Asylsökande söker jobb

Asylsökande som väntar på beslut om uppehållstillstånd har rätt att jobba efter tre månader i landet. Personer som inte har haft med sig identitetsbevis vid ankomsten får rätt att jobba efter sex månader.

Även om förutsättningarna inte alltid är de bästa, finns det asylsökande som lyckas ta sig ut i arbetslivet. De branscher där asylsökande oftast hittar jobb är städbranschen och restaurangbranschen. Också olika typer av utdelningsjobb är vanliga. Mycket beror också på var i landet den asylsökande bor.

I juni 2013 jobbade 125 personer som var inskrivna vid mottagningscentraler och grupphem i Finland. Det är bara några procent av alla dem som bor på mottagningscentralerna. Även om de asylsökande har rätt att jobba, så finns det flera hinder på vägen.

– Det hänger ofta på utbetalningen av löner. Det kan vara väldigt svårt för asylsökande att öppna ett bankkonto. Med en kontantekonomi kommer man inte långt, säger Veikko Pyykkönen, överinspektör på mottagningsenheten vid Migrationsverket.

– Asylsökande är ofta inte medvetna om vilka rättigheter en arbetstagare har i Finland. Här kommer språkkunskaperna in i bilden. Det är väldigt viktigt att en asylsökande lär sig språket, säger Pyykkönen.

I fjol sökte drygt 3000 personer asyl i Finland. Av dessa var ungefär 120 ensamkommande barn. Asylsökande under 17 år omfattas av den finländska läroplikten och utbildning ordnas vid alla mottagningscentraler i landet. Antalet asylsökande har sjunkit i Finland de senaste åren.

Säsongsbundna jobb i Österbotten

Oravais är en av de knappt 20 orter i Finland där det för tillfället finns en mottagningscentral. Där hittar en del av asylsökandena snabbt ut i arbetslivet. Enligt Mats Hägglund som är chef för flyktingförläggningen är asylsökandes jobbmöjligheter ofta bundna till årstiden. Jordbruket är en den största arbetsgivaren. Pälsindustrin och byggnadsbranschen anställer också asylsökande i området.

– En asylsökande jobbar till och med som röntgenläkare. Vi uppmanar asylsökande att söka jobb, för man kommer lättare in i det finländska samhället om man jobbar, säger Hägglund.

Enligt Mats Hägglund verkar det som om det har blivit ovanligare med svartjobb, men han konstaterar att det har förekommit meningsskiljaktigheter mellan arbetsgivare och anställda. Då har det lett till att de asylsökande helt enkelt bytt arbetsgivare.

Sysselsättningsläget är bättre i Österbotten än på många andra håll i landet.

– Situationen hos oss skiljer sig från den på andra håll eftersom arbetsgivare har kontaktat flyktingcentralen med arbetserbjudanden.

Johannes Waris