EU-pengar för att utveckla arbetslivet
Projektchef Eine Mikkonen föreslår att FFC:s lokalorganisationer och fackavdelningar slår sina kloka huvuden ihop och aktivt går in för att utveckla olika arbetslivsprojekt. Pengar för dylika projekt kan fås från EU:s strukturfonder.
Det är möjligt att få EU-pengar för många arbetslivsprojekt, t.ex. projekt om hur orka i jobbet, hur bättra på arbetstagarnas kunnande, hur främja jämställdheten mellan könen eller förebygga arbetslöshet. De första projekten under EU-strukturfondernas fondperiod som sträcker sig till 2006 har redan kommit i gång.
Projekt som gäller arbetsgemenskaper bör genomföras av flera olika grupper, t.ex. arbetstagarna och arbetsgivarna ihop. Projekten kan ske på en arbetsplats eller omfatta flera företag, de kan vara regionala eller t.o.m. riksprojekt.
Eine Mikkonen hoppas på fler projekt med närkontakt till det praktiska arbetslivet, projekt som bygger på id er som kastats fram på arbetsplatserna. Hon vill också gärna se fler projekt över landskapsgränserna. Tillsvidare finns det också endast ett fåtal projekt med inriktning på jämställdhet liksom projekt som försöker häva den könsbaserade tudelningen i arbetslivet.
– Projektet ”En andra möjlighet”, d.v.s. att underlätt sysselsättningen av kvinnor, startar på Kiljavainstitutet. Det är en fortsättning på projektet ”Egna stigar” under den förra fondperioden.
Hela arbetsgemenskapen med
Eine Mikkonen uppger att det kommit klart fler ansökningar under den fondperiod som inleddes för ett år sedan än under den förra. Ansökningarna håller också en högre standard.
– Nylands TE-central har hittills fått in ansökningar på drygt en miljard mark medan projekten i Nyland har en summa på 80 miljoner mark att dela på.
Läroinrättningarna kläcker nu fler id er och utgör nu en större andel av de sökande. Men Eine Mikkonen ser gärna att arbetsgemenskaperna kommer in med fler projekt. Läroinrättningarna kunde gott satsa på samprojekt.
– En utredning visar att många arbetslivsprojekt inriktas enbart på nyckelpersonerna i företaget, inte på hela arbetsgemenskapen.
Eine Mikkonen uppmanar därför FFC-aktivisterna att komma med initiativ.
– Det är viktigt att hitta lämpliga företag med möjlighet att växa och utvecklas. Här är förtroendemännen guld värda. De om några vet t.ex. hur man kunde stärka arbetstagarna så de orkar eller bygga på deras kunnande.
Ansökningarna håller hög standard
Tillsammans med bl.a. Handelskammaren och Företagarna i Finland ordnar arbetsmarknadsorganisationerna regionala informations- och utbildningsträffar där man tar upp de möjligheter strukturfonderna erbjuder.
I höst ordnas igen utbildning för FFC:s regionala påverkare: grundinformation om strukturfonderna och information om hur EU-finansierade projekt bör genomföras. Målgruppen är medlemmarna i FFC:s landskapsgrupper och förbundens regiontjänstemän.
– Ju högre kvalitetskrav en projektansökan uppfyller, desto sannolikare är det att arbetslivsprojektet beviljas EU-pengar, framhåller Eine Mikkonen.
För att ansökan ska uppfylla kraven bör man bl.a. berätta om tidigare projekt kring samma tema och klart poängtera det nya i det aktuella projektet. Skissa också upp en uppföljningsplan och bifoga en preliminär uppskattning av vad projektet kan tänkas ge.
– Ett bra projekt är alltid innovativt och det innebär också en risktagning.
Information om strukturfonderna ger TE-centralerna samt Eine Mikkonen på FFC, tfn (09) 772 1416, e-post: eine.mikkonen@sak.fi.
Pirjo Pajunen