Hoppa till innehållet

s a k·fi Ämnen Nyheter Konflikten i den finländska pa…

Nyhetsartikel

Konflikten i den finländska pappersindustrin är över

Foto: Pappersförbundet

Den långvariga arbetskonflikt, som har drabbat den finländska pappersindustrin, är nu över. Pappersförbundet och Skogsindustriföreningen meddelade idag på fredagen att de godkänner det förhandlingsresultat som kom till stånd på onsdagen. Man strävar till att få igång produktionen i pappersfabrikerna redan under veckoslutet. Pappersfabrikerna har stått tysta på grund av arbetsgivarnas lockout i över sex veckor.

Det nu godkända förhandlingsresultatet bygger på det medlingsbud som riksförlikningsman Juhani Salonius lade fram förra veckans tisdag. Förslaget finslipades i början av veckan under tre dagar av intensiva förhandlingar, som också FFC:s ordförande Lauri Ihalainen deltog i.

Pappersförbundets fullmäktige godkände det preciserade avtalet enhälligt idag på förmiddagen. Avtalet omfattar cirka 24 000 arbetstagare.

I det treåriga kollektivavtal som nu föreligger för pappersindustrin, följer löneförhöjningarna under de två första åren, dem som slogs fast i den gällande inkomstpolitiska helhetsuppgörelsen. Åttio procent av de finländska löntagarna har avtal enligt inkomstuppgörelsen. Kostnadseffekten av den första förhöjningen i pappersindustrin är 2,5 procent och av den andra 1,9 procent, för den jämställdhetspott som finns i inpons andra löneförhöjning höjer inte kostnaderna i den mansdominerade pappersindustrin till genomsnittsnivån, som är 2,1 procent. Förhöjningarna fördelas i pappersindustrin som en allmän, lika stor förhöjning i cent och en del av förhöjningen kan man lokalt komma överens om att fördela på annat sätt än i jämnstora andelar.

I pappersindustrin genomförs löneförhöjningarna enligt ett centbelopp den 11.7.2005 och den 12.6.2006. Hösten 2007 förhandlar parterna separat om storleken på den tredje löneförhöjningen. Avtalsperioden löper ut i slutet av maj 2008.

Produktionen i den finländska pappersindustrin kan framdeles rulla året runt, utan stopp, dvs. driftsstoppen under jul och midsommar slopas. Som kompensation för detta förkortas arbetstiden i pappersindustrin. I kontinuerligt treskiftsjobb är förkortningen 8 timmar och i jobb med intermittent arbetstid 4 timmar per år. Arbete under jul- och midsommarhelgerna ersätts dessutom som arbetstidsförkortning och avlöning i enlighet med den praxis som redan tillämpas i pappersindustrin, i bl.a. kraftverks- och skyddsarbeten.

I förhandlingarnas slutskede var det särskilt besvärligt att finna en lösning beträffande spelreglerna för bruk av utomstående arbetskraft i pappersfabrikernas permanenta verksamhet. Ifall man inte når samförstånd i frågan på vare sig lokalplanet eller förbunden emellan kommer frågan att avgöras på centralorganisationsnivå, under ledning av en opartisk ordförande. Bruket av utomstående arbetskraft förutsätter då en enhällig uppgörelse. När halva avtalsperioden har gått samlas ledarna för centralorganisationerna under riksförlikningsmannens ledning för att granska hur avtalet fungerar. Ifall dessa då är eniga om att det är skäl att införa förändringar kan dessa genomföras under den återstående avtalsperioden.

I samband med det nu godkända avtalet avvärjdes ett flertal av arbetsgivarens förslag till försämringar i avtalsvillkoren. Arbetsgivarna lyckades inte genomdriva förslaget att införa en genomsnittsarbetstid, som skulle grunda sig på arbetsgivarens eget förgottfinnande, inte heller fyrskiftsdrift under sommaren. Tolv timmars arbetsskift under veckosluten kan förverkligas bara, om man kommer överens om detta lokalt. Arbetsgivarens förslag om att splittra upp semestrarna på flera delar avvärjdes likaså. Permitteringsskyddet kvarstår oförändrat. I sjukfrånvaron införs ingen oavlönad karens, vilket arbetsgivarna krävde, och bestämmelserna om sjukledighet bevaras helt oförändrade, trots arbetsgivarnas förändringskrav. Inga tilläggsbestämmelser skrivs heller in i arbetsfredsförpliktelsen eller visavi de sanktioner som hör samman med den. Fördelningen av löneförhöjningar kommer också framdeles att avtalas gemensamt, trots att arbetsgivarna ville ha ensidig beslutanderätt över den.

Pappersförbundet meddelade redan för ett år sedan att förbundet eftersträvar ett kollektivavtal som följer en kommande inkomstpolitisk helhetsuppgörelse. Arbetsgivarnas förbund, Skogsindustriföreningen rf, var emellertid aldrig beredd att förhandla om ett sådant avtal för pappersindustrin, utan lade istället fram en lång rad försämringsförslag inför parternas förhandlingar.