Fokus på exportbranscherna i den finländska modellen

Det har talats om att löneuppgörelserna i framtiden ska bestämmas enligt något som kallas den finländska modellen. Exakt vad modellen innebär är inte klart, men tanken är att man ska beakta hur bra det går för de exportberoende branscherna när man slår fast hur mycket lönerna ska höjas.

Om det centrala avtalet på arbetsmarknaden, konkurrenskraftsavtalet, träder i kraft kommer lönerna i framtiden att bestämmas enligt den finländska modellen. Det har arbetsmarknadsparterna kommit överens om, på regeringens begäran.

I korthet handlar det om att införa ett liknande system som i Sverige, där industribranscherna som är utsatta för internationell konkurrens har bestämt nivån på löneförhöjningarna. Många bedömer att modellen har förbättrat industrins konkurrenskraft, men i samband med de avtalsförhandlingar som just nu pågår i Sverige har flera förbund velat frångå modellen.

Regeringen bad nyligenarbetsmarknadsparterna förklara hur de ser på kommande avtalsrunda och den finländska modellen. Parterna svarade att man i samband med löneuppgörelserna ska beakta fyra faktorer – konkurrenskraften för de branscher som är utsatta för internationell konkurrens, förbättrad sysselsättning, höjd produktivitet och en balansering av den offentliga ekonomin. Avtalsförhandlingarna förs mellan fackförbund och arbetsgivarförbund.

Exakt hur den finländska modellen ska se ut är inte bestämt ännu, utan det tar arbetsmarknadsparterna itu med efter att konkurrenskraftsavtalet har trätt i kraft. För att avtalet ska träda i kraft krävs att centralorganisationerna den 1 juni anser att det omfattar tillräckligt många branscher.