Styrning av kompetensen – ett nödvändigt ont eller en naturlig del av vardagen på arbetsplatsen?
Vad visade utredningen?
FFC:s utredning visade att utvecklingen och styrningen av kompetensen i värsta fall hamnar i skymundan när vardagen på arbetsplatserna är hektisk – men i bästa fall har man gjort utvecklingen och styrningen av kompetensen till en naturlig del av varje arbetsdag.
Många arbetstagare berättade att stöd och råd från arbetskamraterna är guld värda och att det ofta är genom fria diskussioner på arbetsplatsen som man får information om hurdant kunnande andra har och hurdant kunnande man själv behöver. Det är ofta svårt att själv bilda sig en uppfattning om vilket kunnande man har och vilka brister det finns i det egna kunnandet.
Arbetstagarna önskar att ledningen ska tänka långsiktigt och systematiskt på hur kunnandet kan utvecklas. Första steget är att kartlägga arbetsplatsens och de enskilda arbetstagarnas behov. På alltför många arbetsplatser är kompetensutvecklingen osammanhängande och man vidtar endast åtgärder för att utveckla kunnandet när det uppstår enskilda oförutsedda behov eller när man vill förbättra effektiviteten.
Ofta försummar man också uppföljningen. Till exempel borde man följa upp att de utbildningar och andra utvecklingsåtgärder som man har kommit överens om med arbetstagarna i utvecklingssamtalen verkligen blir av.
De närmaste chefernas roll kan inte betonas för mycket. De står nära arbetstagarna och ser vilket kunnande som finns på arbetsplatsen och hos de enskilda arbetstagarna, men också vilket kunnande som saknas.
En överraskande slutsats som utredningen gav var att en systematisk styrning av kompetensen också har ett egenvärde – växelverkan på arbetsplatsen förbättras och arbetstagarna upplever att arbetsgivaren är intresserad av just deras yrkesskicklighet.
Förtroende och växelverkan ger resultat
För undersökningen lät FFC intervjua förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige samt representanter för arbetsgivare i olika branscher. Många av de intervjuade lyfte fram hur viktigt det är med förtroende. Förtroende ger näring åt en öppen atmosfär och växelverkan på arbetsplatsen, och då kan man också diskutera frågor som gäller kunnandet på ett konstruktivt sätt.
De bästa resultaten uppnår man när arbetet med att utveckla och styra kompetensen blir en gemensam sak på arbetsplatsen, så att man planerar tillsammans och alla har möjlighet att påverka.
Förtroendemännen och arbetarskyddsfullmäktige är ofta förmedlare av information på arbetsplatserna. Jämfört med de enskilda arbetstagarna – och ofta också jämfört med ledningen – har de förtroendevalda en bredare uppfattning om hurdant kunnande som finns på arbetsplatsen och vilka brister som finns. Därför är det bra om de förtroendevalda är aktiva. På arbetsplatser där parterna har förtroende för varandra upplever man konstruktiv kritik som något positivt som för saker framåt.
I sista hand är det alltid ledningen som ansvarar för styrningen av kompetensen. En smart arbetsgivare uppmuntrar arbetstagarna att utveckla sitt kunnande, erbjuder till exempel lämpliga utbildningar och avlönad utbildningsledighet eller premierar arbetstagarna ekonomiskt när de har lärt sig något nytt.
Mer material på finska
FFC har sammanställt en guide (på finska) med tips om hur man kan styra och utveckla kompetensen på arbetsplatserna. Guiden är avsedd för arbetstagare, förtroendevalda och arbetsgivare.
Du kan också se en inspelning av ett webbinarium (på finska) där utredaren Mikko Kesä presenterar FFC:s utredning om arbetsplatserna som styrmiljö för kompetensen (på finska). I webbinariet deltar också HR-managern Leena Sairio och arbetarskyddsfullmäktige Anni Leppänen från heminredningskedjan Jysk. De berättar hur man utvecklar arbetstagarnas kunnande på Jysk.
