Hoppa till innehållet

s a k·fi Ämnen Nyheter Ett harmlöst beslut eller ett …

Foto: Patrik Lindström

Nyhetsartikel

Ett harmlöst beslut eller ett sätt att försvaga anställningsvillkoren – Vad innebär Teknologiindustrins besked för arbetstagarna?

En omorganisering som verkar harmlös, men som i själva verket är ett stort hot mot såväl avtalskulturen som arbetstagarnas intressen och lönenivå. Så kan man sammanfatta det besked som Teknologiindustrin nyligen kom med.

Branschorganisationen Teknologiindustrin meddelade i mars att den kommer att upphöra med kollektivavtalsverksamheten som har pågått i flera årtionden. Organisationen uppgav att en av orsakerna till beslutet är arbetsgivarsidans besvikelse över hur de lokala avtalen framskrider.


– Det som är speciellt med det här argumentet är att kollektivavtalet för teknologiindustrin innehåller exceptionellt många frågor som man kan avtala om på lokal nivå. På arbetsplatserna i branschen har man gjort lokala avtal i stora mängder och under många årtionden, säger Heli Puura som är direktör för FFC:s avdelning för anställningsvillkor.


Samtidigt meddelade Teknologiindustrin att den grundar en ny, separat arbetsgivarförening. De medlemsföretag som fortfarande vill bedriva kollektivavtalsverksamhet på branschnivå kan ansluta sig till den här föreningen. Men samtidigt finns det en risk för att de företag som ansluter sig till den nya föreningen har klart under hälften av arbetstagarna i branschen på sina lönelistor – och då kan inte det kollektivavtal som den nya organisationen ingår bli allmänt bindande enligt lagen.




– Hittills har det allmänt bindande kollektivavtalet fungerat som en garanti för att samma miniminivå på anställningsvillkoren måste följas på alla arbetsplatser i branschen. Om kollektivavtalet inte är allmänt bindande, bestäms minimivillkoren av arbetslagstiftningen. För arbetstagarna är kollektivavtalet på många punkter bättre än arbetslagstiftningen, påpekar Puura.


Inget kommer ändå att förändras just nu. Företagen kan ansöka om medlemskap i den nya arbetsgivarföreningen fram till augusti och det allmänt bindande kollektivavtalet för arbetstagare inom teknologiindustrin är i kraft till slutet av november. Arbetsgivarna kan inte ensidigt säga upp avtalet i förtid.


– Men när avtalet löper ut ökar osäkerheten kring arbetstagarnas anställningsvillkor. Kommer teknologiindustrin att få ett nytt branschvist kollektivavtal som är allmänt bindande eller inte?


Varför borde arbetstagarna vara oroliga?


Kollektivavtalet skapar rättvisa spelregler. I ett anställningsförhållande är det arbetsgivaren som ansvarar för arbetsledningen och har tolkningsföreträde gällande anställningsvillkoren. Arbetsgivaren har också ett kunskapsmässigt övertag när det gäller information om företagets verksamhet och ekonomiska situation. Som motvikt till det här tryggar det allmänt bindande kollektivavtalet miniminivån på löner och andra anställningsvillkor för arbetstagarna i branschen.


– Det är också viktigt att komma ihåg att kollektivavtalet endast slår fast miniminivån. Man får komma överens bättre villkor, konstaterar FFC-direktören Heli Puura.


Genom att ingå ett kollektivavtal på branschnivå kan arbetsgivarorganisationen trygga arbetsfreden och se till att det rådet stabila förhållanden, så att medlemsföretagen kan utveckla sin verksamhet. Om förhandlingarna om kollektivavtal splittras till företagsnivå kommer det att innebära en utmaning också för arbetsgivarna. Man kan fråga sig om det här är motiverat med tanke på arbetslivskvaliteten eller företagens möjligheter till framgång.


Heli Puura misstänker att också andra branscher kan följa efter om kollektivavtalet för teknologiindustrin förlorar sin allmänt bindande verkan.


– Om det allmänt bindande kollektivavtalet slopas, kan företag i branschen uppnå en konkurrensfördel genom att sänka lönerna och försämra anställningsvillkoren så att de ligger under nivån i kollektivavtalet. Då är det nämligen inte längre olagligt.


Troligtvis kommer det i framtiden att finnas företag som inte ingår något kollektivavtal på företagsnivå, så det finns en risk för att anställningsvillkoren försämras för en del av arbetstagarna.


– Arbetsgivarna kan också rekrytera arbetstagare som är beredda att jobba med sämre anställningsvillkor. Med andra ord betyder det att arbetsgivarna kan konkurrensutsätta arbetstagarna mot varandra, säger Heli Puura.


Om det här fenomenet sprider sig med tiden, kommer de företag som sänker arbetskraftskostnaderna att ta över marknaden. Det kommer att leda till att det blir svårt för de schyssta företagen att föra en ansvarsfull arbetsgivarpolitik.


Vem förhandlar för dig?


Vad händer med förtroendemannens rättigheter om företaget inte är bundet av ett kollektivavtal på branschnivå?


– Kollektivavtalet skapar förutsättningar för rättvisa förfaringssätt när det gäller lokala avtal och tvister kring anställningsvillkoren. Om förtroendemannens kollektivavtalsenliga rättigheter att agera inskränks, kommer det att påverka förtroendemännens möjligheter att sköta medlemmarnas ärenden, konstaterar Puura.


Fackförbunden kommer ändå inte att försvinna från scenen, utan medlemmarna kan också i fortsättningen utnyttja det kunnande som förbundet har.


– Senast nu lönar det sig att gå med i det förbund som representerar arbetstagarna i den egna branschen. Förbundens förhandlingskraft är beroende av hur många medlemmar de har. Dessutom är medlemskap i facket det enda sättet för arbetstagarna att säkerställa att de får professionellt stöd i alla förhandlingssituationer och att det finns någon som hjälper dem att försvara och förbättra sina anställningsvillkor, betonar Heli Puura.


Kollektivavtalet tryggar de här förmånerna


Hur skulle det låta om du som arbetstagare förlorar en del av eller alla de förmåner som kollektivavtalet tryggar?


  1. Minimilön enligt det branschvisa kollektivavtalet
  2. Lönehöjningar under avtalsperioden
  3. Olika skifttillägg
  4. Söckenhelgsersättning för helger som infaller på en vardag
  5. Ledighet för dagar som utjämnar arbetstiden
  6. Tillägg och ledigheter som beror på skiftarbete eller särdrag i arbetet
  7. Semesterpenning eller semesterpremie
  8. Lön om du är hemma med sjukt barn
  9. Lön om du är sjuk en längre tid
  10. Lön under moderskaps- och faderskapsledighet
  11. Dagpenning för arbetsresor
  12. Kilometerersättning om du använder egen bil