Hoppa till innehållet

s a k·fi Ämnen Nyheter Så här påverkas arbetaryrken n…

Förtroendevalda från FFC:s branscher samlades under veckoslutet för att diskutera fördelarna och nackdelarna med smart teknologi på arbetsplatserna. Seminariet var en del av FFC:s projekt Möjligheternas tid. Foto: Sergei Julle

Nyhetsartikel

Så här påverkas arbetaryrken när den smarta teknologin gör intrång på arbetsplatserna – fem exempel på hur vardagen förändras

Är ny teknologi en bra eller dålig sak? Svaret beror på vem man frågar. För många arbetstagare innebär utvecklingen mer ansvar och ett mer meningsfullt jobb, medan den för andra innebär rutinuppgifter i skuggan av en maskin.

1. Arbetsuppgifter försvinner och nya uppstår i stället


Digitaliseringen är numera närvarande på så gott som varje arbetsplats, visar FFC:s arbetslivsbarometer som publiceras i maj. Största delen av dem som svarade på barometern har ett arbete där man måste använda någon form av digital teknik, minst att man håller kontakt per telefon eller e-post. På varannan arbetsplats har man tagit i bruk ny teknik under den senaste tiden.


Fyra av tio FFC:are arbetar med någon form av elektroniska apparater. Däremot är fortfarande rätt få som jobbar med robotar – ungefär var tionde person. Enligt enkäten har den nya tekniken lett till att arbetsuppgifter har försvunnit på var fjärde arbetsplats.


– Vissa arbetsuppgifter försvinner, men inte nödvändigtvis hela jobbet. När det handlar om tunga eller farliga arbetsuppgifter kan det här också vara en bra sak, säger FFC:s utvecklingschef Juha Antila.


I de temaintervjuer som FFC har låtit göra berättar en servicemekaniker på en bilfirma att den nya tekniken har lett till mindre mekaniskt servicearbete men mer elarbete och programmering. Arbetet försvinner alltså inte, men tyngdpunkten i arbetet förändras.


2. Det behövs nytt kunnande


Två tredjedelar av dem som svarade på arbetslivsbarometern berättar att kraven på kunnande har ökat. Största delen av medlemmarna anser ändå att de kan använda den teknologi som behövs i arbetet. En majoritet, 60 procent, anser också att de har fått tillräckligt med utbildning.


– Ganska få täcks säga att ”det här jobbet klarar jag inte av att sköta”, säger Juha Antila.


Av de förtroendevalda är det ändå en majoritet som anser att arbetsgivaren inte har fokuserat tillräckligt på att utveckla kunnandet. Man upplever inte heller alltid att utbildningsmöjligheterna fördelas jämlikt.


– Arbetsgivaren väljer naturligtvis vem den vill satsa på. Ju mer utbildning en arbetstagare redan har, desto större sannolikhet är det att den personen får delta i utbildning också i fortsättningen, säger Antila.


När ny teknologi tas i bruk får arbetstagarna oftast komma med först i testningsskedet. Endast en tiondel av dem som svarade på FFC:s enkät uppger att de har fått vara med när man fattar beslut om att skaffa den nya teknologin.


Inställningen till teknologin beror långt på hurdan utbildning arbetstagaren har fått och vilka påverkningsmöjligheter han eller hon har. De temaintervjuer om artificiell intelligens som FFC har låtit göra, och som publiceras i juni, visar att arbetstagarna känner sig mer motiverade och delaktiga i utvecklingen om de har goda påverkningsmöjligheter.


– Alla vill känna uppskattning. Till det hör att du på förhand får information och att du får säga din åsikt, när arbetsgivaren planerar att ta i bruk ny teknologi som påverkar ditt arbete. Arbetsplatser där man behandlar människor med respekt och värnar om arbetshälsan lyckas också bättre när det gäller att ta i bruk ny teknologi, betonar FFC:s utvecklingschef Juha Antila.


3. Arbetsbelastningen förändras


Men är den nya teknologin då en bra eller en dålig sak? Det beror på vem man frågar. Hälften av dem som svarade på arbetslivsbarometern uppger att deras arbete har blivit mer intressant.


Arbetet har också blivit renare och prydligare. I en av FFC:s temaintervjuer berättar en skogsmaskinsförare att hans arbete numera påminner om kontorsarbete.


Männen förhåller sig mer positivt än kvinnorna till ny teknologi. Det har att göra med branschvisa skillnader, för det är framför allt inom den mansdominerade industrin som man med ny teknologi har lyckats minska arbetsbelastningen och den fysiska ansträngningen.


– Inom industrin har man varit bättre på att ta i bruk de möjligheter som den nya teknologin erbjuder. Inom de andra branscherna är det vanligare med dåliga erfarenheter än med goda, men i alla branscher finns det av bådadera, säger Antila.


Arbetet kan också kännas mer meningsfullt när man får arbeta med smarta maskiner. Däremot kan erfarenheterna vara de motsatta om arbetet blir mer enformigt.


4. Övervakningen och kontrollen ökar


En stor del av den nya teknologi som tas i bruk på arbetsplatserna används till att utvärdera eller mäta arbetet. Nästan häften av FFC:arna upplever att teknologin har lett till skärpt kontroll och övervakning. Bland arbetstagare i transportbranschen och bland förtroendevalda är andelen ännu högre.


I en av de temaintervjuer som FFC har låtit göra berättar en hemvårdare att rapporteringen och uppföljningssystemen har ökat den psykiska belastningen. Hemvårdaren upplever att arbetstagarna behandlas som fångar, när varje rörelse övervakas.


– I princip är det beklagligt att man sätter människor under lupp. Det behövs olika slags mätare, men det krävs moget övervägande och det måste vara befogat att ta i bruk dem, säger Antila.


Det kan vara befogat att använda teknologin till att hitta nya körrutter och på det sättet förbättra trafiksäkerheten. I värsta fall kan det ändå handla om att skapa orealistiska tidtabeller som inte tar hänsyn till föret.


Bland annat inom handeln har trycket på att hela tiden vara anträffbar per e-post och inofficiella WhatsApp-grupper ökat. Själva arbetet avbryts hela tiden, vilket ökar den psykiska belastningen.


Å andra sidan finns det de som anser att den ökade kontrollen är en bra sak om den används till att säkerställa att alla arbetstagare behandlas rättvist.


– Om man till exempel antar att någon arbetar mycket mer än en annan, så kan man ta fram fakta. Till exempel genom att mäta kassaströmmen, hur många kunder var och en har haft.


5. Arbetet blir mer ensamt och självständigt


Automatiseringen leder till minskat socialt umgänge. En posthandläggare arbetar ensam i bullret från sin maskin, en skogsmaskinsförare träffar sina kollegor en gång per år och en resebyråtjänsteman upplever att kärnan i jobbet – dialogen med kunderna – har försvunnit.


FFC:s temaintervjuer visar att man på arbetsplatserna tar i bruk olika mätare som ersätter chefer och förmän. På många arbetsplatser försvinner mellanledningen och dess arbetsuppgifter överförs till arbetstagarna. I en del arbeten kan det här leda till att jobbet känns mer meningsfullt och att man har mer inflytande.


Ett exempel på det här är en servicetekniker som tidigare fick sina uppgifter av arbetsledaren, men som nu kan göra en självständig analys med hjälp av olika maskiner. Det här gör att det egna arbetet känns mer expertbetonat, självständigt och ansvarsfullt.


Å andra sidan kan arbetet med datorstyrda maskiner också innebära mindre påverkningsmöjligheter, om det är maskinen som fattar alla beslut. 35 procent av FFC:arna upplever att de i sitt arbete är utlämnade åt teknologin.


– Det är synd, för arbetstagarna vill kunna påverka sitt arbete, säger Antila.


Han påpekar att arbetet kan kännas mindre enformigt om man tar i bruk arbetsrotation samt bygger upp olika arbetsbeskrivningar och arbetsteam. Man får inte låta maskiner och program leda arbetet, för de är ofta mycket strängare än människor.


– Den mänskliga aspekten får inte försvinna, påpekar FFC:s utvecklingschef Juha Antila.


Taina Ahtela, frilansjournalist

(översättning och bearbetning: Jonny Smeds)