Avtalsshopping tvingar förbunden att strejka – FFC:s avtalsexpert: Nu behövs gemensamma spelregler
Arbetsgivaren kan ensidigt fatta beslut om att byta kollektivavtal och bara meddela personalen. Det här är fel mot arbetstagarna, säger Ismo Kokko som är expert på anställningsvillkor på fackcentralen FFC. Han efterlyser gemensamma spelregler för att få bukt med avtalsshoppingen.
Avtalsshopping är inget nytt fenomen, takten har tilltagit under de senaste åren. Shoppingen skapar bakvända situationer där en avtalspartner och ett etablerat kollektivavtal kasseras, och arbetsgivaren i stället väljer ett kollektivavtal med billigare villkor.
Enligt lagen är det arbetsgivarens förbundstillhörighet som avgör vilket kollektivavtal som tillämpas. När man trixar med det här blir turerna likadana som i tvisten om paketutdelarna vid Posten, där arbetsgivaren skulle börja förhandla om arbetstagarnas anställningsvillkor med ett annat fackförbund än det som arbetstagarna är medlemmar i.
Ett liknande fall är för tillfället aktuellt i Åbo. Bolaget Arkea, som ansvarar för stadens fastighets- och kosthållstjänster, har fattat beslut om att byta arbetsgivarförbund och börja tillämpa hotell- och restaurangbranschens samt fastighetsservicebranschens kollektivavtal. För arbetstagarna innebär de nya kollektivavtalen sämre villkor än det nuvarande avtalet.
Vid Arkea hotas arbetstagarna av lönesänkningar på i värsta fall tiotals procent, precis som det höll på att gå för paketsorterarna vid Posten. I fallet med Posten lyckades arbetstagarna förhindra planerna på att byta kollektivavtal, men i Åbo har situationen eskalerat. Fackförbundet JHL, som representerar arbetstagarna, har bland annat blivit tvunget att be polisen utreda om Arkea har brutit mot samarbetslagen när företaget fattade beslut om att byta arbetsgivarförbund.
Hur kan man ingripa i avtalsshoppingen?
För en dryg vecka sedan krävde FFC:s representantskap att man ska ingripa i möjligheterna till avtalsshopping redan under den här regeringsperioden. Men går det att göra det?
Visst är det möjligt, anser Ismo Kokko som är expert på anställningsvillkor på FFC. Till exempel i samarbetslagen, som just nu förnyas, borde det finnas ett tydligare åläggande att förhandla med personalen om arbetsgivaren planerar att byta kollektivavtal.
– Under samarbetsförfarandet borde man kunna granska arbetsgivarens motiv bakom bytet av kollektivavtal. Räcker det till exempel att arbetsgivaren vill skära ner sina kostnader och därför byter till ett avtal med sämre villkor.
Kokko lyfter fram också kollektivavtalens representativitet. Ett bra exempel på det här är konflikten om anställningsvillkoren för paketutdelarna. Paketsorterarna är medlemmar i Finlands post- och logistikunion PAU, men arbetsgivaren beslöt att byta till kollektivavtalet mellan Medieförbundet och Industrifacket. Arbetsgivaren struntade alltså i vem som representerar arbetstagarna i branschen.
Enligt Kokko borde man också granska hur ett byte av kollektivavtal påverkar skyddet för arbetstagarna. Arbetslagstiftningen utgår från att arbetstagaren är den svagare parten. Den här principen borde tillämpas också i situationer där arbetsgivaren vill byta kollektivavtal.
Förändringarna driver på avtalsshoppingen
Förändringarna i de olika branscherna driver på avtalsshoppingen. Det kan till exempel handla om bagerier som har grundat försäljningsställen eller kommuner som har bolagiserat kosthållet och börjat sälja tjänster åt också privata kunder.
– Det är okej att utveckla den egna affärsverksamheten. Det är inget som facket motsätter sig. Men vi behöver gemensamt överenskomna spelregler för hur man ska göra med kollektivavtalen i sådana här situationer, betonar Ismo Kokko.
Han påpekar att många kollektivavtal har ett brett tillämpningsområde, vilket bidrar till att öka möjligheterna till avtalsshopping.
Bäst resultat genom förhandlingar
Kokko betonar att det bästa sättet att motverka avtalsshopping är genom att förhandla. I det avseendet måste både arbetsgivarna och fackförbunden se sig i spegeln.
– Vi borde klara av att älta meningsskiljaktigheter så länge att vi når samförstånd, såsom man gör i Sverige. Då skulle resultatet på lång sikt bli bättre för båda parterna.
Nu är situationen gällande avtalsshopping sådan att den svagare parten, alltså arbetstagarna, inte har någonting att säga till om när arbetsgivaren bestämmer sig för att byta arbetsgivarförbund och kollektivavtal. Då är det bara genom att strejka som arbetstagarna kan påverka.
Pirjo Pajunen
(översättning: Jonny Smeds)
Följ med hur avtalsförhandlingarna inom FFC:s branscher framskrider