Utmaningar – nya, friska tag
Efter en mycket varm sommarpaus har allting tagit ny fart. Statsbudgeten behandlas, skolorna har börjat, de fackliga verksamhetsplanerna utformas och aktiviteten på det lokala planet har kört igång – med andra ord, livet fortsätter med nya utmaningar.
Också för oss fackligt aktiva finlandssvenskar, är den nya verksamhetsperioden speciellt utmanande och intressant. På FFC-kongressen i slutet på maj fastställdes handlingsprogrammet ”Vi formar framtiden”. Programmet behandlar utmaningar och förändringar i samhället och arbetslivet vilka påverkar organisationslivet och pejlar hela FFC-rörelsen, medlemmarna, de förtroendevalda, de lokala och regionala organisationerna, förbundens och centralorganisationens gemensamma utvecklingsmålsättningar. I programmet påtalas samverkan och öppenhet för nya utmaningar som är rörelsens styrka, en folkrörelse och intresseorganisation.
Handlingsprogrammet ”Vi formar framtiden” visar att vi är en möjligheternas rörelse som förändras och som förändrar. Programmet har totalt 89 ställningstaganden vilka alla kommer att påverka den kommande verksamheten under den kommande femårsperioden. De flesta ställningstaganden är allmängiltiga oberoende av vilken språkgrupp man tillhör men dessutom finns det i programmet ett par ställningstaganden som berör speciellt oss svenskspråkiga. Här är det fråga om den svenskspråkiga verksamheten.
Det är skäl att notera att det i programmet konstateras att de svenskspråkiga medlemmarna är en viktig del av fackföreningsrörelsen och att den svenskspråkiga medlemskåren ska kunna få all den centrala fackliga service på sitt modersmål och vara med i all verksamhet precis som de finsktalande. En effektiv växelverkan i framtiden förutsätter att det är möjligt att använda sitt eget språk i de olika fackliga sammanhangen.
Ställningstagandena som stöder det ovannämnda har följande ordalydelse:
”De svenskspråkiga medlemmarna bör få all central facklig service på sitt modersmål. Möjligheterna att delta förbättras genom att effektivera den svenskspråkiga informationen och öka produktionen av svenskspråkigt material.”
”Parallellt med den gemensamma verksamheten är det nödvändigt att utveckla de svenskspråkiga medlemmarnas egen verksamhet, där modersmålet och de kulturella banden förenar. Det förutsätter att tillräckliga organisatoriska resurser tryggas i framtiden.”
Ovannämnda ställningstaganden är menade att hela FFC skall arbeta för denna målsättning. Det är självfallet klart att ett stort ansvar faller på FFC:s svenska sekretariat. Lika klart är det att medlemsförbunden bör stöda målsättningen och speciellt viktigt är det att fackets svenskspråkiga medlemmar kommer med i arbetet.
Med en vägkost av det här slaget har vi nu de bästa förutsättningar någonsin att möta den nya verksamhetsperioden och de nya utmaningarna med nya friska tag.
Christer Björkstrand