”Aktiveringsmodellen är orättvis” – du kan drabbas oavsett hur hårt du kämpar för att få jobb eller utbildning
Karita Pihlström från Ekenäs är en av de tusentals personer som fredagen den 2 februari kom till Senatstorget i Helsingfors för att demonstrera mot regeringens reform av arbetslöshetsskyddet.
– Aktiveringsmodellen är orättvis. Den tar inte hänsyn till att arbetslösa har olika förutsättningar, utan drar alla över en kam, säger 60-åriga Karita Pihlström som för tillfället är arbetslös och därför själv riskerar att få sin arbetslöshetsersättning nedskuren.
– Folk har inte blivit arbetslösa av egen vilja, utan för att arbetsgivaren har sagt upp dem. Nu straffas de för det, konstaterar hon.
Aktiveringsmodellen trädde i kraft vid årsskiftet och innebär att arbetslöshetsersättningen sänks med 4,65 procent i 65 vardagar – alltså tre månader – om den arbetslösa inte har arbetat eller deltagit i sysselsättningsfrämjande service i tillräckligt stor utsträckning. Problemet är att man inte nödvändigtvis själv kan påverka om man uppfyller villkoren.
– Jag tog kontakt med arbets- och näringsbyrån för att få veta vad jag kan göra för att undvika att få dagpenningen nedskuren. Det enda de hade att erbjuda var en jobbsökarkurs. Då tog jag den trots att både de och jag vet att det är bortkastade pengar. Det är inte många arbetsgivare som vill anställa en som snart fyller 61.
Kan bli utan pengar i en månad
En sänkning med knappt fem procent kan låta lite, men Karita Pihlström påpekar att många arbetslösa redan nu har svårt att försörja sig och sin familj.
– Det här kommer bara att leda till att fler måste söka stöd vid lucka nummer två, alltså Folkpensionsanstalten.
Dessutom befarar Karita Pihlström att utbetalningen av dagpenning kommer att försenas för dem som lyckas hitta snuttjobb. Arbetslöshetskassorna kan nämligen inte betala ut dagpenning innan de har fått löneintyg från arbetsgivarna.
– Om du jobbar i tre dagar kan det leda till att dagpenningen försenas med en månad.
Det fick Karita Pihlström själv erfara i fjol när hon jobbade under sommarmånaderna. Nu har hon igen siktet inställt på ett sommarjobb, men det jobbet hjälper henne bara att uppfylla villkoren under en 65 dagarsperiod. Att hon får rätt till tilläggsdagar med arbetslöshetsdagpenning, alltså den så kallade pensionsslussen, hjälper inte heller. De som är inne i pensionsslussen berörs nämligen också av aktiveringsmodellen.
Behövs mer resurser till arbets- och näringsbyråerna
Verklig aktivering är, enligt Karita Pihlström, att arbets- och näringsbyråerna har tid och resurser att ge individuell och personlig betjäning.
– Det hjälper inte att arbets- och näringsbyrån ringer upp dig en gång var tredje månad, bara för att lagen säger att de måste göra det. Varje person har en unik situation och därför behövs det personlig kontakt där man kartlägger de individuella stigarna för just den personen. I synnerhet i början av arbetslösheten måste man hjälpa och följa med. Och om någon till exempel har en sjukdom som försvårar jobbsökningen borde också sjukvården komma in i ett tidigt skede.
I dag har inte arbets- och näringsbyråerna resurser att ordna relevant utbildning.
– De kan inte ordna sådan utbildning som på riktigt skulle hjälpa dig att få jobb. Nuförtiden behöver du ju en massa kort och pass i alla yrken. Och någon arbetskraftspolitisk utbildning har de överhuvudtaget inte kunnat erbjuda. Den lilla utbildning de kan erbjuda ordnas av privata aktörer – så är det också med den jobbsökarkurs jag nu ska gå.
Strider mot konkurrenskraftsavtalet
Karita Pihlström har lång facklig erfarenhet och hon satt också i Metallförbundets fullmäktige när det omstridda konkurrenskraftsavtalet undertecknades. Avtalet var svårt att smälta för facket, men man gick ändå med på det eftersom regeringen förband sig att inte skära ner ytterligare i arbetslöshetsskyddet.
– Nu bryter regeringen mot det avtalet, påpekar Karita Pihlström.
Läs mer om manifestationen:
- Mer än 10 000 personer deltog i manifestationen som FFC ordnade
- FFC vill lindra karenserna för arbetslösa och ersätta en del av dem med varningar – tjänster i stället för skrämsel
- Manifestationen mot aktiveringsmodellen – När, var, hur och varför?
- Det är en grundläggande rättighet att strejka – arbetsgivarna överdriver statistiken