Yrkesproffs i arbetslivet: En gång stuvare, alltid stuvare

Arbetet i hamnen är hårt och krävande, men det erbjuder också möjligheter att arbeta med mångsidiga uppgifter och avancera i karriären. Rasmus Turtia hade tänkt att han skulle jobba som stuvare en kort tid, men nu har han redan trivts i den blåsiga hamnen i tio år.

”Jag skulle bli sportjournalist. Jag gick en ettårig förberedande utbildning, men sedan fick jag syn på en annons om att Finnsteve sökte stuvare. Min ekonomiska situation var ansträngd och i hamnen skulle det gå snabbt att tjäna pengar. Jag sökte jobbet – och här har jag jobbat ända sedan dess.

Utbildning har jag fått i samband med arbetet. Hamnbranschen är fin på det sättet att du kan börja som ”fortsättning på kedjan” som surrare, och sedan avancera till nya uppgifter. Nu jobbar jag i Gatehouse, där jag vikarierar en tjänsteman och sköter kundservice, fakturering och körtillstånd. Där betjänar jag transportföretag och lastbilschaufförer från olika delar av världen.

Man behöver kunna flera språk, särskilt engelska. Eftersom kunderna kan komma från vilken del av världen som helst, har jag stor nytta av Google Translate.”

Hamnbranschen är fin på det sättet att du kan börja som fortsättning på kedjan som surrare, och sedan avancera till nya uppgifter.

”Jag har tidigare jobbat som surrare, maskinförare och signalman. Surrningen är det mest fysiskt krävande arbetet, där man fäster lasten på fartygets däck med lås och kedjor. Som maskinförare kör man trailrar med terminaltraktor, annat gods med truckar och containrar med teleskoplastare och grensletruck.”

”Signalmän ansvarar t.ex. för arbetet med att lossa eller ta last ombord på roro-fartyg. De styr verksamheten över radio och ansvarar för allas säkerhet. Det är ett stort ansvar, i synnerhet om också elmontörer, sjömän eller andra som inte känner till rutinerna i hamnen rör sig på däck.

På trånga ställen kan det ibland handla om centimeterprecision när man lastar. Du känner riktig yrkesstolthet när du fungerar som ögon åt en maskinförare och via radion lyckas dirigera en stor trailer så att den kommer på exakt rätt plats. Men å andra sidan – om något går fel är det ditt fel.

När jag fick behörighet som signalman var jag fruktansvärt nervös i början. Det är rätt absurt att som tjugoåring dirigera arbetskamrater som har jobbat här i årtionden. Gubbarna satte lite press på den unge mannen, men en av dem sa klokt: De första tjugo åren är svårast, men sedan blir det lättare.”

Under vackra dagar är hamnen vid havet förstås en fantastisk arbetsplats.

”I arbetet som stuvare krävs en grundläggande positiv inställning. I hamnen blåser det alltid, ibland är det kallt och man är trött, men man får ta vädret som det är. Man måste ha god fysisk kondition – om konditionen tar slut, tar också jobbet slut. Med en vanlig kontorsanställds muskler klarar man sig inte, och med åren blir man oundvikligen kraftigare.

Även om maskinerna i praktiken lyfter all last, så väger till exempel de kedjor och lås som används vid surrningen mer än tio kilo. Om du lyfter dem en gång känns det inte alls, men om du kastar dem tusen gånger under en arbetsdag, blir det ganska många ton stål sammanlagt. Det sliter på kroppen. Under vintern är förhållandena extrema och ibland arbetar man i ställningar som är tuffa för lederna. Man försöker hela tiden förbättra arbetsmiljön tillsammans med företagshälsovården.”

”Man har också nytta av en idrottsbakgrund. Jag har spelat ishockey och utövat budosporter. Jag tränar regelbundet på gymmet på jobbet, och jag löper och spelar golf och tennis. Allt det här behövs för att kroppen ska hålla.

Jobbet har lärt mig vara uthållig. När man gör ett fysiskt arbete i dåligt väder, lär man sig att acceptera saker och ting som de är. Det är variationen som är anledningen till att jag har stannat kvar här, och under vackra dagar är hamnen vid havet förstås en fantastisk arbetsplats.”

Vi ser till att hjulen hålls i rullning i Finland och att folk får de saker de har beställt.

”Stuvarna är en kritisk del av försörjningsberedskapen. Nästan 95 procent av Finlands utrikeshandel går med fartyg. Vi ser till att hjulen hålls i rullning i Finland och att folk får de varor de har beställt.

Till unga som funderar på att söka sig till den här branschen skulle jag säga att möjligheterna är stora. Här börjar du som surrare och får visa att du kan hålla dig vid liv och inte är en fara för dig själv eller andra. Tumregeln är att man efter 50 arbetsskift börjar se vilka andra uppgifter du kunde lära dig, och sedan öppnas möjligheten att utbilda sig till signalman, terminaltraktorförare eller till exempel grensletruckförare. På toppen har vi de stora containerkranarna.

I hamnen brukar man säga att om du överlever den första vintern, så kommer du förmodligen att vara här nästa vinter också. Efter två vintrar kommer du inte att lämna det här jobbet. De flesta av oss har inte planerat en karriär som stuvare, men när du kommer in i gemenskapen och arbetsrytmen, så är du fast.”

Den här artikeln ingår i FFC:s serie Yrkesproffs i arbetslivet, där vi låter de FFC-anslutna fackförbundens medlemmar berätta om sitt jobb. Vi presenterar ett nytt yrkesproffs ungefär en gång i månaden.