Ändringar vid årsskiftet 2026: Nya försämringar av arbetslagstiftningen och skärpta villkor för att få social trygghet

Vi har sammanställt en lista över de ändringar som träder i kraft vid årsskiftet eller senare under år 2026 och som bland annat påverkar arbetstagarnas ställning, villkoren inom utkomstskyddet för arbetslösa och den övriga sociala tryggheten. Artikeln innehåller också sådana ändringar som fortfarande bereds och där det inte ännu är klart när de träder i kraft.

Social trygghet

Det sker flera ändringar i den sociala tryggheten. Bland annat skärps karenserna inom utkomstskyddet för arbetslösa, grundtrygghetsförmånerna för arbetslösa slås ihop till ett allmänt stöd och utkomststödet skärs ner.

Utkomstskyddet för arbetslösa och serviceprocessen för arbetssökande

Karenserna inom utkomstskyddet för arbetslösa skärps

Det nuvarande systemet med fyra nivåer för karenserna inom utkomstskyddet för arbetslösa skärps 1.3.2026 så att det i fortsättningen finns två nivåer.

I fortsättningen förlorar arbetslösa sin rätt till arbetslöshetsförmån genast vid den första försummelsen i anslutning till jobbsökningen eller arbetskraftsservicen. Tidigare har den första försummelsen eller det första felet lett till en påminnelse, men i fortsättningen är följden indragen arbetslöshetsförmån i sju dagar.

Efter den andra försummelsen förlorar arbetslösa sin rätt till arbetslöshetsförmån tills de har uppfyllt en skyldighet att vara i arbete i sex kalenderveckor. Rätten till arbetslöshetsförmån avbryts alltså tills vidare, och för att få tillbaka rätten måste personen arbeta eller delta i service i sex veckor.

I fortsättningen skickar arbetskraftsmyndigheten en sms-påminnelse till den arbetslösa om de tidpunkter som närmar sig: inledande intervju, samtal om jobbsökning och kompletterande samtal om jobbsökning samt jobb som den arbetslösa anvisas att söka och åtgärder som man kommit överens om i sysselsättningsplanen.

Jobbsökningen upphör att vara i kraft efter en enda försummelse

I början av mars 2026 sker också en ändring av hur jobbsökningens giltighet upphör. Jobbsökningen upphör att vara i kraft om den arbetslösa underlåter att sköta ärenden hos arbetskraftsmyndigheten inom den tid som myndigheten har satt ut och på det sätt som myndigheten förutsätter. Att jobbsökningen upphör innebär att också utbetalningen av arbetslöshetsförmån avbryts. I fortsättningen förutsätts alltså inte längre att förfarandet har upprepats. Jobbsökningen kan inledas på nytt på samma sätt som tidigare.

De arbetsmöjligheter som arbetskraftsmyndigheten anvisar blir omedelbart förpliktande

De platser som arbetskraftsmyndigheten anvisar de arbetslösa att söka (tidigare benämning: arbetserbjudanden) är från 1.1.2026 förpliktande för de arbetslösa genast från arbetslöshetens början. Fram till årsskiftet har de arbetslösa varit förpliktade att söka de anvisade jobben först efter sex månaders arbetslöshet. Arbetslösa som inte söker ett anvisat jobb förlorar sin arbetslöshetsförmån.

De jobb som arbetskraftsmyndigheten anvisar räknas i fortsättningen inte med när de arbetslösa ska uppfylla den kvantitativa skyldigheten att söka jobb. Arbetslösa ska i regel söka fyra jobb per månad plus eventuella jobb som de blir anvisade att söka. För dem som försummar båda ansökningsskyldigheterna införs en separat påföljd inom utkomstskyddet för arbetslösa från 1.3.2026.

Läs mer om ändringarna i FFC:s nyhet.

Skyldighet att söka jobb skärps

Skyldigheten att söka jobb skärps för en del arbetssökande från 1.1.2026.

Deltidsanställda som får jämkad arbetslöshetsförmån ska i regel söka fyra jobb per månad. Hittills har dessa arbetssökande varit tvungna att söka ett jobb under en granskningsperiod på tre månader.

Om arbetskraftsmyndigheten bedömer att det inte finns fyra lämpliga lediga jobb för den arbetssökande, ska myndigheten dock också i fortsättningen sänka antalet jobb som den arbetssökande måste söka. I bedömningen beaktas den arbetssökandes arbetserfarenhet, utbildning och övriga kompetens samt arbetsförmåga och eventuella skydd för yrkesskicklighet enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa. I vissa situationer behöver ingen skyldighet att söka jobb åläggas. Det gäller till exempel om den arbetssökande deltidsarbetar och det inte är möjligt att ta emot annat arbete samtidigt med tanke på personens arbetsförmåga.

Läs mer i FFC:s utlåtande (på finska).

Arbetslösa blir i regel skyldiga att publicera en jobbsökarprofil

Arbetslösa är från 1.9.2026 skyldiga att skapa och publicera en anonym jobbsökarprofil på den elektroniska tjänsten Jobbmarknaden.

Jobbsökarprofilen ska innehålla sådana uppgifter om utbildning, arbetserfarenhet, övriga kompetenser och arbetsönskemål som är väsentliga med tanke på arbetssökningen och möjligheterna att få arbete. Om den arbetslösa inte själv skapar eller publicerar profilen inom utsatt tid, ska arbetskraftsmyndigheten göra det.

Rätten för dem som är inloggade på serviceplattformen att göra sökningar utvidgas så att också privata arbetsförmedlingsföretag har rätt att söka och granska publicerade jobbsökarprofiler genom enskilda sökningar.

Läs mer om ändringarna i serviceprocessen för arbetssökande och arbetsförmedlingsservicen på Arbets- och näringsministeriets webbplats.

Allmänt stöd

De arbetslöshetsförmåner som FPA betalar slås samman till en grundskyddsförmån som betalas till arbetslösa från 1.5.2026.

Grunddagpenningen avskaffas och ersätts med ett behovsprövat allmänt stöd för arbetslösa, som liknar det nuvarande arbetsmarknadsstödet. Behovsprövningen gäller därmed i fortsättningen också arbetslösa som har uppfyllt arbetsvillkoret, som inte hör till en arbetslöshetskassa och inte får inkomstrelaterad dagpenning. Behovsprövningen innebär att också andra inkomster utöver förvärvsinkomster påverkar det allmänna stödets storlek till den del de överskrider inkomstgränsen. Sådana inkomster är till exempel hyresinkomster och andra kapitalinkomster. Utöver behovsprövningen innebär det allmänna stödet en väntetid på cirka fem månader för arbetslösa som saknar yrkesutbildning oberoende av ålder samt en sänkning av stödet för arbetslösa som bor tillsammans med sina föräldrar.

Det nya allmänna stödet innefattar en aktiveringsperiod där syftet är att undvika långvarig arbetslöshet och förebygga marginalisering. Under aktiveringsperioden genomgår den arbetssökande en serviceprocess med besök hos arbetskraftsmyndigheten som i regel ska vara fysiska besök på byrån. Vid besöken ligger fokus på att utreda orsakerna bakom den långvariga arbetslösheten och att hänvisa den arbetssökande till de tjänster som behövs. Arbetssökande under 25 år ska delta i aktiveringsperioden efter att de fått allmänt stöd i 8 månader, och 25 år fyllda efter att de fått allmänt stöd i 1,5 år.

Det allmänna stödet är lika stort som det nuvarande arbetsmarknadsstödet och den nuvarande grunddagpenningen (37,21 euro/dag år 2025). Det finns ingen maximal utbetalningstid för det allmänna stödet.

Läs FFC:s utlåtande om det allmänna stödet (på finska).

Utkomststöd

Villkoren för utkomststöd skärps från 1.2.2026.

För dem som ansöker om utkomststöd skärps skyldigheten att ansöka om primära förmåner i stället för utkomststöd. Primära förmåner är bland annat arbetslöshetsförmåner och studiestöd. Om en myndig person som ansöker om utkomststöd inte har ansökt om någon primär förmån, till exempel på basis av studier, arbetslöshet, sjukdom eller arbetsoförmåga, bedömer FPA först om personen kan ha rätt till någon av dessa. Om personen trots FPA:s uppmaning inte ansöker om den primära förmånen inom en månad kan utkomststödets grunddel sänkas med 50 procent.

I fortsättningen kan utkomststödets grunddel sänkas med 50 procent om den som ansöker om utkomststöd inte anmäler sig som arbetslös arbetssökande som söker heltidsjobb. Skyldigheten att söka heltidsjobb gäller också när en arbetsför person arbetar deltid, när företagsverksamhet inte är lönsam eller när en studerande inte har möjlighet att få studiestöd. Grunddelen kan sänkas i dessa situationer endast om det inte äventyrar den utkomst som är nödvändig för att trygga ett människovärdigt liv och om sänkningen inte heller i övrigt kan anses oskälig.

Om betalningen av arbetslöshetsförmån till en person som får utkomststöd har avbrutits på grund av sanktioner som föreskrivs i lagen om utkomststöd för arbetslösa, sänks utkomststödets grunddel. Hur länge sänkningen varar beror på hur länge utbetalningen av arbetslöshetsförmån är avbruten. Sänkningen kan dock som längst vara i sex månader. Sänkningen är 20 procent den första månaden och därefter 40 procent.

Samtidigt sänks nivån på utkomststödets grunddel enligt följande:

• 3 procent för 18 år fyllda personer som är ensamboende
• 3 procent för 18 år fyllda personer som bor hos sin förälder
• Cirka 2 procent för övriga 18 år fyllda personer.

Läs mer i Social- och hälsovårdsministeriets nyhet och bekanta dig med FFC:s utlåtande (på finska)

Ändringar i de boendeutgifter som ska beaktas i utkomststödet

De kommunvisa gränserna för godtagbara boendeutgifter höjs från 1.1.2026 i en del kommuner. Om boendeutgifterna överskrider det kommunvisa belopp som kan anses behövligt, med vissa särskilda undantag, kan den som söker utkomststöd anvisas om att söka en förmånligare bostad.

Största delen av FPA:s förmåner har frysts fram till 2027

Läs om de kommunvisa gränserna i bilagan till förordningen (pdf).

Till följd av frysningen av folkpensionsindexet är största delen av FPA:s förmåner lika stora år 2026 som år 2025.

Indexfrysningen gäller följande förmåner:

• arbetsmarknadsstöd, grunddagpenning (från 1.5 allmänt stöd för arbetslösa)
• den inkomstrelaterade arbetslöshetsdagpenningens grunddel och rörlighetsunderstöd
• startpeng
• sjukdagpenningens och den partiella sjukdagpenningens minimibelopp
• föräldradagpenningarnas minimibelopp
• stöd för hemvård av barn
• stöd för privat vård av barn och vårdtillägg
• partiell vårdpenning och flexibel vårdpenning
• studiepenning, försörjarförhöjning och läromaterialstillägg
• rehabiliteringspenning för yrkesinriktad rehabilitering
• rehabiliteringspenning för unga
• mottagningspenning och brukspenning för personer som söker internationellt skydd och offer för människohandel
• en del av det allmänna bostadsbidraget
• en del av bostadsbidraget för pensionstagare.

En del av FPA:s förmåner höjs dock enligt pensionsindex med 0,5 procent från 1.1.2026:

• folkpension
• garantipension
• fronttillägg
• familjepensioner
• handikappförmåner
• militärunderstödets grundunderstöd
• utkomststödets grunddel
• självriskerna för läkemedel.

I praktiken är frysningen av förmånerna för åren 2024–2027 en nedskärning som drabbar de allra fattigaste. När förmånen förblir lika stor som tidigare och priserna stiger, försämras utkomsten för den som får förmånen.

Läs mer i FPA:s nyheter om frysningen av förmånerna och indexhöjningen av en del av förmånerna.

Moderskapsunderstödet höjs med 40 euro

Regeringen beslutade under höstens budgetförhandlingar att moderskapsunderstödet ska höjas med 40 euro, alltså från 170 euro till 210 euro. Det höjda moderskapsunderstödet betalas till de mammor som väntar barn med beräknat födelsedatum 1.4.2026 eller därefter. När det gäller adopterade barn betalas det höjda understödet till föräldern när adoptionsrådgivaren har utsett ett barn under 18 år till familjen 1.4.2026 eller därefter. De som väljer att ta emot understödet i pengar får 210 euro.

Moderskapsförpackningarna för år 2025 (170 euro) kommer troligtvis att delas ut långt in på år 2026. Därför ska de som väljer moderskapsförpackningen få moderskapsförpackningen plus 40 euro. På det här sättet fortsätter man tills alla moderskapsförpackningar för 2025 har delats ut. De produkter som skaffas med det höjda beloppet kommer att finnas med i moderskapsförpackningen för år 2026.

Läs mer i Social- och hälsovårdsministeriets begäran om utlåtande.

Ändringar i den särskilda graviditetspenningen, donationsdagpenningen och specialvårdspenningen

Förteckningen över riskfaktorer i fråga om arbetsuppgifter och arbetsförhållanden som berättigar till särskild graviditetspenning uppdateras från 1.1.2026 i sjukförsäkringslagen så att den motsvarar de faktorer som anges i förordningen om skydd för arbetstagare som är gravida.

I praktiken innebär det att förteckningen över riskfaktorer kompletteras med fysikaliska och fysiska agenser som kan medföra en risk för arbetstagaren eller fostret, till exempel buller, vibrationer och manuell hantering av laster. Dessutom kan gravida arbetstagare som kan fortsätta i sitt arbete på deltid få partiell särskild graviditetspenning.

Donationsdagpenningens belopp motsvarar i fortsättningen det faktiska inkomstbortfall som orsakas av tagande av organ, vävnad eller celler, eller deltagande i nödvändiga undersökningar i anknytning till detta. FPA kan betala donationsdagpenning som ersättning för inkomstbortfall till en person som donerar organ, vävnad eller celler i en situation där transplantationen är livsviktig för mottagaren.

Rätt till specialvårdspenning har i fortsättningen en försäkrad som deltar i sådan vård eller rehabilitering på nivån för specialiserad sjukvård som ges på grund av en sjukdom eller funktionsnedsättning som den försäkrades barn lider av.

Läs mer i Social- och hälsovårdsministeriets nyhet.

Socialförsäkringsavgifter 2026

Avgifterna år 2025 inom parentes.

Arbetspensionsavgifter

Arbetspensionsavgiften ArPL är 24,4 % (25,28 %) av de löner som utgör grunden för avgiften.

• Arbetstagarens andel av ArPL-avgiften är 7,30 % för alla åldersgrupper.

I enlighet med pensionsreformen 2017 slopas den högre avgiften för 53–62-åringar, vilket sänker avgiften för den här åldersgruppen (8,65 %) och höjer avgiften för personer under 53 år och personer över 62 år (7,15 %). I fortsättningen tjänar alla åldersgrupper också in pension enligt samma procentsats, 1,5 procent av lönen. Tidigare har arbetstagare i åldern 53–62 år tjänat in arbetspension med 1,7 procent av lönen.

• Arbetsgivarens genomsnittliga andel av ArPL-avgiften är 17,10 % (17,38 %).

Arbetsgivarnas avgift blir lägre i synnerhet eftersom återbetalningen av den så kallade coronasänkningen upphör.

• Företagarnas pensionsavgift FöPL är 24,4 %.

Eftersom nya företagare får rabatt på avgiften, är FöPL-avgiften i genomsnitt 23,1 %.

Läs mer i Pensionsskyddscentralens nyheter om att arbetspensionsavgiften blir enhetlig.

Sjukförsäkringsavgift

• Löntagares sjukvårdsavgift: 1,10 % (1,06 %)
• Löntagares dagpenningspremie, om löne- och företagarinkomsten är minst 16 862 euro/år: 0,88 % (0,84 %)
• Sjukvårdsavgift för pensions- och förmånstagare: 1,49 % (1,45 %)
• Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift: 1,91 % (1,87 %)

Läs mer i Statsrådets nyhet.

Arbetslöshetsförsäkringspremier

• Löntagarens arbetslöshetsförsäkringspremie: 0,89 % (0,59 %)
• Arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie, om lönesumman är högst 2 455 000 euro/år: 0,31 % (0,20 %)
• Arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie för den del av lönesumman som överskrider 2 455 000 euro: 1,23 % (0,80 %)
• Arbetsgivarens delägaravgift: 0,31 % (0,20 %)
• Arbetstagarens delägaravgift: 0,39 % (0,30 %)

Index för sociala förmåner och livslängdskoefficient

• Arbetspensionsindex: 3104 (3037)
• Lönekoefficient: 1,712 (1,673)
• Poängtal för folkpensionsindex: 1939 (1930)
• Livslängdskoefficient: 0,94643 (0,94759)

Läs mer i Social- och hälsovårdsministeriets nyhet. Läs mer i Social- och hälsovårdsministeriets nyheter om livslängdskoefficienten.

Klient- och patientavgifternas maximibelopp inom social- och hälsovården höjs

Som en följd av de lagstadgade indexjusteringarna av klient- och patientavgifterna inom social- och hälsovården höjs avgifternas maximibelopp i början av år 2026.

Det uppskattas att höjningarna av klient- och patientavgifterna ökar välfärdsområdenas avgiftsintäkter med cirka 52 miljoner euro. Till exempel höjs hälsovårdscentralsavgiften till 30,20 euro och avgiften för jourbesök till 41,40 euro. Sjukhusens poliklinikavgift höjs till 71,30 euro och avgiften för dagkirurgi till 233,80 euro. Nivån på avgiften för oanvänd service höjs mer, till 73,70 euro.

Läs mer i Social- och hälsovårdsministeriets nyhet.

Ändringar som bereds inom den sociala tryggheten

Reform av arbetspensionssystemet pågår

Arbetsmarknadsorganisationerna enades om en reform av arbetspensionssystemet i januari 2025, och därefter inleddes beredningen av lagstiftningen på trepartsbasis. Planen är att ändringarna ska träda i kraft stegvis från juli 2026.

Målet med reformen är att förbättra i synnerhet den långsiktiga finansiella balansen i arbetspensionssystemet. De viktigaste ändringarna handlar om att utöka pensionsbolagens placeringsverksamhet och fonderingen av ålderspensionerna. Det här kommer också att bidra till ökad rättvisa mellan generationerna. Reformen innebär inga ändringar i förmånerna eller åldersgränserna.

Propositionen om ändringar i arbetspensionssystemet är nu på remiss fram till 4.2.2026.

Läs mer i Social- och hälsovårdsministeriets begäran om utlåtande.
Läs också FFC:s nyhet om varför reformen gjordes.

En reform av barnbidraget utreds

Ministern för social trygghet Sanni Grahn-Laasonen har utnämnt Liisa Siika-aho från Social- och hälsovårdsministeriet och Lasse Lehtonen från FPA till utredare och gett dem i uppdrag att ta fram förslag till en reform av systemet med barnbidrag före 30.4.2026.

Utredarna ska bedöma olika alternativ för att utveckla systemet med barnbidrag och presentera förslag på hur barnbidraget kunde reformeras. Alternativen ska bedömas särskilt med tanke på tryggandet av barnfamiljernas utkomst, främjandet av nativiteten och barnvänligheten i det finländska samhället och beaktandet av familjestrukturernas mångfald.

Förslagen ska beakta trycket på de offentliga finanserna och ska därmed kunna genomföras så kostnadsneutralt som möjligt.

Läs mer i Social- och hälsovårdsministeriets nyhet.

Arbetslagstiftning

Regeringen fortsätter att försvaga arbetstagarnas ställning år 2026 genom nya ändringar i arbetslagstiftningen. En del av de ändringar som träder i kraft år 2026 är fortfarande under beredning eller behandling i riksdagen. En del av de lagstiftningsprojekt som pågår är också sådana att det för tillfället är oklart när de träder i kraft.

Det blir lättare för arbetsgivare att säga upp arbetstagare

Regeringen ändrar uppsägningsgrunderna bland annat så att det i fortsättningen räcker med sakliga skäl när arbetsgivare säger upp arbetsavtal av orsaker som beror på arbetstagarens person. För närvarande krävs det sakliga och vägande grunder för uppsägning. I fortsättningen är det alltså i praktiken lättare att säga upp anställda av personrelaterade skäl. Regeringens plan är att den reviderade lagen ska träda i kraft 1.1.2026, men det är sannolikt att ikraftträdandet fördröjs.

Läs mer i FFC:s nyhet.

Skyldigheten att återanställa slopas för företag med färre än 50 anställda

Regeringen håller på att slopa skyldigheten att återanställa för företag och sammanslutningar som regelbundet har under 50 anställda. För närvarande gäller skyldigheten alla företag och sammanslutningar.

Lagändringen är under beredning och det är oklart när den träder i kraft.

Det blir lättare att ingå tidsbundna arbetsavtal

Regeringen håller på att göra det lättare att ingå tidsbundna anställningar. I fortsättningen behövs ingen särskild grund för att ingå en visstidsanställning, om anställningsförhållandet varar högst ett år. För närvarande behövs det alltid en grundad anledning för att ingå en tidsbunden anställning, oberoende av längden på anställningsförhållandet. Endast långtidsarbetslösa, alltså personer som har varit arbetslösa i minst ett år, får anställas för viss tid utan grundad anledning.

I synnerhet unga kvinnor utför mycket visstidsarbete. De utsätts också ofta för diskriminering på grund av graviditet och familjeledighet. När lagen ändras så att det blir vanligare med visstidsanställningar kan det leda till ökad diskriminering.

Lagändringen är under beredning och det är oklart när den träder i kraft.

Läs mer i FFC:s nyhet.

Tiden för meddelande om permittering förkortas

Regeringen håller på att förkorta minimitiden för meddelande om permittering från fjorton till sju dagar. I regeringsprogrammet för regeringen Orpo står att arbetsgivaren inte behöver iaktta en längre tidsfrist även om parterna har avtalat om en sådan i kollektivavtalet i branschen.

Lagändringen är under beredning och det är oklart när den träder i kraft.

Läs mer om de utökade möjligheterna att ingå arbetsavtal för viss tid, de förkortade tiderna för meddelande om permittering och ändringarna i återanställningsskyldigheten på Arbets- och näringsministeriets webbplats.
https://tem.fi/sv/att-gora-arbetsavtal-for-viss-tid-flexiblare

I fortsättningen bestämmer arbetsgivaren tidpunkten för sparad ledighet

Vid ramförhandlingarna kom regeringen överens om att arbetsgivaren i fortsättningen bestämmer tidpunkten för när sparad ledighet ges, på samma sätt som i fråga om övrig semester, om inte parterna enas om något annat. För närvarande är det enligt lagen arbetstagaren som i sista hand bestämmer när han eller hon vill ta ut sparad ledighet. Det handlar alltså om ytterligare en försämring av arbetstagarnas ställning.

Det är oklart när lagändringen träder i kraft.

Läs mer i Arbets- och näringsministeriets nyhet.

Bestämmelserna i jämställdhetslagen preciseras

I regeringsprogrammet står det att effektivare metoder ska vidtas särskilt för att förebygga diskriminering på grund av graviditet och familjeledigheter. På grund av skrivningen håller bestämmelserna i jämställdhetslagen på att preciseras. Även om ändringarna i jämställdhetslagen i sig är positiva, kommer de inte att uppfylla det mål om effektivare metoder för att förebygga diskriminering som har skrivits in i regeringsprogrammet. Det här beror på att lagändringarna till stor del endast är kosmetiska. Därtill har regeringen samtidigt genomfört försämringar av arbetslagstiftningen som kan leda till ökad diskriminering på grund av graviditet och familjeledighet.

Det är oklart när lagändringen träder i kraft.

Läs mer i FFC:s nyhet (på finska).

Arbetsrådet läggs ner och tjänsten som samarbetsombudsman dras in

Regeringen har berett lagstiftning om att lägga ner arbetsrådet och dra in tjänsten som samarbetsombudsman. När det gäller arbetsrådet är målet att uppgiften att avge utlåtanden slopas helt och att de uppgifter som gäller rättelseyrkanden som hör till arbetsrådets behörighet eventuellt ska överföras till arbetarskyddsmyndigheten. Samarbetsombudsmannens uppgifter enligt samarbetslagen överförs till arbetarskyddsmyndigheten och uppgifter som gäller personalfonder överförs till Patent- och registerstyrelsen.

Regeringens proposition är fortfarande under beredning. Målet är att den ska överlämnas till riksdagen i februari 2026, och att lagarna ska träda i kraft i början av maj 2026. Beredningen fortsätter efter årsskiftet.

Läs mer på Arbets- och näringsministeriets webbplats.

Ändringar i preskriptionstiderna och tiden för väckande av talan i fråga om arbetstidsrelaterade fordringar

Arbets- och näringsministeriet tillsatte i början av 2025 en arbetsgrupp för att bereda ändringar i bestämmelserna om tiden för väckande av talan i fråga om arbetstidsrelaterade fordringar och vid behov fordringar som hänför sig till semester. Bakgrunden är att Högsta domstolen och Arbetsdomstolen i sin rättspraxis gjort olika tolkningar av arbetstidslagens och semesterlagens bestämmelser om tiden för väckande av talan vid fordringar som grundar sig på kollektivavtal. Enligt HD:s tolkning är det möjligt att tillämpa arbetstidslagens bestämmelser om tiden för väckande av talan på alla arbetstidsrelaterade fordringar, oberoende av om de grundar sig på kollektivavtal eller direkt på lag. Arbetsdomstolen har av hävd tillämpat bestämmelserna om preskriptionstid på fem år i arbetsavtalslagen på alla fordringar som grundar sig på kollektivavtal, även om de är arbetstidsrelaterade.

Arbetsgruppens förslag har beretts utifrån en kompromiss som tjänstemännen har föreslagit, där syftet är att förenhetliga preskriptionstiderna och tiden för väckande av talan vid fordringar som grundar sig på ett anställningsförhållande. Arbetsgruppens förslag sänds sannolikt på remiss i början av 2026. Arbetsgruppen har som mål att utarbeta en så enhällig promemoria som möjligt för remissbehandlingen. Hittills har såväl Finlands Näringsliv EK som FFC och de andra löntagarförbunden understött arbetsgruppens förslag.

Tillämpningsgränsen för bestämmelserna om personalrepresentation i företagens förvaltning sänks

Lagstiftningsprojektet om personalrepresentation i företagens förvaltning handlar om att ändra 2 § och 5 kapitlet i samarbetslagen. Regeringens proposition sänds på remiss senast i början av 2026.

Det centrala syftet med regeringens proposition är att sänka tillämpningsgränsen för bestämmelserna om personalrepresentation i företagens förvaltning, så att de i fortsättningen ska gälla företag och sammanslutningar som sysselsätter minst 100 arbetstagare, när gränsen nu är 150 arbetstagare. Dessutom slopas de nuvarande bestämmelserna i samarbetslagen om personalens förvaltningsrepresentation som grundar sig på avtal. Inom lagens tillämpningsområde ska personalens förvaltningsrepresentation i fortsättningen genomföras i styrelsen eller ledningsgruppen.

Läs mer på Arbets- och näringsministeriets webbplats.

Direktivet om lönetransparens måste genomföras nationellt

Direktivet om lönetransparens antogs i EU år 2023. Syftet med direktivet är att stärka genomförandet av principen om lika lön mellan kvinnor och män. Medlemsstaterna måste genomföra de ändringar som direktivet förutsätter senast 7.6.2026.

I fråga om genomförandet av direktivet konstateras i regeringsprogrammet att regeringen främjar lönetransparensen i enlighet med minimikraven i EU-direktivet. Med andra ord gör den finländska regeringen bara det som är absolut obligatoriskt för EU:s medlemsstater, men inget mer än det.

Läs mer i FFC:s nyhet (på finska).

Direktivet om plattformsarbete måste genomföras

Arbets- och näringsministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att bereda det nationella genomförandet av direktivet om plattformsarbete. Arbetsgruppens arbete borde vara färdigt i form av en regeringsproposition före utgången av år 2025, varefter propositionen sänds på remiss.

Direktivet måste genomföras nationellt före 1.12.2026. Vid ministeriet iakttas den så kallade principen om minimal implementering, vilket innebär att det inte kommer att föreslås något bättre skydd för plattformsarbetarna på nationell nivå än vad minimikraven i direktivet förutsätter.

Läs mer i FFC:s nyhet (på finska).

Arbetarskydd

Inom arbetarskyddet förbättras säkerheten vid asbestarbeten och det sker ändringar i registreringen av samarbetspersoner inom arbetarskyddet.

Ansvaret för registreringen av samarbetspersoner inom arbetarskyddet överförs till Arbetarskyddscentralen

Lagreformen ingår inte i regeringsprogrammet, utan trepartsbehandlingen inleddes redan under den förra regeringsperioden. Syftet med reformen är att främja arbetarskyddet.
I och med den nya lagen överförs uppdraget att registrera och lämna ut uppgifter om samarbetspersonerna inom arbetarskyddet helt till Arbetarskyddscentralen. Det centrala innehållet i lagen är fortfarande arbetsgivarens skyldighet att anmäla uppgifter om samarbetspersonerna inom arbetarskyddet på arbetsplatsen.
I den nya lagen gäller anmälningsskyldigheten inte längre arbetsgivare på små arbetsplatser med färre än tio anställda, utan för dem blir det frivilligt att anmäla uppgifterna.
Lagen träder i kraft 2.4.2026.

Läs mer i Social- och hälsovårdsministeriets nyhet.

Säkerheten vid asbestarbeten förbättras genom bättre reglering

Bestämmelserna om säkerheten vid asbestarbeten förbättras. Genom lagändringarna genomförs samtidigt ändringarna i EU:s asbestdirektiv. Syftet är att minska exponeringen för asbest och förbättra säkerheten vid asbestarbeten. En del av ändringarna i förordningen om asbestarbeten gäller allt asbestarbete och en del endast rivning av asbest eller andra avgränsade arbetsuppgifter.
Den nya förordningen skärper gränsvärdet för exponering, ökar utbildningen och yrkeskompetenskraven för arbetstagare samt preciserar innehållet i den anmälan om asbestrivningsarbete som ska göras före arbetet. Därtill preciseras bestämmelserna om arbetsredskapen och deras skick.
Den reviderade förordningen trädde i huvudsak i kraft 21.12.2025. Bestämmelsen om de nya kompetenskraven för arbetstagare träder i kraft 1.1.2026. Vissa av de nya kraven tillämpas först efter en övergångsperiod på ett år.

Läs mer i FFC:s nyhet (på finska).

Utbildning

Ett försök inleds för att förbättra yrkesutbildningens genomslagskraft och kvalitet. Utbildningsersättningen som betalas till arbetsgivare avskaffas.

Utbildningsersättningen avskaffas

Utbildningsersättning betalas inte längre till arbetsgivare för utbildning som genomförs 1.1.2026 eller senare. För de utbildningsdagar som genomförs 2025 och som uppfyller villkoren kan utbildningsersättning fortfarande betalas 2026.
Hittills har vissa icke-skattskyldiga arbetsgivare såsom kommuner, välfärdsområden, universitet, stiftelser och föreningar kunnat få utbildningsersättning. Finansministeriet har kalenderårsvis till Sysselsättningsfonden på ansökan betalat det belopp som fonden har betalat ut i utbildningsersättning till arbetsgivarna.

Läs mer i Arbets- och näringsministeriets nyhet.

Ett försök med verksamhetsstyrning inom yrkesutbildningen inleds

För att utveckla verksamhetsstyrningen inom yrkesutbildningen inleds ett försök som genomförs 1.1.2026–31.12.2033.

Till försöket har 40 anordnare av yrkesutbildning valts. Målet med försöket med verksamhetsstyrning är att förbättra yrkesutbildningens genomslagskraft och kvalitet samt öka dialogen mellan utbildningsanordnaren, förvaltningen och regionen och göra det möjligt att skapa en gemensam lägesbild. Samtidigt lindras bestämmelserna om anordnartillstånd så att utbildningsanordnarnas och undervisningsförvaltningens normbörda och administrativa arbete minskar. I praktiken får de utbildningsanordnare som deltar i försöket själva bestämma vilka examina och examensdelar de ordnar.

Läs mer i Undervisnings- och kulturministeriets nyhet.

Invandring

Regeringen skärper villkoren för medborgarskap och permanent uppehållstillstånd.

Villkoren för att få medborgarskap skärps

Ändringarna i medborgarskapslagen trädde i kraft 17.12.2025.

Lagändringarna innebär att villkoren för att få finskt medborgarskap skärptes. Ändringarna gäller villkoren för försörjning och oförvitlighet, utredning av identitet samt förlust av medborgarskap.

Läs mer på Inrikesministeriets webbplats.

Villkoren för permanent uppehållstillstånd skärps

Ändringarna gäller personer som ansöker om permanent uppehållstillstånd eller EU-uppehållstillstånd för personer som har vistats länge inom EU (P-EU-uppehållstillstånd).
Lagändringen innebär att den boendetid som krävs för beviljande av permanent uppehållstillstånd förlängs från fyra till sex år. I fortsättningen ska den sökande också ha tillräckliga kunskaper i finska eller svenska och två års tid i arbetslivet. I vissa situationer kan permanent uppehållstillstånd också i fortsättningen beviljas redan efter fyra års boendetid.

Lagändringarna beräknas träda i kraft 8.1.2026.

Läs mer i Inrikesministeriets nyhet.

Beskattning

Det sker flera ändringar i beskattningen år 2026. Bland annat höjs de nedre gränserna för arvs- och gåvoskatten, och rätten till skatteavdrag för medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer avskaffas.

Den lindrade beskattningen av förvärvsinkomster äts upp av andra ändringar

I princip lindras beskattningen av löner år 2026.

Effekten av den lindrade lönebeskattningen minskas av att löntagarens arbetslöshetsförsäkringspremie, som är av skattenatur, stiger med 0,3 procentenheter. Effekterna av den lindrade beskattningen minskas dessutom av att flera olika skatteavdrag, såsom rätten till avdrag för medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer, slopas. Sänkningen av de högsta marginalskatterna för löntagare till cirka 52 procent lindrar beskattningen för höginkomsttagare.

Läs mer om ändringarna i skattesatserna på Skattebetalarnas centralförbunds webbplats (pdf, på finska).

Tilläggsskatten på pensionsinkomster lindras

Arbetspensionerna stiger med 0,88 procent år 2026 på grund av indexjusteringarna. Folkpensionsindexet stiger med 0,47 procent. Sänkningen av de högsta marginalskatterna gäller också pensionsinkomster. Tilläggsskatten på pensionsinkomster lindras när den nedre gränsen för tilläggsskatten höjs från 47 000 euro till 60 000 euro.

De nedre gränserna för arvsskatten och gåvoskatten höjs

Den nedre gränsen för beskattningsbart arv stiger från 20 000 euro till 30 000 euro och den nedre gränsen för beskattningsbar gåva stiger från 5 000 euro till 7 500 euro.

Värdet på sedvanligt lösöre som är befriat från arvs- och gåvoskatt höjs från 4 000 euro till 7 500 euro. Marginalen på den ränta som tas ut under den tioåriga betalningstiden för arvsskatten sjunker från 3,5 procent till 2 procent.

Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats stiger något

Kommunalskattesatsen stiger år 2026 i 36 kommuner på fastlandet och sjunker i fyra. Den genomsnittliga kommunalskattesatsen stiger till 7,57 procent, vilket är 0,04 procentenheter mer än 2025.

Fastighetsskatten skärps i sammanlagt 26 kommuner. De genomsnittliga fastighetsskattesatserna år 2026 är:

• Byggnader: 1,18 %
• Mark 1,31 %
• Stadigvarande bostad 0,51 %
• Annan än stadigvarande bostad 1,26 %

Läs mer på Kommunförbundets webbplats.

Naturaförmånsvärden

Den övre gränsen för kostförmånens kostnader höjs till 14,00 euro (13,70 euro år 2025). Den nedre gränsen är 8,80 euro (8,60 euro år 2025).

Laddningsförmånen för bil är inte längre skattefri från 1.1.2026. Ändringen gäller laddning av arbetstagarens egen bil eller bruksförmånsbil på arbetsplatsen. I fri bilförmån ingår laddning i bilförmånens värde.

Läs mer i Skatteförvaltningens anvisning.

Skattefria dagtraktamenten och resekostnadsersättningar

Beloppet av det skattefria inrikes heldagstraktamentet är 54 euro (53 euro år 2025), det partiella dagtraktamentet 25 euro (24 euro år 2025) och måltidsersättningen 13,50 euro (13,25 euro år 2025).

Den skattefria kilometerersättningen är 55 cent per kilometer (59 cent/km år 2025).

Läs mer i Skatteförvaltningens anvisning.

Hushållsavdraget förblir oförändrat

Hushållsavdragets maximibelopp är 1 600 euro. Avdragsprocenten är 35 procent och för löner 13 procent. Självrisken för avdraget är 150 euro.

Fram till slutet av år 2027 går det att få förhöjt hushållsavdrag för att avstå från oljeuppvärmning.

Läs mer i Skatteförvaltningens anvisning.

Rätten till skatteavdrag för medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer avskaffas

Medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer är inte avdragsgilla i fortsättningen. Det gäller till exempel medlemsavgifter till fackförbund. Rätten till skatteavdrag slopas för både arbetstagare och arbetsgivare. Den avgift eller den andel av medlemsavgiften som arbetstagaren betalar till arbetslöshetskassan är fortfarande avdragsgill.

Skattefriheten för tjänstecyklar slopas

Skattefriheten för tjänstecykelförmånen slopas för de tjänstecyklar som arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om att ta i bruk 24.4.2025 eller därefter. Om avtalet om tjänstecykelförmån har ingåtts före detta datum är cykelförmånen skattefri fram till utgången av avtalsperioden, eller om arbetsgivaren har köpt cykeln i högst fem år från att förmånen har tagits i bruk.

Momsen på bland annat livsmedel sjunker

Momssatsen 14 procent sänks till 13,5 procent från 1.1.2026.

• Ändringen gäller bland annat dessa varor och tjänster:
• livsmedel
• restaurang- och cateringtjänster
• fodermedel
• motions- och kulturaktiviteter, såsom idrotts- och motionstjänster, inträdesbiljetter till evenemang och användning av idrottsanläggningar
• böcker (tryckta och elektroniska publikationer)
• läkemedel
• persontransporter
• inkvarteringstjänster

Läs mer om olika skatteändringarna i Skatteförvaltningens nyhet.

Beskattningen av läskedrycker, starka alkoholdrycker och tobaksprodukter skärps

Skatten på läskedrycker indelas i nya skatteklasser. Den nya graderingen gör en noggrannare indelning av dryckerna enligt sockerhalt. Ändringarna träder i kraft 1.4.2026.

Alkoholskatten på starka alkoholdrycker höjs 2025–2027. Skattehöjningarna är 1,3–1,8 procent per år, sammanlagt 4,6 procent.

Tobaksskatten stiger stegvis i sex repriser från november 2024 till juli 2027. Höjningarna är sammanlagt i genomsnitt 27,1 procent och gäller cigaretter, rulltobak, pip- och cigarettobak samt cigarrer och cigariller. Vätskor för elektroniska cigaretter och nikotinpåsar omfattas inte av skattehöjningen.

Den skattefria resandeinförseln av snus och nikotinpåsar begränsas. En resande får samtidigt föra in högst 1 000 gram snus och nikotinpåsar skattefritt från ett annat EU-land.

Läs mer om alkoholskatten.

Läs mer om tobaksskatten.

Fordonsskatten på elbilar och laddhybrider stiger

• Grundskatten för elbilar stiger från 1.1.2026.
• Fordonsskattens årliga grundskatt för elbilar stiger med 52,91 euro.
• Ändringen syns redan på de debetsedlar som skickas under 2025, om de innehåller skatt för 2026.
• Grundskatten för fordon med låga utsläpp stiger från 1.1.2026.
• Grundskatten enligt NEDC-mätmetoden stiger om utsläppen är 0–82 g/km.
• Grundskatten enligt WLTP-mätmetoden stiger om utsläppen är 0–102 g/km.
• Den nya grundskatten är 29,10 cent per dag, dvs. 106,21 euro per år.

Sänkningen av beskattningsvärdet för utsläppsfria tjänstebilar med 170 euro i månaden fortsätter till slutet av år 2029.

Läs mer på Traficoms webbplats.

Det schablonmässiga avdraget för arbetsrum slopas

Det schablonmässiga avdraget för arbetsrum för löntagare slopas. Avdraget kan sökas ännu i skattedeklarationen för 2025. Även om det schablonmässiga avdraget för arbetsrum slopas, går det fortfarande att dra av kostnaderna för ett arbetsrum som har skaffats på annat håll.

Bonusar inom finansbranschen blir delvis skattepliktiga

De kundbonusar, kundgottgörelser, kundrabatter eller andra motsvarande förmåner som en bank betalar ut är skattepliktiga kapitalinkomster från 1.1.2026 om förmånen inflyter exempelvis på basis av beloppet eller värdet av privata hushålls krediter, insättningar eller placeringar. Till exempel bonusar som har influtit på krediter kan inte längre skattefritt användas för att betala försäkringspremier.
Förmånen är skattefri inkomst när

• förmånen används till de tjänster, serviceavgifter och krediträntor av vilka förmånen har influtit
• förmånen inte betalas ut i pengar
• kunden inte kan påverka användningsändamålet för förmånen.

Ändringen gäller endast bonusar inom finansbranschen. De bonusar, rabatter och gottgörelser som privata hushåll får från detaljhandeln utifrån sina inköp är också i fortsättningen skattefria.