FFC-jurist varnar för stora brister i lagförslag som ska skydda visselblåsare – "Leder till att arbetstagare inte vågar anmäla oegentligheter"

Finland håller på att stifta en lag som ska skydda personer som i sitt arbete upptäcker eller misstänker lagbrott. Lagförslaget grundar sig på EU:s så kallade visselblåsardirektiv, men implementeringen av direktivet i den finländska lagstiftningen har dragit ut på tiden. I slutet av september överlämnade regeringen sin kraftigt försenade proposition till riksdagen.

Lagen ska förhindra att arbetstagare som avslöjar oegentligheter utsätts för repressalier av arbetsgivaren, men FFC-juristen Paula Ilveskivi påpekar i ett blogginlägg (på finska) att regeringens lagförslag innehåller flera brister som kan få allvarliga följder för arbetstagarna.

Ilveskivi påpekar att bestämmelserna i lagen svåra att tolka och förstå. Det är bara i vissa situationer som lagen skyddar personer som rapporterar om oegentligheter. Arbetstagaren ska alltså själv lista ut om hen skyddas av lagen eller om hen kan bli utsatt för motåtgärder från arbetsgivarens sida.

– Största delen av arbetstagarna kan inte avgöra om enskilt fall är sådant att det omfattas av lagen. Det här leder lätt till att arbetstagare inte vågar anmäla oegentligheter och då uppfylls inte syftet med lagen. Med tanken på likabehandling och rättsskydd skulle det ha varit mycket viktigt att alla arbetstagare som gör en anmälan om oegentligheter omfattas av samma skydd oavsett bransch, påpekar Paula Ilveskivi i sitt blogginlägg.

Arbetstagarna kan dömas till enorma skadestånd – men inte arbetsgivarna

FFC-juristen Paula Ilveskivi lyfter också fram ett annat problem med lagförslaget, nämligen bestämmelserna om skadestånd. Arbetstagare som avsiktligt anmäler eller publicerar felaktig information kan dömas att ersätta hela den ekonomiska skada som har drabbat arbetsgivaren.

– När man bedömer om handlingen är avsiktlig, är det av betydelse om arbetstagaren har känt till eller borde ha känt till att informationen är felaktig, förklarar Ilveskivi i sitt blogginlägg. 

Hon betonar att det kan röra sig om enorma skadestånd, om arbetsgivaren till exempel går miste om en stor order och därför förlorar intäkter på grund av en anmälan. 

Däremot är arbetsgivarens skadeståndsansvar mycket mindre. Om arbetsgivaren säger upp en arbetstagare som har anmält oegentligheter kan arbetsgivaren dömas att betala minst tre och högst 24 månaders lön åt arbetstagaren.

– Av lagförslaget framgår inte varför den som är föremål för en anmälan har ett bättre skydd än den arbetstagare som gör anmälan. Det är omöjligt att hitta godtagbara skäl till att arbetstagaren kan bli tvungen att ersätta arbetsgivarens förlorade affärsintäkter, medan arbetsgivaren kan komma undan med högst två års lön – om inte syftet med förslaget i själva verket är att förhindra att arbetstagarna ska anmäla oegentligheter, skriver Paula Ilveskivi i sitt blogginlägg.

För att man verkligen ska kunna förhindra oegentligheter behövs en lag som är tydlig och heltäckande, och som verkligen skyddar den som anmäler oegentligheter. Dessutom måste man se till att principen om att skydd för arbetstagarna tas på allvar. Paula Ilveskivi påpekar att det nuvarande lagförslaget inte uppfyller de här kriterierna. 

Läs hela Paula Ilveskivis blogginlägg om lagförslaget som ska skydda visselblåsare (på finska).