Katja Lehto-Komulainen på FinUnions gör de finländska löntagarnas röst hörd bland beslutsfattarna i Bryssel – ”Det går att påverka besluten”
Det handlar om att vara den finländska löntagarrörelsens ögon och öron i Bryssel – att lyssna, påverka och rapportera. Så beskriver Katja Lehto-Komulainen sitt jobb som direktör på den fackliga representationen FinUnions.
Katja Lehto-Komulainen är en erfaren EU-påverkare. Innan hon blev direktör på FinUnions jobbade hon som vice generalsekreterare vid Europafacket samt med EU-frågor som internationell chef på FFC.
Under intervjun vill Lehto-Komulainen genast slå hål på myten om ”herrarna och damerna i Bryssel” som har tappat kontakten med det vardagliga livet och sitter och fabricerar verklighetsfrämmande direktiv.
– De beslut som fattas i EU påverkar vardagen för löntagarna. Därför är det viktigt att påverka besluten, och det går också att påverka.
Lehto-Komulainen tycker inte om ordet ”lobbying” och talar hellre om att göra långsiktigt påverkansarbete, att känna till hur besluten inom EU fattas, samt att kunna samarbeta och hålla kontakt med de rätta människorna.
Hon betonar att det handlar om ett vardagligt arbete för att kunna påverka besluten. Det gäller också att kunna påverka vid rätt tidpunkt.
– Det är viktigt att påverka innehållet i kommissionens initiativ, alltså redan i det skede när besluten bereds. I Europaparlamentet gäller det att i synnerhet påverka arbetet i utskotten.
Lehto-Komulainen betonar att det är viktigt att den europeiska fackföreningsrörelsen samarbetar för att driva sina viktigaste mål.
Viktigt att också påverka i hemlandet
Europaparlamentet och Europeiska kommissionen har under de senaste åren fattat flera beslut som stärker löntagarnas ställning. Besluten har också påverkat Finland, men i synnerhet de länder där arbetstagarnas ställning är dålig och där fackföreningsrörelsen är svag.
Under den förra mandatperioden förbättrade EU-parlamentet bland annat situationen för utstationerade arbetstagare och begränsade användningen av nolltimmarsavtal. Kommissionens nytillträdda ordförande Ursula von der Leyen har å sin sida föreslagit en europeisk minimilön och ökad lönetransparens för att minska löneskillnaderna mellan könen.
Kommissionen och parlamentet planerar också att skapa reglering för arbete som utförs via digitala plattformar, och samtidigt förbättra ställningen för dem som arbetar via de här plattformarna.
– Just nu är det rätt tillfälle att påverka innehållet i de här initiativen, säger Katja Lehto-Komulainen.
Hon påminner om att det inte räcker att man påverkar besluten i Bryssel. Facket måste vara aktivt i EU-frågor i hemlandet också, och försöka påverka den egna regeringens ståndpunkter.
Parlamentet är mer splittrat
I samband med EU-valet i våras förändrades styrkeförhållandena i Europaparlamentet märkbart, när de största grupperna folkpartiet EPP och socialdemokraterna SD förlorade platser och bland annat de gröna och liberala grupperna utökade sina platsantal.
– Nu är man tvungna att förhandla mer mellan de olika grupperna. Det här betyder att det också krävs mer fixande för att kunna driva löntagarnas intressen.
Enligt Lehto-Komulainen kan ett mer splittrat EU-parlament också leda till att besluten fattas långsammare och att de urvattnas, samt att parlamentet grälar mer.
– De stora medlemsländerna klarar sig också när parlamentet och kommissionen är svaga, men för små länder är situationen dålig. Om parlamentet och kommissionen är oeniga, kan kommissionens förslag framskrida trögt i parlamentet. I värsta fall kan lagförslag som är viktiga för löntagarna fastna och rentav snedvridas under behandlingen.
Inom EU är det kommissionen som kommer med lagförslagen, men besluten om lagstiftningen fattas av Europaparlamentet och ministerrådet som representerar medlemsländerna.
Pirjo Pajunen
(översättning: Jonny Smeds)