Det är en grundläggande rättighet att strejka – arbetsgivarna överdriver statistiken

Arbetsgivarnas påståenden om att Finland är ett land med många strejker härstammar från svunna tider, betonar fackcentralen FFC. Rätten till politiska strejker tryggas av internationella avtal.
31.01.2018 17:21
LÖNTAGAREN
Politiska strejker är lagliga och grundar sig på FN-organet ILO:s principer. Foto: Lehtikuva / Markku Ulander

FFC hoppas att arbetsgivarna ska uppdatera sin bild av Finland som ett land med många strejker. Statistiken visar att både antalet strejker och antalet arbetsdagar som gått förlorade på grund av strejker har minskat markant sedan depressionen på 1990-talet. Ännu på 1980-talet fanns det ungefär 1360 arbetskonflikter om året. Åren 2000–2009 var genomsnittet 124 arbetskonflikter om året.

– Under det här årtiondet ligger vi inte ens på poängplats i den europeiska strejkstatistiken, trots att antalet strejker de senaste årtiondena har sjunkit dramatiskt också i de andra länderna. Bland OECD-länderna finns Finland ungefär vid genomsnittet, säger Tapio Bergholm som är specialforskare på FFC.

Han påpekar att arbetsgivarna också överdrev följderna av den manifestation där löntagarna hösten 2015 motsatte sig regeringens tvångslagar. Enligt FFC:s beräkningar gick den privata sektorn det året miste om endast 0,05 procent av arbetstagarnas arbetstid på grund av strejker.

– Det motsvarar sjukfrånvaron bland personalen vid en liten stad under ett år, konstaterar Tapio Bergholm.

Inom FFC betonar man att rätten att ordna politiska strejker är tryggad genom de principer som har godkänts av FN-organet ILO, Internationella arbetsorganisationen. ILO är ett trepartsorgan där stater, arbetsgivare och arbetstagare är representerade. Finland har förbundit sig att följa ILO:s konventioner – och det gäller alltså också arbetsgivarna.

Enligt ILO ska fackföreningsrörelsen ha möjlighet att ordna proteststrejker och uttrycka sin åsikt i samhälleliga frågor, även om de inte direkt berör sådana frågor som man har avtalat om i kollektivavtalen.

Föreningsfriheten och rätten att vidta stridsåtgärder är inte bara tryggad i ILO:s konventioner, utan också i den finländska grundlagen och europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Europakonventionen gäller i Finland som en lag.

– Det är bara diktaturer som begränsar medborgarnas rätt att strejka. Strejkrätten är en central del av ett folkstyrt, demokratisk samhälle och en grundläggande mänsklig rättighet, betonar Tapio Bergholm.

FFC ordnar manifestationen i Helsingfors, vissa fackförbund har utlyst strejker

Fackcentralen FFC ordnar manifestationen på Senatstorget i Helsingfors. Manifestationen inleds klockan 11 på fredagen. I manifestationen deltar inte bara fackförbund som hör till FFC, utan också vissa fackförbund som hör till de övriga centralorganisationerna har meddelat att de tänker delta. Manifestationen är öppen för alla.

FFC ordnar inte stridsåtgärder, som till exempel strejker. Några fackförbund och fackavdelningar har fattat beslut om strejker, medan andra uppmanar sina medlemmar att delta i manifestationen men inte har utlyst strejker.

Det är också fackförbunden som informerar sina medlemmar om vilka regler som gäller om man till exempel vill delta i manifestationen under sitt arbetspass.

Mer information på förbundens webbplatser

Åtminstone följande förbund har publicerat information på svenska åt sina medlemmar:

Du kan också fråga förtroendemannen på din arbetsplats, din fackavdelning eller ditt fackförbund.

Läs mer: Manifestationen mot aktiveringsmodellen – När, var, hur och varför?

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Språk

Så här används uppgifterna om dig

Genom att skicka in blanketten godkänner du att informationen om dig används enligt beskrivningen.