Arbetet förändras när klimatet förändras – jobb försvinner men nya uppstår i stället

Klimatförändringen är ett allvarligt hot mot hela planeten, men åtgärderna för att begränsa klimatförändringen medför också goda saker. När företagen minskar sin miljöbelastning uppstår nya kompetensbehov och arbetsmöjligheter.

Det skulle vara lätt att lamslås inför klimatförändringen. Frågan har också dryftats i kafferummen på köttförädlingsföretaget Snellman: är de klimatåtgärder som vi finländare gör till någon nytta när ledarna för stormakterna urvattnar de internationella klimatavtalen?

Vice huvudförtroendemannen Asko Peltola tror fortfarande att det finländska arbetslivet tillsammans kan bidra till att göra världen bättre.

– Inom livsmedelsbranschen är vi klimatmedvetna. Vi vidtar alla nödvändiga och förnuftiga åtgärder som går att genomföra.

Även om en minskning av utsläppen innebär att vissa arbetsuppgifter försvinner, så kommer inte klimatåtgärderna att leda till massarbetslöshet. Nya innovationer kräver nya kunskaper och färdigheter.

I slutet av fjolåret lanserade Snellman ett nytt slags malet kött med 70 procent nötkött och 30 procent ärtfärs.

För personalen innebär de produkter som innehåller växtprotein att man måste lära sig nya saker. Ärtproteinet har medfört ett nytt arbetsmoment vid tillverkningen av malet kött, men enligt Peltola har vanlig introduktion räckt till för att klara av förändringen.

Fler innovationer att vänta

I framtiden kommer också arbetstagarna inom köttbranschen att behöva allt bredare kunnande. Snellman har förberett sig på det här genom att ge branschbytare och personer utan examen en möjlighet att avlägga grundexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen inom livsmedelsbranschen.

– De här personerna kommer säkert också att bidra med nya tankar om hur vi kan göra saker och ting så bra som möjligt med tanke på klimatet, säger Peltola.

Man kan lätt tro att det är svårt att genomföra klimatåtgärder i köttbranschen eller att bevara jobben när branschen genomgår stora förändringar. Peltola påpekar att företagen i branschen redan länge också har tillverkat växtbaserade produkter, såsom spenat- och morotsplättar. Man har också testat malet kött med morot i.

Peltola tror att den här trenden kommer att förstärkas ytterligare i framtiden. Till exempel ärtprotein har stor potential. Hittills har det inte funnits finländskt ärtprotein att få, vilket fördröjer utvecklingen av nya produktinnovationer.

– Det behövs produktionsanläggningar och naturligtvis också användare för att det hela ska vara lönsamt för producenterna.

På Snellman får arbetstagarna delta i utvecklingen av verksamheten genom att komma med egna idéer. Representanter för avdelningarna deltar också i företagets produktutvecklingsmöten.

Företagen måste förstå sig på energilösningar

Inom livsmedelsbranschen har den gröna omställningen också en inverkan på andra yrkesgrupper än de som arbetar i produktionen. Snellmans fabrik i Jakobstad drivs numera med biogas och vindkraft, vilket innebär att också underhållspersonalen har behövt uppdatera sin kompetens.

– Det är viktigt att underhållspersonalen förstår hur produktionen av biogas fungerar och känner till hur gasen ska hanteras, säger verkställande direktör Roland Snellman.

Biogasanläggningen, där köttföretaget är delägare, har hjälpt till med introduktionen av arbetstagarna.

Vd:n gläder sig åt att de anställda har varit intresserade av att ta i bruk ny teknik. Han påpekar att företag som använder mycket energi måste gå i bräschen för utvecklingen.

– Det räcker inte att vi kan göra korv, utan vi måste också förstå oss på energilösningar.

I framtiden behöver köttföretaget i synnerhet experter på digitalisering och automatisering, såsom ingenjörer och experter på artificiell intelligens. Roland Snellman påpekar att den här utvecklingen oundvikligen kommer att avspegla sig på de anställda i produktionen.

– Vi behöver också utveckla kompetensen hos dem som sköter produktionslinjerna. Det behövs alltid händer i branschen – allt kan inte automatiseras.

Förnybar energi förändrar transportbranschen

Transportbranschen påverkas i hög grad av strävandena att frångå fossila bränslen.

För närvarande är chaufförerna oroliga över om små företag kan investera i den fordonspark som beställarna kräver. Det är möjligt att en del företag skär ner sin arbetskraft för att klara av förändringen eller rentav helt upphör med sin verksamhet.

Bil- och transportbranschens arbetarförbund AKT vill uppmuntra sina medlemmar genom att påminna om att den gröna omställningen kommer att göra arbetsmöjligheterna i branschen mångsidigare. Det lönar sig för arbetstagarna att i god tid söka sig till utbildning som kompletterar yrkesskickligheten.

Också arbetsgivarna borde redan nu fundera över hurdan kompetens det behövs mer av under de kommande åren.

Pasi Ritokoski jobbar som ombudsman med ansvar för arbetarskyddsfrågor på AKT. Han förutspår att det kan bli vanligt med förnybar energi, såsom grön vätgas, redan inom de närmaste tio åren. Det tar dock tid att bygga upp en heltäckande infrastruktur.

– I början ökar chaufförernas arbete, eftersom det inte finns biogas och vätgas överallt.

För många förändras arbetet. Chaufförerna behöver fortbildning för att på ett säkert sätt kunna hantera elfordon samt last som kan explodera eller börja brinna. Montörerna måste lära sig att serva och reparera el- och gasfordon.

I hamnarna finns det tillräckligt med jobb för stuvarna, eftersom bland annat brännbart avfall importeras till Finland. Det behövs också arbetstagare för lagrings- och sorteringsuppgifter när materialåtervinningen ökar.

Kan förändringarna förbättra konkurrenskraften?

Ritokoski förutspår att det också kommer att uppstå nya jobb: när små vätgasstationer som producerar vätgasen lokalt byggs på olika håll i landet kommer det att behövas personer som sköter stationerna.

Men kommer arbetssituationen inom branschen att försämras när distributionsnätet för förnybar energi blir heltäckande? Ritokoski tror inte det. Arbetet kommer bara att förändras.

– Jag ser positivt på situationen: nu finns det möjligheter att specialisera sig till exempel på skötsel av små terminaler och lagring.

Han förutspår också att förnybar energi kan förbättra Finlands möjligheter att klara sig i den internationella konkurrensen.

– Om vi lyckats bygga upp ett täckande distributionsnät för biogas och grön vätgas för den tunga trafiken, kommer det att minska kostnaderna och bevara konkurrenskraften i förhållande till övriga Europa.

Spärrhandtag byttes ut mot multimeter

När Jonas Huwiler från Jyväskylä inledde sin karriär som mekaniker för åtta år sedan var det som traditionell montör för tunga fordon. De senaste tre åren har han jobbat med underhåll och service av elbussar för Koiviston Auto.

– Mitt arbete har redan förändrats ganska mycket. Montörsarbetet har i allt större utsträckning börjat handla om att leta efter elfel. I arbetet med fordonen är multimetern numera ett klart vanligare verktyg än spärrhandtaget, beskriver Huwiler förändringen.

Arbetet har blivit allt mer krävande när bussparken har elektrifierats.

– Vi jobbar med livsfarlig spänning. Man måste veta vad man gör – man får inte göra misstag.

Huwiler har skaffat sig det kunnande han behöver i arbetet genom modellspecifika utbildningar som tillverkarna erbjuder och kortare fortbildningar som arbetsgivaren bekostar. När det gäller praktiska problem kan montörerna som jobbar med vätgasbussar alltid vända sig till ett internationellt ingenjörsteam.

– När det uppstår olika fel, lär man sig genom jobbet.

Huwiler tror att strävandena att minska utsläppen kommer att leda till att traditionella mekaniker inte behövs i speciellt stor utsträckning om 10–20 år. Han tror att han ändå kan jobba i branschen tills han går i pension, eftersom han är beredd att uppdatera sin kompetens i enlighet med de förändringar som sker i världen.

– Alla tycker inte om elfordon, men jag är intresserad av ny teknik.

Huwiler är inte rädd för att förlora jobbet.

– Jag tror inte att jobben är hotade. Trafiken ökar, vilket leder till att också vårt arbete ökar och förändras. Artificiell intelligens kan inte ta över det här jobbet.

Betongtillverkare minimerar sina utsläpp

Lujabetoni har utvecklat koldioxidsnål betong, och på företaget har man märkt att det ibland går att vidta klimatåtgärder också utan omfattande utbildning.

– Användningen av koldioxidsnål märks knappt alls för de vanliga arbetstagarna. Arbetet görs på samma sätt som normalt, säger Marko Pukero som är huvudförtroendeman på företagets fabrik i Träskända.

Företaget tillverkar sin koldioxidsnåla betong genom att blanda standardcement med biprodukter från industrin. Sådan betong torkar lite långsammare än konventionell betong, och det måste man beakta vid övervakningen av torkningen.

Byggbranschen har en viktig roll i bekämpningen av klimatförändringen, eftersom byggande och byggnader står för en tredjedel av Finlands utsläpp av växthusgaser.

Pukero är nöjd över att hans arbetsgivare tar klimatfrågorna på allvar. Till exempel kan nästan 90 procent av byggnadsmaterialen återvinnas, och 60–70 procent av vattnet kan återanvändas.

– Hos oss har också enskilda arbetstagare möjlighet att påverka utvecklingen av klimatåtgärderna. Det är fint hur arbetsgivaren lyssnar på oss vanliga arbetstagare.

Pukero anser att framtiden för branschen är ljus, eftersom miljöns tillstånd tvingar företagen att vara innovativa.

– Folk som köper byggnader och aktier i bolag är klimatmedvetna. De kan ställa de rätta frågorna på marknaden, till exempel vilket koldioxidavtryck olika produkter har.

Arbetstagarna inom industrin är intresserade av klimatåtgärder

Hur är det då med vanliga arbetstagare – funderar de på klimatförändringen när de kör till jobbet?

Sari Helminen är utbildningsexpert på Industrifacket och hon anser att det är hög tid att glömma det stereotypiska antagandet att arbetstagarna inte skulle bry sig om den globala miljökrisen.

– Jag tror att alla tänker på det för sin del. Det handlar ju om vilken slags planet vi vill lämna åt kommande generationer. Även om det ännu inte syns konkret i form av gärningar, så har folk ändå tagit till sig tanken, säger hon.

Helminen har lagt märke till att i synnerhet unga i dag är klimatmedvetna. Industrifacket vill stödja sina medlemmar i att vara delaktiga i arbetet mot klimatförändringen och har därför börjat erbjuda en kurs om klimatförändringen och arbetslivet (Ilmasto muuttuu, muuttuuko työelämä).

Kursen ordnades för första gången i fjol och visade sig vara så populär att alla intresserade inte rymdes med. Målet med den tre dagar långa utbildningen är att stärka arbetstagarnas färdigheter att delta i klimatdiskussionen på arbetsplatsen. Man vill också lära personalen att kräva mer åtgärder för miljön.

– Det är en solidaritetsfråga. Om vi sköter vår del väl, kommer det att ske framsteg också på den globala arbetsmarknaden.

Sari Helminen är bekymrad över hur de som redan är i arbetslivet ska kunna få den kompetens som behövs för att kunna jobba inom den gröna omställningen, eftersom arbetsgivarna inte själva kan utbilda alla arbetstagare. Hon anser att regeringens beslut att avskaffa vuxenutbildningsstödet var ett allvarligt misstag.

– Regeringen förstörde möjligheten till omskolning i de branscher där det sker förändringar. Nu har vi en enorm mängd arbetskraft som befinner sig i ett slags vänteläge.

Helminen önskar att det i stället för det avskaffade vuxenutbildningsstödet skulle införas en modell där arbetslösa arbetssökande eller branschbytare kan studera till ett nytt yrke med ett stöd som är lika stort som den inkomstrelaterade arbetslöshetsdagpenningen.

Förmånen borde täcka hela studietiden.

– Det skulle vara en jackpot också för branscherna inom den gröna omställningen.

Minna Hotokka