Konkurrenskraftsavtalet i korthet

Centralorganisationerna på arbetsmarknaden nådde den 29 februari ett förhandlingsresultat om konkurrenskraftsavtalet.

Målsättningen är att skapa nya arbetstillfällen

Målsättningen med konkurrenskraftsavtalet är att

  • förbättra det finländska arbetets och de finländska företagens konkurrenskraft,
  • öka den ekonomiska tillväxten,
  • skapa nya arbetstillfällen,
  • stöda anpassningen av den offentliga ekonomin,
  • främja lokala avtal genom kollektivavtalen och tjänstekollektivavtalen.

Förutsättningen för konkurrenskraftsavtalet är att regeringen

  • drar tillbaka tvångslagarna som den bereder,
  • drar tillbaka de tilläggsnedskärningar och skattehöjningar på 1,5 miljarder som finns inskrivna i regeringsprogrammet som ett alternativ till avtalet,
  • verkställer de skattelättnader som nämns i regeringsprogrammet.

Kollektivavtalen och tjänstekollektivavtalen förlängs med ett år

  • Kollektivavtalens och tjänstekollektivavtalens giltighet förlängs med 12 månader.
  • Lönerna förblir oförändrade under avtalsperioden.

Arbetstagarnas socialförsäkringsavgifter stiger

  • Arbetstagarens arbetspensionsavgift stiger gradvis med sammanlagt 1,2 procentenheter 2017–2020.
  • Arbetsgivarens arbetspensionsavgift sjunker samtidigt med motsvarande belopp.
  • Arbetstagarens arbetslöshetsförsäkringsavgift stiger 2017–2018 med sammanlagt 0,85 procentenheter.
  • Arbetsgivarens genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringsavgift sjunker samtidigt med motsvarande belopp.
  • Arbetsgivarens socialskyddsavgift sjunker 2017–2019 med minst ungefär en procentenhet. Från 2020 är sänkningen av arbetsgivarens socialskyddsavgift permanent minst 0,58 procentenheter.

Arbetstiden förlängs

  • Den årliga arbetstiden för personer som arbetar heltid förlängs med i genomsnitt 24 timmar från början av 2017 utan att förtjänstnivån ändras.
  • Fackförbunden och arbetsgivarförbunden avtalar branschvis om hur förlängningen av arbetstiden ska verkställas.

Semesterpenningen inom den offentliga sektorn minskar tillfälligt

  • Semesterpenningen för anställda inom den offentliga sektorn minskar med 30 procent åren 2017–2019.

Arbetstagarnas omställningsskydd förbättras

Förbättringarna i omställningsskyddet gäller arbetstagare som blir uppsagda av produktionsmässiga och ekonomiska skäl, och som har varit anställda av arbetsgivaren i minst fem år. Förändringarna förpliktar arbetsgivare som har minst 30 anställda.

  • Arbetsgivaren måste erbjuda den uppsagda rätt till träning och utbildning som främjar återsysselsättning.
  • Värdet på träningen och utbildningen ska motsvara den anställdas personliga lön, men ändå minst en genomsnittlig månadslön inom företaget eller den offentliga organisationen.
  • Den uppsagda har rätt till tjänster inom företagshälsovården i ett halvår efter att skyldigheten att arbeta har upphört.

Det lokala avtalandet utvecklas genom kollektivavtalen

Det skapas ingen specifik lagstiftning för lokala avtal. I stället förhandlar fackförbunden och arbetsgivarförbunden om hur man i kollektivavtalen kan förbättra möjligheterna till lokala avtal. Förhandlingarna gäller bland annat följande frågor:

  • En överlevnadsklausul som ska trygga arbetsgivarens verksamhet och arbetstillfällena genom att man anpassar arbetsvillkoren i en situation där arbetsgivaren råkar ut för ekonomiska svårigheter som gör att arbetstillfällena är hotade.
  • Förtroendemännens verksamhetsförutsättningar utvecklas samtidigt som man utökar möjligheterna till lokala avtal.
  • Hur lokala avtal ska träda i kraft utan att de godkänns på förbundsnivå.
  • Möjligheten att ta i bruk en arbetstidsbank.

Centralorganisationerna på arbetsmarknaden föreslår att endast följande ändringar i lagstiftningen görs gällande lokala avtal:

  • Icke-organiserade företag får samma rättigheter och skyldigheter gällande lokala avtal som organiserade företag, det vill säga företag som hör till ett arbetsgivarförbund. (Ändringen ska inte träda i kraft på grund av motståndet av Företagarna i Finland)
  • Också tvister som gäller lokala avtal vid icke-organiserade företag avgörs i arbetsdomstolen. (Ändringen ska inte träda i kraft på grund av motståndet av Företagarna i Finland)
  • I arbetslöshetsskyddet och lönegarantin tryggas arbetstagarens ställning så det är lönen innan överlevnadsklausulen togs i bruk som används som grund när man beräknar hur stort belopp som ska utbetalas.
  • Samarbetslagens tillämpningsområde utvidgas att gälla också filialrörelser.

Förhandlingsrundan 2017

  • Under förhandlingsrundan som inleds hösten 2017 förs branschvisa förhandlingar. Uppgörelserna stöder tillväxt och sysselsättning.

Vuxenutbildningsstödet tryggas

För regeringen föreslår centralorganisationerna på arbetsmarknaden följande åtgärder:

  • Vuxenutbildningsstödets grunddel omvandlas inte till ett lån, vilket regeringen har föreslagit.
  • Den maximala längden på vuxenutbildningsstödet förkortas från 19 till 15 månader och grunddelen sänks med 15 procent.
  • Förändringarna i vuxenutbildningsstödet träder i kraft 2017.

Förhandlingskulturen

  • Centralorganisationerna föreslår att regeringen bereder förändringar i arbetslagstiftningen och det inkomstrelaterade socialskyddet på trepartsbasis tillsammans med arbetsmarknadsparterna.

Tillämpningsförhandlingar innan utgången av maj

  • Fackförbunden och arbetsgivarförbunden för innan utgången av maj branschvisa tillämpningsförhandlingar där de kommer överens om hur man genomför de förändringar som konkurrenskraftsavtalet förutsätter i kollektivavtalen eller tjänstekollektivavtalen i de olika branscherna.
  • Centralorganisationerna på arbetsmarknaden bedömer den 1 juni om avtalet är tillräckligt täckande och om regeringen har vidtagit åtgärder som stöder avtalet.
  • Avtalet träder inte i kraft om avtalet saknar tillräcklig täckning eller om regeringen inte har vidtagit tillräckliga åtgärder.

Varför försämras arbetsvillkoren? Här hittar du svaren på de vanligaste frågorna om avtalet.

Vad händer – och när? Här hittar du hela tidtabellen.