäkringspremie
Arbetslöshetsförsäkringspremien avskaffas för under 18-åringar i augusti 2022. Premien uppbärs under perioden 1.1–31.7 för arbetstagare i åldern 17–64-år. För arbetstagare som är 17 år slutar premien uppbäras 1.8.2022 tills de fyller 18 år.
- Löntagarens arbetslöshetsförsäkringspremie: 1,50 % (1,40 %)
- Arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie, om lönesumman är högst 2 197 500 euro/år: 0,50 % (0,50 %)
- Arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie för den del av lönesumman som överskrider 2 197 500 euro: 2,05 % (1,90 %)
- Arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie för delägare: 0,50 % (0,50 %)
- Delägarens egen arbetslöshetsförsäkringspremie: 0,74 % (0,65 %)
Olycksfalls- och grupplivförsäkringspremier
Olycksfallsförsäkringspremien som arbetsgivaren betalar fastställs utgående från lönen och riskerna i arbetet. Grupplivförsäkringspremien uppbärs av arbetsgivaren i samband med olycksfallsförsäkringspremien. Mer information får du av olycksfallsförsäkringsbolagen.
Beskattning
Kostförmånen och de skattefria dagtraktamentena höjs
Värdet på den sedvanliga kostförmånen stiger vid årsskiftet till 7,15 euro (6,90 euro år 2021). Den övre gränsen för förmånens kostnader höjs till 11,30 euro (10,90 euro). Kostförmånen kan också år 2022 användas för att betala kostnader för transport av mat.
Det skattefria inrikes heldagtraktamentet stiger till 45 euro (44 euro år 2021). Det skattefria partiella dagtraktamentet förblir 20 euro. Måltidsersättningens maximibelopp stiger till 11,00 euro (10,75 euro).
Den skattefria kilometerersättningen för personbil stiger till 46 cent per kilometer (44 cent år 2021).
Läs mer om beskattningen av kost-, bostads- och bilförmåner samt andra naturaförmåner år 2022 på Skatteförvaltningens webbplats:
Naturaförmånsvärdena för år 2022 har fastställts
Temporära höjningar av hushållsavdraget
Hushållsavdraget för att avstå från oljeuppvärmning höjs till maximalt 3 500 euro (normalt 2 250 euro. Ändringen är temporär och gäller åren 2022–2027. Hushållsavdraget för övriga renoveringsarbeten förblir oförändrat.
Också hushållsavdraget för hushållsarbete, omsorgsarbete och vårdarbete höjs till maximalt 3 500 euro (normalt 2 250 euro). Den temporära ändringen gäller åren 2022–2023.
Beskattningsvärdet på tjänstebilar med låga utsläpp sänks
Beskattningsvärdet på tjänstebilar sänks med 85 euro i månaden när det gäller hybrid- eller gasbilar med låga utsläpp. Det handlar om ett temporärt stöd för åren 2022–2025.
Skattenummer tas i bruk också på varven
Systemet med skattenummer, som hittills har använts inom byggbranschen, tas i bruk också inom skeppsbyggnadsbranschen. Personer som arbetar på varv ska ha ett skattenummer som är infört i registret från början av juli 2022.
Ränteavdraget för bostadslån minskar
Av räntor på bostadslån får 5 procent dras av i beskattningen år 2022 (10 % år 2021). Från år 2023 får räntor på bostadslån inte längre dras av i beskattningen.
Mer information om skatteändringarna finns på Skatteförvaltningens webbplats:
Ändringar i beskattningen 2022
Den genomsnittliga kommunalskattesatsen förblir oförändrad
Den genomsnittliga kommunalskattesatsen är 20,01 % år 2022. Det är i praktiken samma siffra som år 2021.
År 2022 höjs kommunalskatten i 16 kommuner och sänks i 12. I sammanlagt 281 kommuner förblir inkomstskattesatsen oförändrad.
Övriga ändringar
Ställningen för utländska arbetstagare som faller offer för arbetsrelaterat utnyttjande förbättras
Utlänningslagen har ändrats på flera punkter för att göra det lättare att förebygga utnyttjande av utländsk arbetskraft och förbättra offrens ställning. De nya bestämmelserna trädde i kraft i början av oktober 2021.
Offren kan beviljas rätt att arbeta utan begränsningar i fråga om bransch. Dessutom har offren rätt att få ett nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd för att söka jobb eller bli företagare.
Myndigheterna kan vägra bevilja uppehållstillstånd för arbetstagare om det finns skäl att misstänka att en arbetsgivare eller uppdragsgivare har för avsikt att kringgå bestämmelserna om inresa eller vistelse i landet. Lagändringen påverkar inte utlänningars möjligheter att få uppehållstillstånd för arbete hos andra arbetsgivare.
Möjligheterna för säsongarbetare att byta arbetsgivare förbättras
Den nya lagen om säsongsarbete ska förebygga utnyttjande av utländsk arbetskraft. Lagändringen minskar också risken för att säsongarbetare som kommer till Finland blir utnyttjade, eftersom det blir lättare att byta arbetsgivare. Tidigare har utländska säsongsarbetare varit bundna till den arbetsgivare som har antecknats i deras tillstånd för säsongarbete. De nya bestämmelserna trädde i kraft i juni 2021.
Arbetsgivarnas byråkratiska börda minskar när de inte längre behöver göra en separat anmälning för varje säsongsarbetare som kommer samtidigt till samma slags arbete. I stället kan uppgifterna lämnas på en gång för alla säsongsarbetare. Samtidigt skärper reformen påföljderna för arbetsgivare som inte följer lagen om säsongsarbete. I fortsättningen gäller ansvaret också de ansvariga personerna vid företaget eller sammanslutningen.
Den rättsliga ställningen för utländska bärplockare förbättras
Lagen om den rättsliga ställningen för utlänningar som plockar naturprodukter slår fast vilka rättigheter plockare av naturprodukter har och vilka skyldigheter aktörerna i naturproduktsplockningsbranschen har. Dessutom reglerar lagen övervakningen och påföljderna för försummelser. Den här lagen och den tillhörande ändringen av lagen om enheten för utredning av grå ekonomi trädde i kraft i juni 2021.
Lagen om plockande av naturprodukter slår fast företagens skyldigheter på ett noggrannare och mera förpliktande sätt än tidigare. Samtidigt får bärplockarna bättre förvärvsmöjligheter och konkurrensläget för företagen blir jämnare. Plockare av naturprodukter anses ändå inte vara anställda arbetstagare, utan de anses vara ett slags företagare med eget ansvar för sin affärsverksamhet. Det innebär att deras rättsliga ställning i hög grad är oreglerad i lagstiftningen. Därför beslöt man i lagberedningen att stifta en speciallag i stället för en modell som grundar sig på arbetsavtal.
Läs mer:
Statsrådet: Utländska bärplockares ställning förbättras
