Försämringar av alterneringsledighet och föräldraförmåner vid årsskiftet
Flera förändringar i socialskyddet och arbetslagstiftningen träder i kraft i början av år 2016. Lagstiftningen om olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar förnyas, villkoren för alterneringsledighet skärps och den förhöjda dagpenningen under föräldraledighetens första 30 dagar avskaffas.
Nedan har vi samlat de förändringar i socialskyddet, arbetslivslagstiftningen och beskattningen som träder i kraft vid årsskiftet.
Villkoren för alterneringsledighet skärps
För att man ska få alterneringsledigt måste man i fortsättningen ha varit i arbete i minst 20 år, när det tidigare kravet var 16 år. Samtidigt förkortas den maximala längden från 360 till 180 dagar.
Möjligheten att periodisera alterneringsledigheten avskaffas, vilket betyder att man måste hålla hela sin alterneringsledighet i en period. Alterneringsersättningen är i fortsättningen 70 procent av storleken på arbetslöshetsdagpenningen för alla. Man kan alltså inte längre få en högre dagpenning om man har en lång arbetshistoria.
Försämringarna av alterneringsledigheten träder i kraft den 1 januari 2016. Förändringarna gäller ändå inte alterneringsledigheter som har inletts tidigare. Om avtalet om alterneringsledigt har gjorts under år 2015 och alterneringsledigheten inleds senast i slutet av mars 2016, tillämpas likaså de gamla villkoren.
I lagen om utkomstskydd för arbetslösa utvidgas definitionen av företagare
Definitionen av företagare i lagen om utkomstskydd för arbetslösa utvidgas till att gälla alla som klassas som företagare enligt lagarna om pension för företagare och lantbruksföretagare. Förändringen betyder inte att villkoren för att få arbetslöshetsskydd skärps. Huruvida verksamheten är en huvud- eller bisyssla bedöms också i fortsättningen enligt samma kriterier som 2015.
Det blir lättare för en enskild näringsidkare att omfattas av arbetslöshetsskyddet, när man inte är tvungen att avföra sig ur skattemyndighetens register för att kunna lyfta arbetslöshetsförmån.
Inkomsternas inverkan på det allmänna bostadsbidraget skärps
Inkomsternas inverkan på det allmänna bostadsbidragets bassjälvrisk stiger från 40 procent till 42 procent år 2016. De godtagbara maximala boendeutgifterna är 2016 de samma som 2015.
Livslängdskoefficienten gör de nya ålderspensionerna mindre
Livslängdskoefficienten för år 2016 är 0,96800. Koefficienten minskar de nya ålderspensionerna för personer födda 1954 med 3,2 procent.
Livslängdskoefficienten minskar också invalidpensionerna som beviljas 2016, med undantag av andelen för pension för så kallad återstående tid.
Försämringar av föräldraledigheten
Den förhöjda dagpenningen som har utbetalats i 30 dagar i början av föräldraledigheten avskaffas. Dagpenningen för den tiden beräknas enligt ersättningsnivån 70 procent, i stället för 75 procent som hittills. Förändringen gäller föräldradagpenningsperioder som inleds 2016.
Regeringen planerar också att försvaga rätten till semester som tjänas in under föräldraledigheten. Enligt förslaget skulle man under moderskaps-, faderskap- och föräldraledigheten maximalt kunna tjäna in semester under en sexmånadersperiod. Det är tänkt att förändringen ska gälla familjeledigheter som inleds från och med april.
Sjukdagpenningen och sjukförsäkringsersättningen sjunker
Regeringen skär också ner nivån på sjukdagpenningen och rehabiliteringspenningen. Den årliga inkomstgränsen som berättigar till 70 procents ersättning sänks från 36 419 euro till 30 000 euro. Till den del som överstiger inkomstgränsen blir sjukdagpenning 35 procent i stället för 40 procent, upp till inkomster på 56 032 euro. Förändringen, som träder i kraft vid årsskiftet, innebär i värsta fall att nivån på dagpenningen skärs ner med 9–10 procent.
Från sjukförsäkringens sjukvårdsersättningar görs från och med 2016 inbesparingar genom att de ersättningar som betalas för privatläkar-, tandläkar- och munhygienistarvoden skärs ner. Också ersättningarna för undersökningar och behandlingar som har ordinerats av läkare eller tandläkare krymper.
Läkemedelsersättningarna får en initialsjälvrisk på 50 euro. I fortsättningen får man läkemedelsersättning från FPA först efter att de årliga läkemedelskostnaderna har överskridit 50 euro. Självrisken gäller inte personer under 18 år.
Det sker också andra förändringar i läkemedelsersättningarna. Grundersättningen stiger från 35 till 40 procent och för läkemedel i den högre specialersättningskategorin höjs självrisken från 3 euro till 4,50 euro. Dessutom stiger självrisken från 1,50 euro till 2,50 euro när årssjälvrisken (takbeloppet) är överskriden.
Självrisken för resor som FPA ersätter höjs från 16 euro till 25 euro för en resa i enkel riktning. Samtidigt höjs årssjälvrisken för resor från 272 euro till 300 euro.
Avgiftstaket för klientavgifter inom social- och hälsovården stiger avsevärt i början av år 2016. Bland annat höjs hälsocentralsavgifterna, poliklinikavgifterna, hälsocentralernas jouravgifter samt avgifterna inom barnskyddet med nästan 30 procent. Det är ändå kommunerna som i sista hand fattar beslut om avgifterna och deras storlek.
Ersättningen för rehabiliterande psykoterapi stiger
Självriskandelen som personer över 26 år betalar för sina besök vid rehabiliterande psykoterapi minskar. Från början av år 2016 är ersättningsbeloppet för rehabiliterande psykoterapi lika stort för unga och vuxna, och terapeutens utbildningsnivå inverkar inte heller på ersättningen. Man avtalade om de här förbättringarna i samband med pensionsuppgörelsen som arbetsmarknadsparterna förhandlade fram.
Rehabiliteringen för personer med grava handikapp förnyas
Från början av år 2016 är beviljandet av rehabilitering inte längre beroende av att klienten får förhöjt handikappbidrag eller förhöjt vårdbidrag för pensionstagare. Samtidigt förändras också rehabiliteringens innehåll och namnet byts till krävande medicinsk rehabilitering. Syftet är att gravt handikappade som deltar i arbetslivet ska få bättre möjligheter att delta i rehabilitering.
Garantipensionen stiger – många av FPA:s övriga förmåner krymper
Garantipensionen stiger med ungefär 20 euro och är efter årsskiftet 766,85 euro i månaden. Minimibeloppen för många andra förmåner som FPA betalar ut sjunker ändå i enlighet med folkpensionsindexet med 0,4 procent i början av år 2016. Det gäller till exempel folkpensionen, familjepensionen, handikappförmånerna, arbetsmarknadsstödet samt moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningen.
Arbetspensionsindex är 2016 på samma nivå som 2015, vilket betyder att arbetspensionerna förblir oförändrade.
Lagstiftningen om olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar förnyas
Helhetsreformen av lagstiftningen som gäller olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar träder i kraft i början av år 2016. Målsättningen med reformen är att lagstiftningen ska motsvara de förändrade villkoren i arbetslivet och rättspraxisen.
Den årsarbetsinkomst som ligger till grund för ersättningen ska bestämmas på ett klarare och tydligare sätt. I fortsättningen ska den i huvudsak bestämmas utifrån beräkning. Årsarbetsinkomstens miniminivå höjs med ungefär tio procent jämfört med nuläget, vilket betyder att även de minsta ersättningarna för inkomstbortfall stiger i samma proportion.
Dessutom ska ersättningshandläggningen påskyndas genom att tidsfristerna förkortas. Försäkringsbolaget ska till exempel meddela beslut inom 30 dagar från det att bolaget har fått de dokument som krävs. Hittills har tidsfristen varit tre månader.
Preciseringar gällande företagshälsovården
Också gällande företagshälsovården sker förändringar vid årsskiftet. Från den räkenskapsperiod som avslutas vid utgången av 2016 kan arbetsgivaren endast få ersättning för företagshälsovårdskostnaderna om det har utförts en grundläggande utredning med tanke på företagshälsovården på arbetsplatsen. I praktiken betyder det här att företagshälsovården gör ett besök på arbetsplatsen och gör upp utredningen utgående från besöket.
Dessutom har FPA preciserat sina anvisningar om ersättning av sjukvårdskostnader som betalas av arbetsgivaren. När maximibeloppen för företagshälsovård har uppnåtts kan kostnaderna för sjukvårdsbesök inom företagshälsovården inte längre överföras till systemet för sjukvårdsersättning
Asbestlagstiftningen blir klarare
Enligt den nya asbestlagen som träder i kraft vid årsskiftet krävs det alltid tillstånd för asbestsanering när man hanterar asbest. Nya tillstånd för asbestsanering beviljas för viss tid eller tills vidare. Nuvarande bemyndiganden av asbestrivning är i kraft i två år efter att lagen har trätt i kraft.
Den nya lagen kräver att man alltid utreder asbesthalten i de material som rivs. Man ska dokumentera kartläggningen och bifoga den till byggherrens säkerhetsdokument.
Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland upprätthåller ett register över asbestsaneringstillstånd och arbetstagare med behörighet. För att man ska få utföra asbestarbete måste arbetstagaren ha registrerat sig.
Domstolsavgifterna stiger
Rättegångsavgifterna stiger vid årsskiftet generellt med 50–500 euro, beroende på mål och domstol. Avgiften vid arbetsdomstolen stiger ändå betydligt mer: av organisationer uppbärs i fortsättningen 2 000 euro i stället för det tidigare beloppet på 244 euro.
Ärenden som nu behandlas avgiftsfritt blir avgiftsbelagda. Till dessa hör besvärsärenden som gäller beskattning och offentliga avgifter. Också handläggningen av ärenden som avses i utlänningslagen, med undantag av asylärenden, blir avgiftsbelagd.
Avgiftsfria förblir besvärsärenden som en privatperson inleder vid försäkringsdomstolen och som gäller rätten till en förmån, förmånens storlek eller återkrav av förmånen. Det här betyder att man inte heller i fortsättningen kommer att uppbära en avgift av den sökande i besvär som gäller till exempel olycksfalls- och yrkessjukdomsärenden.
Små förändringar i beskattningen
År 2016 höjs inkomstskatteskalans inkomstgränser med ungefär 1,2 procent. Dessutom sänks den nedre gränsen för den tidsbundna högsta inkomstklassen, d.v.s. den så kallade solidaritetsskatten, till 72 300 euro, vilket betyder att skalans två högsta inkomstklasser slås ihop.
Maximibeloppet samt inflödesprocenten och minskningsprocenten för arbetsinkomstavdraget höjs. I kommunalbeskattningen stiger också grundavdragets maximibelopp.
Storleken på ränteavdraget för bolån minskar ytterligare. År 2016 är räntorna avdragsgilla till 55 procent.
Den högre skattesatsen inom beskattningen av kapitalinkomster stiger från 33 till 34 procent. Tobaksskatten, avfallsskatten samt skatten på uppvärmnings-, kraftverks- och arbetsmaskinsbränslen höjs. Bilskatten för bilar med små och medelstora utsläpp sänks däremot.
Den lägsta Yle-skatt som påförs blir 70 euro, i stället för 50 euro som hittills. Inkomstgränsen då man börjar betala skatten stiger alltså år 2016 till ungefär 10 300 euro i året.
Mer information om förändringar i skatter och skattefria ersättningar finns på Finansministeriets webbplats.
Den genomsnittliga kommunalskatten stiger nästa år med 0,04 procentenheter. Kommunernas inkomstskatte- och fastighetsskattesatser finns på Kommunförbundets webbplats.
Beskattningsvärdet på bostadsförmånen samt kostförmånen stiger år 2016. Den skattefria kilometerersättningen sjunker från 44 till 43 cent och det partiella dagtraktamentet stiger från 18 till 19 euro.
Arbetstagarens sjukförsäkringspremie och arbetslöshetsförsäkringsavgift stiger
År 2016 stiger löntagarens sjukförsäkringspremie med sammanlagt 0,02 procentenheter till 2,12 procent av lönen.
Arbetslöshetsförsäkringsavgiften stiger med 0,5 procentenheter och är efter årsskiftet 1,15 procent. Arbetstagarens arbetspensionsavgifter hålls på samma nivå som 2015.
Socialförsäkringsavgifterna 2016
Löntagarnas avgifter, procent av lönen
- Sjukförsäkringens dagpenningsavgift: 0,82 %
- Sjukförsäkringens sjukvårdsavgift: 1,30 %
- Arbetslöshetsförsäkringsavgiften: 1,15 %
- Arbetspensionsavgiften, under 53-åringar: 5,70 %
- Arbetspensionsavgiften, 53 år fyllda: 7,20 %
Arbetsgivarnas avgifter
- Sjukförsäkringsavgiften: 2,12 %
- Arbetslöshetsförsäkringsavgiften för en lönesumma på under 2 044 500 euro: 1,00 %
- Arbetslöshetsförsäkringsavgiften för den överstigande delen: 3,90 %
- Arbetspensionsförsäkringsavgiften: i genomsnitt 18,0 %
- Olycksfallsförsäkringsavgiften: i genomsnitt 0,8 %
- Grupplivförsäkringsavgiften: i genomsnitt 0,07 %