FFC:s mål inför välfärdsområdesvalet

När reformen där social- och hälsovårdstjänsterna samt räddningsväsendet överförs från kommunerna till välfärdsområdena genomförs på ett bra sätt förbättras livskraften och sysselsättningen i regionerna samtidigt som demokratin och möjligheterna till medborgarinflytande stärks.

Reformen av social- och hälsovårdstjänsterna är den största överlåtelsen av rörelse i Finlands historia, när nästan 200 000 arbetstagare inom social- och hälsovården samt räddningsväsendet får en ny arbetsgivare. Samtidigt överförs också mycket pengar till välfärdsområdena. År 2020 var budgeten för social- och hälsovårdstjänsterna samt räddningsväsendet ungefär 20 miljarder euro, vilket är omkring 3 600 euro per finländare.

När personalen övergår till nya arbetsgivare är det viktigt att skapa en stabil och trygg atmosfär. Personalen måste få vara med och fundera på hur tjänsterna inom de nya välfärdsområdena ska genomföras. Välfärdsområdena måste vara ansvarstagande och intressanta arbetsgivare som ser till att personalen har goda anställningsvillkor och mår bra på jobbet.

FFC hoppas att välfärdsområdena i samband med reformen också utvecklar nya sätt att arbeta och tillhandahålla tjänster, till exempel genom att i högre grad utnyttja rörliga tjänster och distansmottagningar.

FFC:s mål när välfärdsområdena inleder sin verksamhet

  • Tillgången till tjänster av hög kvalitet och i rätt tid ska tryggas i enlighet med befolkningens behov.
  • Tjänsterna ska omorganiseras så att man utvecklar nya servicemodeller, bl.a. digitala och rörliga tjänster.
  • Tyngdpunkten ska i högre grad ligga vid förebyggande åtgärder och tjänster på basnivå.
  • Arbetet med att förnya servicestrukturerna och serviceinnehållet ska ske i nära samarbete med representanter för alla personalgrupper, inklusive de som jobbar med stödtjänster.
  • Välfärdsområdena ska vara goda arbetsgivare som erbjuder hela personalen goda anställningsvillkor samt hälsosamma och trygga arbetsförhållanden.
  • Det är viktigt att välfärdsområdena skapar fungerande samarbetsnätverk med kommunerna och organisationerna inom området, för att på det sättet främja hälsa och välfärd.
  • Välfärdsområdena ska skaffa sig kompetens inom företagshälsovård och tjänster som främjar arbetsförmågan.
  • Kostnadsutvecklingen ska hållas på en rimlig nivå och man ska se till att skattepengarna används effektivt genom att utnyttja kompetensen hos olika yrkesgrupper, också dem som jobbar med stödtjänster.