Arbetet vid de olika fabrikerna har fostrat mig enormt mycket, berättar Marko Koivuranta. På fabrikerna finns det finns alla slags människor och åsikter. Man måste komma överens med alla och kunna jobba tillsammans.
Yrkesproffs i arbetslivet: Exportindustrins stöttepelare
Att jobba inom pappersförädling är något helt annat än vad man ofta föreställer sig. Marko Koivuranta ansvarar för att produkterna förpackas omsorgsfullt, så att de hålls hela under transporten till kunderna.
”Många tror att jobbet inom pappersbranschen går ut på att man sitter i fabrikens kontrollrum med fötterna på bordet och trycker på olika knappar. På pappersförädlingssidan, och i synnerhet som rullförpackare, görs arbetet huvudsakligen manuellt.
Hos oss på Walkis fabrik i Valkeakoski tillverkas plast- och fiberbaserade förpackningsmaterial och tekniska laminat. Största delen av de produkter som jag förpackar går till byggindustrins behov.”
”En vanlig arbetsdag kommer rullarna längs transportören till förpackningsmaskinen, varefter rullarna får ett omslag som skyddar dem så att de ska vara i skick när de når fram till kunden. Ett rullpaket försluts genom att placera runda plastlappar på varma stekplåtar som smälter plasten och pressar fast den i rullens gavlar. Vi sätter etiketter på rullarna, och sedan för truckföraren rullarna till lagret i väntan på att de ska transporteras till kunderna.”
För ett par år sedan öppnades en ny produktionslinje hos oss. Det finns framtidstro.
”Vid förpackningen jobbar vi i team på tre personer.” Vi är två rullförpackare och en som kör en truck. Under ett tolvtimmarsskift byter jag och min kollega plats efter halva tiden. Den ena jobbar vid inlindningen, den andra steker lappar på rullarna.
Ibland kommer det överraskningar, till exempel om en transportör slutar fungera. En större överraskning kan vara att råvaran riskerar att ta slut på fabriken. Inom teamet funderar vi tillsammans på hur vi kan lösa problemen så att processen fortsätter. Man känner yrkesstolthet när allt har gått smidigt och utan problem.”
”Inom pappersbranschen finns varierande arbetstidsformer. På vår arbetsplats jobbar vi kontinuerligt med fem skift. Arbetsrotationen består av två morgonskift, en ledig dag, två nattskift och fem lediga dagar. När arbetsbördan är mindre jobbar vi ibland också i fyra skift. Då är det morgon- och nattskift två dagar i rad.
Man är ganska slut efter att ha varit på fabriken i 48 timmar, när man flyttar hem igen.”
Våra produkter är en del av Finlands exportindustri och vi får in pengar i landet.
”Man lär sig jobbet som rullförpackare genom att göra, men många har gått en utbildning till processkötare. Själv började jag efter grundskolan studera vid pappersförädlingslinjen på Lotilan teollisuusoppilaitos, vars syfte var att utbilda arbetstagare för UPM-Kymmenes fabriker. Jag utexaminerades ändå till arbetslöshet från den treåriga linjen 2005, eftersom det då pågick en omvälvning inom pappersindustrin. Fabriker stängdes.
Jag var i armén däremellan, när det inte riktigt fanns jobb i branschen. Men sedan fick jag en visstidsanställning på UPM-Kymmenes pappersfabrik i Tervasaari. Efter ett par år blev vi visstidsanställda arbetstagare utan jobb. Följande fabrik där jag fick jobb lades också ner. Jag hann bara jobba där i några månader.
Det kändes katastrofalt att fabrikerna stängde. Jag funderade på om jag vill fortsätta i en bransch där det är omöjligt att få jobb. Men sommaren 2009 fick jag sommarjobb på Walki och ett halvår senare blev jag fast anställd. Jag har trivts här och situationen inom pappersförädlingen ser bra ut nu. För ett par år sedan öppnades ny produktionslinje på fabriken. Det finns framtidstro.”
Jag har lärt mig att uppskatta att jag har jobb.
”När hela fabriker stängdes lärde jag mig att uppskatta att jag har jobb – att man inte är permitterad eller hela tiden riskerar att bli uppsagd.” Nu förstår man också att uppskatta den goda arbetssituationen på fabriken.
Den större meningen med arbetet är att våra produkter är en del av Finlands exportindustri och att vi får in pengar i landet. Det är fint att vi också tillverkar produkter som har som syfte att förbättra energilösningar. Det är dagens grej och något som man måste vara med på, vare sig man vill det eller inte.
Arbetet vid de olika fabrikerna har fostrat mig enormt mycket. Det sägs att man senast i armén får lära sig hurdana olika slags människor det finns, men jag lärde mig det redan före armén, när jag började jobba på en fabrik där det fanns en brokig skara människor. På fabrikerna finns det finns alla slags människor och åsikter. Man måste komma överens med alla och kunna jobba tillsammans.”
Marko Koivuranta (38 år)
- Rullförpackare. Har sedan 2009 jobbat på Walkis fabrik i Valkeakoski, där man tillverkar förpackningsmaterial och produkter för byggindustrin.
- Medlem i Pappersförbundet.
”Den fackliga organiseringen har traditionellt varit stark inom pappersindustrin. Redan under den första praktikperioden gick vi till huvudförtroendevaldas bås för att skriva medlemsansökan. Jag är ordförande för vår fackavdelning, vice huvudförtroendeperson på fabriken och förtroendeperson på vår avdelning.”
Titta på videon om Marko Koivurantas arbetsdag
Svensk textning finns i videons inställningar (kugghjulsikonen).
Den här artikeln ingår i FFC:s serie Yrkesproffs i arbetslivet, där vi låter de FFC-anslutna fackförbundens medlemmar berätta om sitt jobb. Vi presenterar ett nytt yrkesproffs ungefär en gång i månaden.