Lista över avtals- och förhandlingstermer
När parterna förhandlar om kollektivavtal förekommer många termer som man inte brukar höra i andra sammanhang. Vi har sammanställt en sida där vi förklarar termer med koppling till förhandlingar, lönehöjningar, kollektivavtal, stridsåtgärder och medling.
Om parterna i förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal enas om att alla arbetstagares löner ska höjas med lika många procent eller ett lika stort belopp, talar man om en allmän eller generell förhöjning (yleiskorotus).
Arbetstagaren och arbetsgivaren ingår sinsemellan ett arbetsavtal (työsopimus) om det arbete som arbetstagaren ska utföra och den lön som arbetsgivaren ska betala, samt vilka andra förmåner och villkor som gäller. Avtalet är bindande för både arbetstagaren och arbetsgivaren. I arbetsavtalet får man inte komma överens om villkor som bryter mot kollektivavtalet i branschen eller som är sämre än de lagstadgade anställningsvillkoren..
Blockad (saarto) är en stridsåtgärd där anställda vid andra företag vägrar samarbeta med det företag som är satt i blockad. Ansökningsblockad (hakusaarto) betyder att fackförbundets medlemmar att inte söker jobb vid det företag som omfattas av blockades.
Kollektivavtalets efterverkan (jälkivaukutus) innebär att anställningsvillkoren i ett kollektivavtal fortsätter att gälla också efter att avtalet har löpt ut, tills ett nytt kollektivavtal träder i kraft eller tills arbetsgivaren och arbetstagarna avtalar om något annat.
När arbetstagarsidans och fackförbundets förhandlare har enats om innehållet i ett nytt kollektivavtal talar man om att parterna har uppnått ett förhandlingsresultat (neuvottelutulos). För att förhandlingsresultatet ska träda i kraft och bli ett nytt kollektivavtal krävs det att förhandlingsresultatet ska godkännas av både arbetsgivarsidans och fackförbundets beslutande organ.
Ett kollektivavtal (työehtosopimus, TES) är ett avtal om löner och andra villkor, som vanligen förhandlas fram mellan fackförbundet och arbetsgivarförbundet i branschen. Kollektivavtalet gäller ofta gäller en hel bransch, till exempel teknologiindustrin, handeln eller lastbilsbranschen. Facket och ett enskilt företag kan också ingå ett företagsspecifikt kollektivavtal (yrityskohtainen työehtosopimus).
Kollektivavtalen är tidsbundna och längden på avtalen varierar vanligen mellan ett och tre år.
Om ett kollektivavtal är allmänt bindande (yleissitova) är det bindande för alla arbetsgivare i den branschen, inte bara för dem som hör till den arbetsgivarorganisation som har förhandlat fram avtalet. Om kollektivavtalet är normalt bindande (normaalisitova) är avtalet endast bindande för de företag som har undertecknat avtalet eller som hör till den arbetsgivarorganisation som har ingått avtalet.
I vissa arbetsmarknadsfrågor, till exempel pensionsuppgörelser eller andra reformer av den sociala tryggheten, förs vanligtvis trepartsförhandlingar (kolmikantaneuvottelut) mellan löntagarorganisationerna, arbetsgivarorganisationerna och staten. Ofta representeras arbetstagarna och arbetsgivarna i de här förhandlingarna av sina centralorganisationer.
Förr var det vanligt att förhandlingarna om nya kollektivavtal föregicks av en central uppgörelse (keskitetty ratkaisu) eller en inkomstpolitik helhetsuppgörelse (tulopoliittinen kokonaisratkaisu, tupo) som centralorganisationerna ingick och där staten deltog till exempel genom en skatteuppgörelse. Fackförbunden och arbetsgivarförbunden utgick från den centrala uppgörelsen när de förhandlade om kollektivavtal.
Lockout (työsulku) är en stridsåtgärd som arbetsgivaren vidtar och som innebär att arbetstagarna utestängs från arbetet och att lönebetalningen avbryts.
Under en arbetskonflikt brukar parterna komma överens om skyddsarbete (suojelutyö), vilket betyder att vissa arbetsuppgifter utförs för att förhindra fara för liv eller hälsa, eller för att skydda egendom.
Genom en utmarsch (ulosmarssi) protesterar arbetstagarna mot ett beslut som arbetsgivaren har fattat och som arbetstagarna anser att är orättvist. Det kan också handla om att arbetstagarna upplever att arbetsgivaren inte i tillräcklig utsträckning har hört personalen när beslutet har fattats. Beslutet att genomföra en utmarsch fattas ofta spontant bland arbetstagarna och utmarschen kan pågå till exempel tills nästa arbetsskift inleds.
Övertidsblockad (ylityökielto) är en stridsåtgärd där medlemmarna i ett fackförbund vägrar jobba övertid och endast jobbar inom ramen för den ordinarie arbetstiden. I Finland kallas övertidsblockad ofta för övertidsförbud.
Den svenskspråkiga ordlistan kompletteras inom kort. Tills vidare kan du kolla Fackterms svenska arbetsmarknadsordlista och vår finskspråkiga förhandlingsordlista om den term du söker inte finns med på den här listan.